- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
987-988

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stanislaus II August - Stanislausorden - Stanitsa - Stankevitj, Nikolaj Vladimirovitj - Stanley - Stanley, Thomas - Stanley, sir William - Stanley, James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

987

Stanislausorden-Stanley

därför oförmögen att med själfständighet
uppträda mot Ryssland eller tygla de inom landet
kämpande partierna. Han betraktades äfven af
fosterlandsvännerna som Rysslands verktyg och blef
af några bland dessa nemligen bortförd från Warschau
i nov. 1771, men räddade sig genom flykt, sedan han
lyckats för sig vinna en af de sammansvurne. Vid
Polens första delning (1772) protesterade han,
ehuru förgäf-ves, och tycktes t. o. m. vilja trotsa
Rysslands angrepp, då han undertecknade den nya,
af fosterlandsvännerna utarbetade författningen af
3 maj 1791. Men redan följande år biträdde han,
därtill skrämd af Ryssland och Preussen, den
mot samma författning riktade konfederationen i
Targowica, hvilken till allmänt fördärf återställde
"den polska friheten". Emedan han vägrat erkänna sitt
rikes andra delning (1793), fördes han på Katarinas
befallning till Grodno, där han måste underteckna
det tredje delningsfördraget och afsäga sig sin
krona 25 nov. 1795. Delningsmakterna gåfvo honom ett
årsunderhåll på 200,000 dukater. Efter Katarinas död
(1796) lefde han i Petersburg. Se vidare Polen,
sp. 1213-16. Jfr "Mémoires secrets et inédits
de S." (1862) och "Correspon-dance inédite du roi
S. A. Poniatowski et mad:e Geoffrin 1764-1777" (1887),
S:s bref (i "Vjest-nik Jevropy", 1908 och R. N. Bain,
"The last king of Poland and his contemporaries"
(1909; sv. öfv. 1914).

Stanislausorden, Sankt, urspr, polsk, sedermera rysk
orden. Se Ordnar, sp. 837.

StanFtsa, ry., kosackkommun. Se Kosacker, sp. 1120.

Stanke’vitj, Nikolaj Vladimirovitj, rysk författare,
f. 1813, d. 1840 i Novi (Italien), spelade en stor
roll i universitetslifvet i Moskva på 1830-talet
jämte Herzen och studerade flitigt filosofi,
estetik och litteratur. Utan att vara produktiv -
hans skrifter, som utgåfvos 1857 och 1890, inrymmas
i ett litet band - fick han stort inflytande genom
sin fina personlighet och blef en af ledarna för den
västerländska kulturströmningen (Zapad-nitjestvo,
se d. o.). A-d J.

Stanley [stä’nli]. 1. Stad i engelska
grefsk. Durham. 23,294 inv. (1911). Industri. -
2. Stad i engelska grefsk. York (West Riding),
vid Calder, 3 km. n. ö. om Wakefield. 13,586
inv. (1911). Tillverkning af band och
garn, alun och tegel. Stenkolsgrufvor.
1-2. J. F. N.

Stanley [stä’nli], gammal engelsk adelssläkt,
härstammande från sir John S., f. omkr. 1350, d. 1414,
hvilken var ståthållare på Irland under Henrik IV
och Henrik V samt 1406 erhöll ön Man som evärdligt
län. Länet behölls inom ätten ända till 1736, och
hufvudmannen bar till 1505 titeln "konung af Man",
sedan "lord af Man". Sedan 1485 bär släktens hufvudman
titeln earl af Derby.

1. Thomas S., l:e earl af Derby, krigare och
statsman, f. omkr. 1435, d. 1504, var sonson till
sir John S. (se ofvan) och ärfde 1459
sin faders titel baron S. Under Rosornas
krig växlade han flera gånger parti i samband
med sina släktförbindelser. Han var nämligen
svåger med "kungamakaren" Warwick (se Ne ville 4)
och i sitt andra äktenskap (sedan 1482) förmäld
med Henrik Tudors (sedermera Henrik VILs)
moder Margaret Beaufort. S. var 1483 en
af Edvard IV:s testamentsexekutörer och fann som
sådan för godt att foga sig i Rikard IILs
tronbestigning med undanskjutande af den unge Edvard
V:s tronföljdsrätt, men han var alltjämt
föremål för Rikards misstro, i synnerhet sedan
han i början af 1485 dragit sig undan från hofvet
och de höga ämbeten han där beklädt sedan Edvard IV:s
tid. Rikard nödgade honom på sommaren att utlämna
sonen, lord Stränge, som gisslan, och då
Rikard vid början af slaget vid Bosworth
(22 aug. s. å.) uppfordrade S. att låta sina
trupper sluta sig till den kungliga hären, gaf
denne ett undvikande svar, hvilket föranledde
Rikard att påbjuda lord Stränges afrättning
(befallningen åtlyddes emellertid ej). S.
bibehöll under slaget sin afvaktande hållning,
men var därpå den förste att hälsa sin segrande
styfson Henrik Tudor som Englands konung. S.
lönades härför (okt. s. å.) med earlvärdighet
af Derby och hade till sin död stort inflytande vid
Henrik VILs hof.

2. Sir W i 11 i a m S., den föregåendes broder,
krigare och partigängare, d. 1495, stred
under Rosornas krig från 1459 för York-ätten och
erhöll af Edvard IV och Rikard III höga ämbeten
och stora förläningar, men slöt sig 1485 till
Henrik Tudor och afgjorde genom sina krigares
ingripande utgången af slaget vid Bosworth (22
aug. s. å.) till Henriks förmån. Han lönades
med lordkammar-herrevärdighet af Henrik VII, men
kom sedermera i delo med honom och afrättades
1495 såsom invecklad i Perkin Warbecks (se
d. o.) sammansvärjning.

3. Sir William S., krigare och
partigängare, f. 1548. d. 3 mars 1630 i Gent,
fick sin militära utbildning i spansk tjänst under
hertigen af Alba, deltog 1570-85 med utmärkelse
i bekämpandet af upprorsrörelsen på Irland och stred
därefter tappert i Nederländerna som befälhafvare
för af honom värfvade irländska trupper i Elisabets
tjänst, tills han jan. 1587 förrädiskt uppgaf
Deventer åt spanjorerna, tog tjänst hos dem och i
Madrid verkade för en spansk invasion på Irland. Han
var sedermera spansk guvernör i Mecheln.

4. James S., 7:e earl af Derby, till 1642
känd under titeln lord Stränge, krigare,
f. 1607, af rättad 15 okt. 1651, slöt sig vid
inbördeskrigets utbrott 1642 till det kungliga partiet
och stred med växlande vapenlycka i Lancashire, drog
sig efter nederlaget vid Marston moor 1645 tillbaka
till sitt län ön Man, där han i Karl Ls
namn förde en sträng styrelse och beredde många
flyende rojalister en fristad. Aug. 1651 landsteg
han i Lancashire för att stödja Karl II:s invasion i
England, men blef 25 aug. i grund slagen vid Wigan,
tillfångatogs i sept. under flykten från
Worcester, dömdes till döden som förrädare, fast han
vid tillfångatagandet fått löfte om lifvet, lyckades
fly, men greps ånyo och afrättades i Bolton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free