- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1017-1018

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Starr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1017

Starr

1013

dunklare punkter och strimmor, början till grå
starr. Härvid stannar det dock hos de fleste, och
synförmågan inskränkes ej däraf i märkbar mån. Hos
andra går fördunklingen vidare, och nu uppstår
skymmel för synen småningom och, om patienterna
hinna upplefva det, fullkomlig oförmåga att se,
äfven större föremål. Till sist inträffar blindhet,
dock ej så fullständig, att förmågan att urskilja
mörker från ljus förloras, så fraint ingen annan
sjukdom i ögat förefinnes. Starren är då hvad man
kallar mogen och färdig att opereras. I nödfall
kan man operera något tidigare, men erfarenheten
har till fullo ådagalagt, att resultatet af sådana
operationer i regel är mera vanskligt. Men äfven
hos yngre personer kan grå starr uppkomma, utan att
man därtill kan, i de flesta fall åtminstone, spåra
orsaken. Vissa allmänna sjukdomar, såsom sockersjuka,
betinga uppkomsten af grå starr, men i synnerhet
är det andra sjukdomar inuti ögat, som därvid äro
fruktsamma. En mängd inflammationer i ögats olika
delar, i all synnerhet de kärlrikaste, regnbågshinnan
och kärlhinnan, kunna genom nutritionsrubbningarna
medföra grå starr. Således visar den sig äfven
vid glaukom (grön starr), då denna för länge sedan
åstadkommit fullständig blindhet. Just därför är det
af yttersta vikt att noggrant pröfva synförmågan hos
patienter, som lida af grå starr. Kan ej skillnad
mellan ljus och mörker fullt tydligt uppfattas eller
kan patienten ej redogöra för, i hvilken riktning
ljuskällan befinner sig, då är förhållandet i hög
grad misstänkt; är blindheten fullständig, kan
ingen operation för starren skaffa den ringaste del
af synen tillbaka. Hos mycket närsynta personer,
hvilka ej sällan träffas af s. k. retinalaflossning
och slutligen bli kataraktösa, är faran för en
resultatlös operation alltid mycket stor, äfven om
någon grad af ljusperceptionsförmåga finnes kvar. Grå
starr uppkommer äfven, om linsen såras; genom i ögat
inträngda främmande kroppar, knif- och glasspetsar,
skärfvor af glas eller sten m. m., kan, äfven om de ej
stanna kvar, linsens kapsel bli öppnad. Linsens massa
kommer då i beröring med vätskan i främre kammaren,
och dess fördunkling är oundviklig. Detta slag
af starr förekommer i vissa länder, och däribland
i vårt, mycket oftare än i andra, till följd af,
att så många ha att förrätta arbeten, som mera än
andra utsätta för sådana olyckor. Bergsprängare och
smedsarbetare lämna en förfärande stor kontingent
till dessa s. k. traumatiska (d. v. s. genom yttre
åverkan framkallade) starrar. Ofta nog är starren
härvid det jämförelsevis minsta onda; de främmande
kropparna stanna nämligen, när de ej utgöras af
järnflisor och kunna aflägsnas med magnet, mestadels
kvar i ögat och kunna göra vida mera skada än starren;
inflammationer, ibland häftiga, ibland mera smygande,
ödelägga esomoftast ögat, och det allra värsta är,
att denna inflammation kan sprida sig till det andra
ögat och däri förorsaka en obotlig inflammation
och förlust äfven af detta. Det ursprungligen
träffade ögats borttagande i tid är fördenskull
ofta påkalladt, just med hänsyn till möjligheten af
denna s. k. sympatiska ögoninflam-mation (hvilken
visserligen äfven kan förekomma vid andra tillfällen
än traumatisk starr). Äfven hos barn förekommer starr,
ja så tidigt, att dess

egenskap af medfödd ej låter sig bestridas. Vanligen
går det med denna som med åldersstarren: den
tilltar småningom, tills hela linsen blifvit
fördunklad. Men i andra fall är fördunklingen
stationär, d. v. s. går ej öfver de gränser, som
den från början innehaft. . Åtskilliga former
af sådana stationära starrar förekomma, den
vanligaste den, då endast ett intermediärt lager,
såsom en sammanhängande hylsa, är fördunkladt,
midten och periferien däremot fullt klara. I
sådana fall kunna patienterna se hjälpligt nog,
antingen tvärsigenom den tunna hylsans båda väggar
eller på sidan om densamma. Är synen otillräcklig,
hjälpes saken i vissa fall bäst ej med en vanlig
starroperation, utan med bildande af en förlängd,
artificiell pupill, som insläpper ljusstrålarna på
sidan om det fördunklade partiet. Hos äldre personer
är starren vanligast hård till sin hufvudmassa;
endast de ytligaste lagren äro mjukare. Hos barn är
den tvärtom i regel lös; hos medelålders personer
består starren vanligen af en liten fast hinna med
ett rikt lager lös barksubstans. Där inflammationer
i iris och ciliarkroppen framkallat starrbildningen,
kan starren bli än mera fast, ja till större eller
mindre del kalkvandlad ("kritstarr"). och där är den
dessutom fastväxt vid iris, hvilket fordrar särskilda
försiktighetsmått före och under operationen.

Igenkännandet af grå starr är i dess början svårt,
åtminstone vid direkt undersökning. Pupillen
kan se ganska svart och klar ut och starren
ändå vara tämligen långt framskriden. Med
ögonspegelunder-sökning och vid sned belysning
(medelst koncentration med en glaslins från lämplig
ljuskälla i mörkt rum) upptäckas dock af en van
undersökare äfven de obetydligaste fördunklingar
i ögats lins, liksom i dess ljusbrytande medier
i öfrigt. Då starrbildningen framskridit längre,
synes den som en hvit-gul eller gråbrun fläck i
pupillen. Om mognadstiden för grå starr hos äldre
personer kan man aldrig med full säkerhet yttra
sig. Äro strimmorna många och oregelmässiga, häntyder
detta på en hastigare utveckling, de finare och mera
reguljära på en långsammare. Men ganska ofta inträffar
motsatsen af hvad man väntat. Fall ges, då en starr,
som i början utvecklar sig hastigt, därefter står
nästan stilla år, ja årtionden igenom; i andra kan den
bli mogen på ett år. Så länge starren uppträder endast
i det ena ögat, bör den icke opereras. Synen blir i
bästa fall så olika på båda ögonen, att patienterna
ha af sin nyvunna syn mera obehag än gagn, ja öfver
hufvud bör med operationen väntas till den tidpunkt,
då det andra ögat ej mera gör väsentligt gagn,
ifall, såsom oftast är förhållandet, starrbildningen
försiggår ojämnt på båda ögonen. Ingenting annat
hjälper för grå starr än operation, och intet medel
finnes, som kan hindra dess utveckling. Alla kurer
medelst ögonvatten, elektricitet eller hvad de heta
må äro absolut vanmäktiga, och detta är t. o. m. ej
alltid deras värsta fel. Operationsmetoden rättar
sig efter omständigheterna. Hos unga personer och
för mjuka starrar gör man operation medelst en
nål, som införes i ögat och öppnar linsens kapsel,
s. k. discission. Linsmassorna komma i beröring
med vattenvätskan, som efter hand absorberar hela
starren. Dock kan man bli nödd att göra operationen
om igen. Den grå starren hos äldre personer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free