Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stappen, Pierre Charles van der - Stappene - Star - Stara - Stara Boleslav - Stara-Gradiska - Staraja - Staraja Ladoga - Staraja Rjazan - Staraja Russa - Stara Planina - Star-apple - Starar - Stara-Zagora - Starbo - Starbuck - Starbus, Johan - Starby - Starbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädgården i Bruxelles), Chimærafontänen där,
Arbetet, Den oändliga godheten, Konstundervisning
(på konstpalatsets fasad), S. Mikael besegrar
draken (rådhusets trapphus), Städernas uppbyggare
(grupp af två utmärglade och uttröttade
arbetare), Den drunknade (högrelief), Kvinna, som
samlar bränsle (i Mesdags museum i Haag), många
andra arbetartyper, Brottarna (grupp), Sfinx (i
elfenben, guld och silfver, liksom föregående i
museet i Bruxelles), Pax vobiscum (Kristushufvud),
Johannes döparen (Antwerpens museum), statyetter
(spirituellt uppfattade, elegant genomförda) och
kärnfulla porträttbyster af kraftig karakteristik.
S. är representerad utanför Belgien i Berlins
nationalgalleri och Venezias moderna galleri. Jfr
monografi af C. Lemonnier.
G–g N.
Stappene, en liten grupp egendomligt formade,
höga och branta småöar med präktiga
fångstplatser för dun och fågelägg rakt n. om fiskeläget
Gjæsvær på Mageröen, Finnmarkens amt,
Norge.
K. V. H.
Star [sta’r], The ("Stjärnan"), engelsk
aftontidning, som uppsattes 1888 af T. P. O’Connor
(se d. o.) och var den första engelska tidning, som
upptog de moderna amerikanska journalistiska
metoderna. Den understödde Gladstone i home-rule-striden
och var oppositionell mot den allmänna
stämningen i England under boerkriget. Dess
litterära afdelning har alltid varit synnerligen väl
tillgodosedd.
Stara. Se Staryj.
Stara Boleslav. Se Bunzlau 3.
Stara-Gradiška. Se Gradiška 2.
Staraja, ry. Se Staryj.
Staraja Ladoga. Se Novaja Ladoga.
Staraja Rjazan. Se Rjazan 2.
Staraja Russa ("gamla Russa"), kretsstad i
ryska guv. Novgorod, vid floden Polistj. 16,500
inv. (1905). Progymnasium för flickor. Tillverkning
af tegel och läder. Handel med säd och lin. I närheten
ligga fordom till saltberedning använda mineralkällor,
som årligen besökas af några tusen kurgäster. S. var
redan 1167 en af de mindre städerna i republiken
Novgorod. Det intogs af svenskarna 1611, och 1614
vann Jak. De la Gardie där en seger öfver ryssarna.
(J. F. N.)
Stara planina ("gamla fjället"), bulgariskt namn på
västra Balkan.
Star-apple [star-äpl], eng., bot. Se Chrysophyllum.
Starar, Sturnini, zool., underfamilj tillhörande lam
starar (Sturnidae), ordn, tättingar (Passeri-jormes)
bland fåglarna. Stararna skiljas från närstående
fåglar därigenom, att näsborrarna äro täckta af
en hvälfd hinna, ej af framåt liggande hårfjädrar,
samt därigenom att tarsernas baksida är beklädd med
längsskenor. De tillhöra Gamla världen. Deras föda är
dels animalisk, dels vegetabilisk. Viktigare släkten
äro glansstararna (Lamprotornis), maskhackaren
(Buphaya), rosenstaren (Pastor; se Drosselsläktet)
och staren (Sturnus; se Staresläktet)
L-e.
