Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Starkad - Starkeffekt - Starkenburg - Starkmagnetiska ämnen - Starkodder - Starkpeppar - Starkströmsledning - Starkströmsmikrofon - Starkströmsteknik - Starley, James - S-tarm - Starnberg - Staro - Starobjelsk - Starobrjadeter - Starodub - Staro-Konstantinov - Staro Mjesto - Staroschvedskaja - Starosta - Starotjerkask - Starovertser - Starowolski, Szymon - Starr - Starr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1015
Starkeffekt-Starr
101 e>
öde. Tor, som hatade S. för hans härstamning från
en jätte med åtta armar, nekade S. afkomma och
jordegendom, dömde honom att begå ett nidingsdåd i
hvar människoålder, han lefde, att aldrig tro sig
ega nog, att i hvar strid få farliga sår, glömma
sina dikter och hatas af allmogen, medan Oden
förlänade honom motsvarande goda gåfvor: att lefva
tre mansåldrar, ega de yppersta vapen och öfverflöd
på lösören, seger i strid, skald-skåp och anseende
hos högtstående. Förstadiet till S. finnes i Beowulf
(se d. o.). Fejden mellan danskar och hadubarder
skulle försonas genom ett gifte mellan Ingeld,
hadubardernas konung, son till den fallne Frode,
och Freaware, dotter till den danske konungen
Hrodgar. Vid bröllopet påminner en gammal kämpe de
unge hadubarderna om deras nederlag och eggar till
hämnd, hvilket utgör fröet till S:s strafftal till
Ingellus. Det är därför sannolikt, att S. Bugge har
rätt i, att namnet S. betyder "den starke hadubarden"
och urspr, icke är ett egennamn, fast det sedan
förekom som sådant. Om Starkad-sagans utveckling se
A. Olrik, "Danmarks heltedigtning 2: Starkad den gamle
og den yngre Skjoldungrsekke" (1910). B-e.
Starkeffekt, fys. Se K a n a l s t r å l a r och
Stark, J.
Starkenburg, provins i sydvästra delen af
storhertigdömet Hessen, omgifven af Baden,
Unterfranken, Hessen-Nassau och Rheinhessen. 3,019
kvkm. 530,380 inv. (1910). Landet är i s. ö. uppfylldt
af Odenwald, men öfvergår i n. och v. i en
lågslätt. S., hvars namn härleder sig från en numera
raserad borg vid Heppenheim (se d. o.), är indeladt
i 7 kretsar. Hufvudstad: Darmstadt.
(J. F. N.)
Starkmagnetiska ämnen, fys. Se Permeabi-litet 2.
Starkodder 1. St ar kött er. Se Starkad.
Starkpeppar, bot. Se Piper, sp. 913.
Starkströmsledning, elektrot. Se Elektriska
anläggningar, sp. 233, och Elektriska ledningar.
Starkströmsmikrofon, fys. Se Mikrofon.
Starkströmsteknik, elektrot. Se Elektroteknik.
Starley [stä’li], James, engelsk industri-idkare,
uppfinnare, f. 1830 (döpt 13 juni) i Albourne
(Sussex), d. 17 juni 1881, fick anställning i en
symaskinsfirma i London, där han snart visade prof
på sin uppfinningsförmåga genom betydande tekniska
förbättringar. 1857 flyttade han till Coventry, som
tack vare det af honom grundlagda Coventry machinists’
company blef ett riktigt centrum för vidtfrejdade
fabrikat först inom symaskins-, senare inom
velocipedindustrien. - Hans brorson, J. K. Starley,
f. 1855, d. 29 okt. 1901, blef likaledes ryktbar inom
cykelindustrien, särskildt genom uppfinningen af den
s. k. 5 ’säkerhetsbicykeln’’.
S-tarm, Sigma romanum, anat. Se C o l o n.
Starnberg, by i bajerska reg.-omr. Oberbaiern,
26 km. s. v. om München, vid järnvägslinjen
München–Murnau. 588 m. ö. h., klimatisk kurort,
besökt af omkr. 2,000 gäster. Säsong maj–okt. Byn
har gett sitt namn åt Starnbergsjön l.
