- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1059-1060

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stationsbefälhafvare - Stationsblockering - Stationsgasmätare - Stationshus - Stationsingenjör - Stationsinspektör - Stationskorpral - Stationskrigsrätt - Stationsmästare - Stationssamhällen - Stationsskrifvare - Stationssträcka - Stationär - Statisk - Statist - Statistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlskrona i regel tillika befälhafvande amiral och
kommendant i Karlskrona fästning. L. H.*

Stationsblockering, järnv., en elektriskt verkande
anordning, hvarigenom en stationsföreståndare kan
behärska körsignalers gifvande för tågs infart
på eller utfart från stationen äfvensom hindra
körsignalers gifvande för tågs framgående samtidigt
å fientliga tågvägar. Se vidare Signal C. H. O.

Stationsgasmätare. Se Lysgas, sp. 104.

Stationshus, järnv., persontrafikens utgångs- och
hållpunkter, utgöra dels orten för det offentliga
sambandet mellan tågtrafiken och allmänheten, dels
orten för de angelägenheter och arbeten, som påkomma
för besörjandet af persontrafiken och hvad därtill hör
(försäljning och visering af biljetter, expediering af
resgods, eventuellt äfven ilgods, telegraf- och öfriga
expeditioner för tågtjänsten). Stationshus i större
trafikcentra kräfva därför en hel mängd utrymmen,
hvilka vid större utveckling af trafiken växa ut till
mer eller mindre själfständiga grupper, t. ex. skilda
hus för ankommande och afgående persontrafik,
för ilgods, för fraktgods o. s. v., under det
att vid ringare trafik dylika anläggningar i regel
sammanföras inom en byggnad, hvarest äfven fraktgods
kan uppläggas och expedieras. - Stationshus böra
innehålla följande lokaler, hvilkas antal och storlek
äro beroende på förhandenvarande trafik: en förhall,
en eller flera väntsalar, expeditioner för biljetter,
resgods, telegraf, ilgods och förtullningsgods,
vidare tjänsterum för stationsföreståndaren och
den öfriga tjänstepersonalen, rum för rengöring
och påfyllning af stationens lampor och lyktor,
oljerum, restaurationslokaler, afträden o. s. v.,
hvilka lokaler eventuellt fördelas i två eller flera
skilda byggnader. Stationshusens plananordning bör
i allmänhet vara sådan, att allmänheten har bekväm
tillgång till biljett- och resgodsafdelningar och
därjämte kan, utan att oundvikligen behöfva passera
genom väntsalarna, bekvämt komma till eller från
perrongen, hvarjämte är att tillse, att folkströmmar
icke korsa hvarandra. - Afbildningar af svenska
stationshus finnas å pl. till art. Järnväg, sp. 456.
H. O.

Stationsingenjör, sjöv., mariningenjör vid flottans
station, motsvarande hvad som förr benämndes
byggmästare, är chef för varfvets byggnadsdepartement,
hvartill höra stationens hamnområden, slipar, bäddar,
dockor, byggnader inom och utom varfvet o. s. v.
H. w-i.

Stationsinspektor, järnv., sådan järnvägstjänsteman,
som är föreståndare för en järnvägsstation af högre
klass (vid svenska statsbanorna af 4:e t. o. m. 2:a
klass). H. L.

Stationskorpral, sjöv. Se Korpral 2.

Stationskrigsrätt. Se Krigsrätt 3.

Stationsmästare. 1. Järnv., sådan järnvägstjänsteman,
som är föreståndare för en järnvägsstation af lägre
klass (vid svenska statsbanorna af 7:e t. o. m. 5:e
klass) - 2. Tjänsteman vid statens vattenfallsverk,
som närmast ansvarar för driften vid elektriskt
kraftverks understation eller transformatorstation.
1. H. L. 2. Fmn.

Stationssamhällen, mer eller mindre stadslikt
bebyggda platser med mera sammanträngd befolkning,
som i stort antal uppstått och fortfarande uppstå
vid järnvägsstationer på landsbygden. Enär
landskommun ej eger vidtaga med utgifter
förenade åtgärder, som tillgodose blott särskilda
kommundelars eller kommunmedlemmars intressen,
men K. M:ts befallningshafvande finner nödigt, af
hygieniska eller andra skäl, att någon eller några
af stadsstadgorna (byggnads-, brand- etc. stadgorna)
skola tillämpas inom dylikt samhälle, förordnar K. M:t
därom, sedan ortsinvånarna hörts, och samhället blir
då municipalsamhälle (se d. o.).

Stationsskrifvare, järnv., sådan tjänsteman vid
en järnvägstrafikafdelning, som är underställd
vederbörande stationsinspektor (se d. o.) eller
annan befälsperson vid en större järnvägsstation
och är afsedd att inom någon tjänstegren vid
stationen biträda dessa sina öfverordnade
i expeditions- eller bangårdstjänsten.
H. L.

Stationssträcka, järnv., bandelen
mellan två närmast hvarandra liggande
stationer med tåganmälningsskyldighet.
H. O.

Stationär (af lat. stare, stå; jfr Station),
stillastående, som varaktigt förblir på ett ställe. -
Stationära radianter, astron. Se Radiationspunkt.

Statisk, som afser eller förklarar
jämviktsförhållanden ; som hör till eller är grundad
på läran om kroppars jämvikt. Se Statik. - Statisk
elektricitet,
fys. Se Elektricitet, sp. 201. - Statisk
pedagogik.
Se Pedagogik. - Statisk refraktion, med. Se
Refraktion, sp. 1185. - Statisk rekognoscering,
krigsv. Se Rekognoscering. - Statiskt moment, mek. Se
Moment, sp. 882. - Statiskt muskelarbete, fysiol. Se
Muskelarbete, sp. 1458. - Statisk voltmeter. Se
Elektriska mätinstrument, sp. 296 -297.

Statist (af lat. stare, stå), person, som på teatern
har att utföra endast stumma roller som "en af folket"
e. d. Jfr Kompars.

Statistik (af lat. status, it. stato, stat, och
mlat. statista, statsman) är det allmänna namnet på
en samhällsvetenskap, som efter 1700-talets midt i
hufvudsak kommit att få sitt nuv. innehåll, men som
till en början ungefär motsvarade hvad vi nu benämna
statskunskap (i denna betydelse tyckes namnet som
substantiv först på 1720-talet ha användts i Tyskland)
- med upptagande af siffermaterial i den mån sådant
blef tillgängligt. Åtminstone efter 1800-talets midt
talar man också om en särskild statistisk metod, med
användning äfven utanför samhällsvetenskapernas krets,
äfven den ofta benämnd endast statistik. Sammanfattar
man under begreppet statistik alla de kunskapsgrenar,
som under olika tider betecknats med detta namn,
är statistiken uråldrig. Redan hos de äldsta
folken, kineserna och egypterna, såväl som hos
grekerna och i synnerhet hos romarna, finner man
regeringsmyndigheterna insamla upplysningar om
topografi, befolkning, näringar, samfärdsel och
egendomsförhållanden, i regel för militära och
finansiella ändamål. Under medeltiden fanns öppen
blick för värdet af en dylik forskning såväl hos flera
arabiska furstar och lärde som äfven här och där inom
det germanska Europa. Redan från början af 300-talet
omtalas af de andlige förda register öfver vigslar,
dop och begrafningar; af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free