- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1045-1046

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statens industrikommission - Statens inköpsnämnd - Statens järnvägar - Statens järnvägars milkontor - Statens järnvägars änke- och pupillkassa - Statens järnvägars pensionsinrättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1045

Statens inköpsnämnd-Statens järnvägstrafiks
pensionsinrattningar

1046

Kommissionen, som var af sedd att utgöra ett
representativt centralorgan för näringslifvet, kom
att småningom bestå af ett 30-tal led. Endast för
frågor af större vikt och betydelse sammanträdde
den in pleno och fattade beslut. Den egentliga
verksamheten utöfvades af ett 13 aug. 1914 af
kommissionen tillsatt arbetsutskott. Till en början
sökte detta med ledning af samlade uppgifter om
läget på olika industriområden verka för ordnandet
af transportförhållandena till sjöss och lands
(fraktnedsättningar å järnvägar m. m.), för
anskaffning af råvaror och andra förnödenheter för
industrien, för förvärf åt industrien af beställningar
och af sättningsmöjligheter, för reglering af
kreditförhållandena m. m. samt för åtskilliga
ärenden rörande tillvaratagande och besparing af
bränsle inom landet. Ett af dess kanske viktigaste
verksamhetsområden blef småningom dess befattning med
ärenden ang. regleringen af landets utförsel af andra
varor än lifsmedel medelst exportförbud och licenser
från sådana förbud. I den mån knappheten på varor
inom landet tilltog genom försvårad eller omöjliggjord
import eller af andra anledningar, sökte det att finna
utvägar för att nå en rättvis fördelning af befintliga
förråd, hvarjämte åtgärder vidtogos i sparsamhetssyfte
eller för att framskaffa ersättningematerial äfvensom
för att reglera prisen. På så sätt svällde utskottets
först gifna uppgift ut att omfatta frågor för
tillgodoseende icke endast af industriens, utan äfven
af den stora konsumerande allmänhetens intressen. De
åsyftade regleringarna sökte utskottet i första hand
genomföra på frivillighetens väg. I de fall då rättvis
fördelning af befintliga förråd icke kunde på detta
sätt åstadkommas eller det gällde att förebygga osund
spekulation med åtföljande undanhållande af vara,
förordnade K. M:t på framställning af utskottet om
tillämpning af den s. k. förfoganderättslagen. Härvid
lämnades åt utskottet i uppdrag att handlägga
vissa frågor rörande beslag och expropriation
samt distribution till förbrukarna af beslagtagna
partier. I samband med dylika uppdrags verkställande
beaktades gifvetvis de prisregleraride frågorna af
utskottet. I åtskilliga fall reglerades den åsyftade
fördelningen af och en sparsam hushållning med varor,
på hvilka knapphet rådde, genom bestämmelser i
särskilda af K. M:t på framställning från utskottet
utfärdade författningar, där olika vägar valts
för vinnande af nämnda syften. Som mellanhänder
att handha varuför-delningen betjänade utskottet
sig af särskilda, under dess ledning organiserade
råvaruföreningar eller andra sammanslutningar af
industriidkare och handtverkare. Utskottet egnade
spörsmålet om importerade eller andra svåråtkomliga
råvarors ersättande med inhemska materialier särskild
uppmärksamhet. Det handlade vidare åtskilliga andra
frågor, såsom ärenden rörande uppskof med eller
befrielse från militärtjänstgöring för personal,
anställd inom industrien och handeln, äfvensom
ansökningar, och verkställde utbetalningar af
beviljade statsbidrag enligt bestämmelserna
i k. kung. 13 mars 1917 ang. statsbidrag å
4 mill. kr. till uppförande af bostadshus med
smålägenheter. Kommissionens sekreterare var till en
början kommerserådet G. Dillner; denne efterträddes af

tullkontrollören K. E. Lindmark, hvilken var
äfven arbetsutskottets sekreterare. Antalet
i arbetsutskottet anställda tjänstemän
och skrifbiträden var 114 (sept. 1917).
C. E. L-k.

Statens inköpsnämnd. Se Nationalmuseum.

Statens järnvägar. Se Järnväg, sp. 424–433,
Järnvägsbyggnadsstaten, Järnvägsfullmäktige,
Järnvägsråd, Järnvägsstaten, Järnvägsstyrelsen
och Statens järnvägstrafiks pensionsinrättningar.

Statens järnvägars milkontor. Se Milkontor 1.

Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Se Statens
järnvägstrafiks pensionsinrättningar
, sp. 1048.

Statens järnvägstrafiks pensionsinrättningar. Af 1872
års riksdag beslöts, att af järnvägstrafik-medlen
årligen fr. o. m. 1872 skulle som statsbidrag till
en pensionsinrättning för tjänstepersonalen vid
statens järnvägar afsättas ett belopp motsvarande
1,5 proc. af statens nettovinst af järnvägstrafiken,
dock med förbehåll att, när denna vinst första gången
uppginge till 5 proc. af de trafikerade statsbanornas
anläggningskostnad, den till pensionsinrättningen
utgående procenten ånyo skulle bestämmas. 6
sept. s. å. utfärdades K. M:ts reglemente för Statens
järnvägstrafiks pensionsinrättning. Pensionerna,
som med hänsyn till storleken af delegarnas afgifter
och statsbidraget uppgingo till högst 50 proc. af
afiö-ningen, voro dock alltför låga. På grund häraf
och sedan riksdagen medgett statsbidragets höjning
till 2 proc. af nettovinsten å järnvägstrafiken
mot villkor, att delegarnas årsafgifter höjdes med
l,? proc. af resp. aflöningar, utfärdades 3 nov. 1882
nytt reglemente. Då emellertid pensionsinrättningens
ställning efter hand utvisade en småningom alltmer
ökad brist i tillgångar, utfärdades 4 juli 1910 lag
ang. rätt till pension för tjänslemän vid statens
järnvägar, i hvilken 24 sept. 1914 tillägg egt
rum*. Rätt till pension tillkommer dels hvar och
en, som vid lagens trädande i kraft var delegare
i Statens järnvägstrafiks pensions-inrättning,
dels ock hvar och en, som efter lagens trädande i
kraft varder anställd i ord. tjänst vid statens
järnvägar. Från lagens tillämpning göras vissa
undantag, för hvilka det här skulle bli för långt
att redogöra. Generaldirektör samt öfver-direktör och
souschef vid statens järnvägar äro ock undantagna från
pensionsrätt enligt lagen. Pensionsrätt tillkommer a)
den, som till följd af olycksfall i tjänsten eller
eljest till följd af sjukdom, hvilken han i tjänsten
sig ådragit, icke vidare kan sköta sin befattning och
fördenskull erhåller afsked; b) den, som efter minst
tio års tjänstgöring i ord. anställning vid statens
järnvägar antingen till följd af kroppsskada eller
sjukdom i andra fall än under a) sägs eller ock till
följd af väsentligen minskad arbetsförmåga icke vidare
kan sköta sin befattning eller lämpligen kan flyttas
till annan befattning samt fördenskull erhåller
afsked; c) den, som under förutsättning af minst 10
års anställning i ord. statstjänst, däraf åtminstone
de fem sista åren i statens järnvägars tjänst,
vid afgång från tjänsten uppnått en lefnadsålder,
bestämd så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free