Würmsjön (55 kvkm.), som genom Würm har sitt utlopp i
Aminersjön och är berömd för sina af lustslott och
villor kantade natursköna stränder. Den vansinnige konung Ludvig II af
Bajern dränkte sig i S., vid det kungliga jaktslottet
Berg, 13 juni 1886.
J. F. N. Ln.
Staro. Se Staryj.
Starobjelsk, ukrain. Starobilsjk,
kretsstad i ryska guv. Charkov, vid
Aidur, ett tillflöde till Donets. 14,292
inv. (1900). Gymnasium. Spannmålshandel,
vagntillverkning. Marknader.
J. F. N.
Starobrjadeter, rysk sekt. Se Raskolniker.
Starodub, kretsstad i ryska guv. Tjernigov. 12,451
inv. (1897), hufvudsakligen ukrainare. Staden drifver
liflig handel med lin och säd. Dess trädgårdsskötsel
är betydande. S. var fordom hufvudstad i
Severien. Se Karl, sp. 977, och Lagercrona, A.
(J. F. N.)
Staro-Konstantinov ("gamla Konstantinov"), kretsstad
i ryska guv. Volynien, vid floden Slutsj. 21,618
inv. (1900), mest judar. Liflig handel med säd, boskap
och salt. Staden leder sitt ursprung från 1500-talet.
Staro Mjesto. Se Cividale.
Staroschvedskaja, ry. Se Gammelsvenskby.
Starosta (af slav. star, gammal), betydde urspr. en
ämbetsman af högre rang, men har i de slaviska
länderna fått skiftande betydelse. I det gamla
Ryssland var starosta urspr. en befallningsman
i staden eller på landsbygden och används nu
som beteckning för byfogde. I Böhmen är ordet
liktydigt med borgmästare. I det polska konungariket
var starosta titel för en kunglig ståthållare
(lat. generalis capitaneus) eller slottsfogde.
A-d J.
Starotjerkask. Se Novotjerkask.
Starovertser. Se Raskolniker.
Starowolski, Szymon, polsk historiker, f. 1588,
d. 1656, företog med furstarna Konstantin och
Jan Ostro/.skij en längre studieresa i västra
Europa och blef sedan sekreterare hos kronhetmanen
J. K. Chodkiewicz. Frukten af en ny studieresa
blef hans biografiska verk Zyciorysy slawnych i
uczonych Polaköw (Lefnadsteckningar af berömda och
lärda polacker; 1624). 1639 blef han prästvigd och
1654 domherre i Krakau. Han anses som 16JO-talets
främste historiker i Polen och var mycket produktiv:
De rebus Sigismundi I libri IV (1616), Sarmatice
bellatores (1631, 1734), Scripto-rum polnicorum
Hecatontas (1625, 1733), Reforma-cya obyczajöw
polskich (omtryckt 1692), Eques Polonus (1628),
Polonia sive status regni Polonias descriptio
(1632), Opisanie krölestwa Polskiego za czasöw
Zygmunta III (tr. 1765), Dwör cesarza tureckiego
(1646; 7:e uppl. 1858), Monumentet Sarmatorum (1655)
m. fl. I handskrift bevaras (i Lembergs Ossolinskiska
bibi.) hans skildring af svensk-polska kriget 1655.
A-d J.
Starr, Starrgräs, bot. Se C a re x.
Starr, med. 1. Grå starr 1. Katarakt (lat. catara’cta]
beror därpå, att kristall-linsen inuti ögat
fördunklas, och utgöres ingalunda af en hinna i ögat,
såsom läkarna fordom antogo och som ännu åtskilliga
personer utom läkaryrket föreställa sig. Den grå
starren förekommer i alla åldrar, vanligare dock
hos gamla personer. Linsen undergår med tiden hos
alla en förändring, bestående däruti, att den blir
alltmer hård; dess kärna begränsar sig mera från
barksubstansen, och just i det mellanliggande lagret
uppträda i regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