Stara-Zagora (turk. Eski-Zagra), "gamla Zagora",
bulgarisk kretshufvudstad i Öst-Rumelien, på södra
sluttningen af Srnena-gora, 190 m. ö. h., vid
järnvägen Filippopel–Burgas, i en bördig
och på mineralkällor rik trakt. 22,003
inv. (1910). Stark vinodling, tillverkning af
groft kläde, mattor och rosenolja; kopparindustri,
garfverier. Efter ryssarnas öfvergång öfver Balkan
(1877) intog general Gurko 27 juli s. å. en fast
ställning vid S. Reuf pascha angrep honom där 30
och 31 juli, men blef tillbakaslagen; under den
följande natten ankom Sulejman pascha, samlade ånyo
de spridda turkarna och kastade sig på morgonen 1
aug. öfver de oförberedde ryssarna samt tvang dem,
trots deras tappra motstånd, att draga sig tillbaka
mot Schipkapasset. Staden sattes i brand af turkarna,
och stora grymheter föröfvades mot de kristne
invånarna. Sedermera har staden alldeles nybyggts. –
S. daterar sig från den romerska tiden och hette en
tid Augusta Trajana.
J. F. N.
Starbo, masugn och ångsåg i Norrbärke socken,
Kopparbergs län, 10 km. n. om Smedjebacken, tillhör
öfverstelöjtnant K. F. K. Reuterswärd, som eger
äfven Schisshyttans masugn, kvarn och 4 sågar i
samma socken, Siksjöbergs gruffält, delar i Bråt- och
Långgrufvan samt jordbruksfastighet, företrädesvis
skog, med ett tax.-v. af 686,000 kr. (1916), annan
fastighet tax. till 166,500 kr. Ur Siksjöbergsgrufvan
brötos 1915 15,715 ton berg och. malm, hvarur erhöllos
6,315 ton skrädd, direkt användbar malm med en halt
af 64,7 proc. järn, 0,01 proc. fosfor och 0,003
proc. svafvel.
Starbuck [stā’bak], en af Sporaderna i Stilla oceanen,
5° 30’ s. br., 155° v. lgd. 2,6 kvkm. Ön är en korallö
och obebodd.
J. F. N.
Starbuck [stabak|, Edwin Diller, amerikansk
filosof, f. 1866, sedan 1906 professor i filosofi
vid lowas statsuniversitet, är bekant företrädesvis
genom arbetet The psychology of religion (1899;
2:a uppl. 1901).
Starbus, Johan, målare, f. 1679 i Amsterdam, d. 1724,
inkom som barn till Sverige med fadern, den skicklige
pistolsmeden Peter S., och blef lärjunge af David von
Krafft. Det berättas, att han var den, som räddade
Karl XI:s lik undan slottsbranden 1697 Han begaf
sig 1702 till Frankrike och synes ha återkommit
senast 1706. Han blef hofmålare hos prinsessan
Ulrika Eleonora och målade flera gånger hennes
porträtt. För hennes räkning porträtterade han 1713
polske konungen Stanislaus’ gemål. Han målade likaså
porträtt af hennes moder och döttrar (på Gripsholm och
Drottningholm) På Skokloster finnes ett förträffligt
porträtt af grefvinnan Potocka (1714). S. tillhör den
skola, som von Krafft utbildade, men utmärker sig
framför andra dess medlemmar genom säker teckning,
fin, ofta något blek karnation med mycket fördrifna
och tunna skuggor samt elegant behandling af
accessoarerna. Tidigast är dock hans köttfärg något
tegelaktig, såsom i bilderna af Stanislaus’ gemål
och döttrar. Eljest målade han mest medlemmar af de
högadliga släkterna. Han målade äfven miniatyrporträtt
i olja och akvarell. Något inflytande på det svenska
måleriets utveckling utöfvade hans konst knappast.
–rn
(G–g N.)
Starby, socken i Kristianstads län, Södra Åsbo
härad. 1,109 har. 501 inv. (1916). Annex till Höja,
Lunds stift, Södra Åsbo kontrakt.
Starbäck, svensk släkt från gården Starbäck, Arby
socken, Kalmar län, där äldste kände stamfadern Jonas
var bonde i slutet af 1500-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
