Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stanley, Arthur Penrhyn - Stanley, Edward Henry - Stanley, Frederick Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Stanley
992
terare i den för universitetets reformerande
tillsatta kommittén. Såväl genom sin sällsynt
älskvärda personlighet som genom en betydelsefull
prästerlig verksamhet vann han tidigt stort
inflytande. Sitt litterära rykte grundlade han
med den förträffliga biografien Life of Arnold
(1844) och Ser-mons and essays ön the apostolic
äg e (1847). 1851 flyttades S. som domherre till
Canterbury, där han utgaf bl. a. Commentary ön the
epistles to the co-rinthians (1855) och Historical
memorials of Canterbury (s. å.; senast utg. 1906), i
hvilket senare arbete han utvecklar hela sin glänsande
framställningsförmåga. 1852-53 gjorde han en resa
i Egypten och Palestina, som han lefvande skildrat
i Sinai and Palestine (1855; senast utg. 1905),
samt utnämndes 1858 till professor i kyrkohistoria i
Oxford och domherre vid Christ church. Under närmast
följande tid höll han de mästerliga föreläsningar,
som publicerades 1863-65 under titeln History
of the jewish church och kompletterades med en
tredje del 1875 (senaste uppl. 1906). 1863 följde
han prinsen af Wales till Orienten och blef 1864
domprost i Westminster abbey. Eedan förut hade han
af de högkyrklige betraktats med missnöje, emedan
han öppet uppträdde som en af broad-churchpartiets
ledare, och då han jämte andra yrkanden framställde
det, att athanasianska sym-bolum icke skulle vara
ovillkorligt inom engelska kyrkan, invecklades han i
en mängd teologiska tvister. Oförskräckt kämpande för
tolerans och en friare uppfattning af kristendomen,
arbetade han äfven kraftigt på att höja den fattiga
befolkningens lefnadsvillkor. Jämte redan nämnda
arbeten utgaf han Historical memorials of Westminster
abbey (1867; 5:e uppl. 1882), Essays ön questions in
church and state from 1850 to 1870 (1870), Christian
institutions (1881) m. m. Se arbeten om S. af Bradley
1883, af Bradley och Prothero 1893 och af Bryce 1903.
7. EdwardHenryS.,15:e earl af D e r b y, son till
S. 5, statsman, f. 21 juli 1826, d. 21 april 1893
på släktgodset Knowsley, benämndes under farfaderns
lifstid (till 1851) m:r S. och därpå till faderns död
1869 lord S. Efter studier i Rug-by och Cambridge
valdes han 1848 till led. af underhuset för King’s
Lynn, hvilken valkrets han representerade till 1869,
då han ärfde sin faders säte i öfverhuset. S. ingick
i det konservativa partiet och var mars-dec. 1852
understatssek-
reterare för utrikesärenden i faderns första ministär
samt i den andra, 1858-59, först kolonialminister
och därpå minister för Indien, på hvilken sistnämnda
post han ledde genomförandet af lagen om Indiens
styrelse efter statens öfvertagande af ostindiska
kompaniets rättigheter. Efter konung Ottos af Grekland
afsättning 1862 var S. på allvar af grekerna påtänkt
till tronkandidat, men af böjde detta projekt, innan
något formligt erbjudande gjorts honom. Han blef juli
1866 utrikesminister i sin faders tredje ministär och
bibehöll detta ämbete äfven under Disraeli till den
konservativa ministärens fall dec. 1868. Medlingen
mellan Frankrike och Preussen 1867 i den luxemburgska
frågan var S:s verk. I Disraelis andra ministär
inträdde han febr. 1874 som utrikesminister. Han
tog 1876 initiativ till diplomatkonferensen i
Kon-stantinopel om Balkanfrågornas lösning, men
råkade efter rysk-turkiska krigets utbrott 1877 i allt
starkare konflikt med den impulsive premiärministern
om den orientaliska frågan, i hvilken han misstrodde
Disraelis djärfva planer och framför allt motsatte
sig hvarje steg, som skulle kunna leda till Englands
indragning i kriget. När regeringen jan. 1878 beslöt
låta en engelsk eskader löpa in i Dardanellsundet,
begärde därför S. sitt afsked, men lät öfvertala
sig att stanna, då ordern till flottan omedelbart
kontramanderades. Beslutet om reservernas inkallande
under fanorna blef för honom två månader senare den
yttre anledningen att göra sin afgång definitiv (28
mars). S. hade af gammalt, särskildt i kyrkopolitiska
frågor, starka anknytningspunkter till det liberala
partiets moderata flygel - Palmerston hade 1855
erbjudit honom plats i sin liberala ministär -, och
mars 1880 utträdde han formligen ur det konservativa
partiet. Han var dec. 1882-juni 1885 kolonialminister
i Gladstones andra ministär och hade som sådan
närmaste ansvaret för 1884 års dubbeltydiga och
för riket ödesdigra konvention med boerrepubliken
Transvaal. Home-rule-f rågan förmådde honom 1886
att bryta med Gladstone, och till 1891 var han
därefter ledare för de liberale unionisterna i
öfverhuset. Liksom sin fader var S. grundligt
litterärt bildad och varmhjärtadt intresserad för
förbättringar i de arbetande klassernas ställning,
särskildt i Lancashire, där de bägge som godsmagnater
utöfvade trägen social verksamhet. Som statsman var
S. alltför obeslutsam för att bli ledande, och han
besvärades äfven länge af sin dubbelställning såsom
son till det konservativa partiets ledare och själf
i grund och botten moderatliberal. S:s Speeches and
addresses utgåfvos af W. E. H. Lecky med biografisk
inledning (2 bd, 1894).
8. Frederick Arthur S., 16:e earl af Derby, den
föregåendes broder, politiker, f. 15 jan. 1841, d. 14
juni 1908 på Holwood i Kent, benämndes till 1886
m:r S., upphöjdes nämnda år till baron S. of Preston
och ärfde 1893 sin broders earlvärdighet. Han blef
1865 led. af underhuset, var aug.-dec. 1868 civil
amiralitetslord, blef febr. 1874 finanssekreterare
i krigsministeriet och aug. 1877 finanssekreterare
vid skattkammaren samt var april 1878-april
1880 krigsminister i Disraelis andra ministär. I
Salisburys första ministär (juni 1885-febr. 1886) var
han kolonialminister, i den andra blef han aug. 1886
handelsminister, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
