- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1073-1074

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsanslag - Statsarkeolog - Statsarkiv - Statsbana - Statsbanan genom Bohuslän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1073

Statsarkeolog-Statsbanan genom Bohuslän

1074

tid kunna oförutsedda statsbehof yppa sig, till
hvilkas mötande de nu angifna sätten ej bereda
utvägar. Af denna anledning är riksdagen skyldig
att till regeringens disposition ställa de två
s. k. kredit i ven (se Kreditiv 3). Men andra
sådana behof än de, för hvilka kreditiven äro
afsedda, kunna också förekomma. Då finnas tvenne
möjligheter. Är riksdagen samlad, så upprättar
den en tilläggsstat till den löpande staten,
eller ock uppför den anslag på nästa års stat med
rätt för regeringen att förskottsvis använda dem
under pågående år. Är riksdagen icke samlad, blir,
då behof vet synes regeringen oundvikligt, denna
nödsakad att med öfverskridande af sin formella rätt
själf tillgodose detsamma, ankommande det sedun på
riksdagen att antingen ställa vederbörande statsråd
till ansvar härför eller att med godkännande af de
gjorda utbetalningarna bevilja anslag till deras
betäckande (jfr Indemnitet). - Med afseende på
anslagens specialisering är vidare att märka,
att antingen för hvarje ändamål uppföres en
specialsumma, som regeringen fritt får använda inom
den af ändamålet bestämda gränsen, eller ock att
för en förvaltningsenhet (t. ex. ett ämbetsverk)
gäller en specialstat, hvars anslagsbelopp utgör
slutsumman af en mängd vid olika riksdagar för olika
föremål beviljade smärre anslag. Yid utgifternas
utanordnande i senare fall ha vederbörande att rätta
sig ej allenast efter den sista statsregleringen,
utan ock efter hvarje af de bestämmelser, som blifvit
intagna i riksdagens hithörande skrifvelser och i
därpå grundade kungliga regeringsbref. Dessa bref,
så vidt de gälla ord. anslag, ega nämligen fortfarande
giltighet, utan att de däri innehållna bestämmelserna
vid hvarje ny statsreglering behöfva fastställas,
till dess ändring af anslaget på behörigt sätt sker
(jfr ofvan om ordinarie anslag). - De af riksdagen
beviljade anslagen stå i Sverige, i olikhet med i
åtskilliga andra länder, fortfarande - såvida ej
annorlunda bestämts - till konungens disposition,
äfven om de ej kommit till användning under den
statsregleringsperiod, för hvilken de getts. Härigenom
möjliggöras bl. a. reservationsanslagen (se
ofvan). Det normala är emellertid, att de tagas
i bruk under nämnda statsregleringsperiod. Jfr
H. Rydin, "Svenska riksdagen" (1873-79). Se vidare
Statsreglering, Statsutgifter och Statsverket. S. 13.

Statsarkeolog, i Finland titel på den ämbetsman, som,
i likhet med riksantikvarien i Sverige, har till
åliggande att vårda statens samlingar af fornsaker
m. m. Se vidare Arkeologiska kommissionen i Finland.

Statsarkiv, ämbetsverk, som har till uppgift att
mottaga och hålla tillgängliga handlingar, som dit
öfverlämnas från statens styrelseverk, i första rummet
ministerierna, men som därjämte äfven samlar, vårdar
och ordnar äldre handlingar till den historiska
forskningens tjänst. I de skandinaviska länderna
och Nederländerna benämnes motsvarande institution
riksarkiv (se Riksarkivet), i Frankrike nationalarkiv
(Archives nationales, se d. o.), i England Record
office
(se d. o. och London, sp. 1052). Om Finlands
statsarkiv
, se d. o. I Preussen benämnas äfven de
stora arkivcentra i provinserna statsarkiv
(staatsarchiv), medan det egentliga regeringsarkivet
(riksarkivet) i Berlin benämnes das geheime
staatsarchiv
.

Statsbana, järnv., staten tillhörig järnväg.

Statsbanan genom Bohuslän, äfven kallad Längdbanan
genom Bohuslän
och Bohusbanan, sträcker sig i
öfvervägande nordlig riktning från Olskrokens station
vid Västra stambanan öfver Uddevalla och Skee till
Strömstad och har en längd af 178,7 km. Från
Olskrokens station, 1,9 km från Göteborgs
statsbanestation, går banan åt v. på en 931,1 m. lång
viadukt öfver Säfveån, Västergötland–Göteborgs järnväg
och Göta älf till Göteborg-Tingstads hållplats på ön
Hisingen, hvarefter den, vikande af åt n., går öfver
denna ö till Göta älfs öfre utloppsarm, Nordre älf,
som i närheten af staden Kungälf öfvergås på en 134
m. lång bro med ett fast spann om 83,8 m. spännvidd
och ett svängspann ined tvenne öppningar, hvardera
om 20,5 m. Banan fortsätter så öfver stationerna
Ytterby och Jörlanda till Stenungsunds station vid
Hakefjorden och vidare till västra sidan af sjön
Stora Hällungen och öfver sjön Lilla Hällungens
utlopp i denna till Ljungskile samt framkommer,
efter att på en fast bro ha passerat Bäfveån, till
Uddevalla, 86,7 km. från Olskroken. Därifrån går
banan åt v. utmed Byfjordens norra strand, sedan åt
n. v. till hållplatsen Saltkällan vid Gullmarsfjordens
inre östra förgrening, Saltkällefjorden, öfvergår så
Örekilsälfven på en bro med ett spann om 67 m. och
framkommer till Munkedal. Därifrån fortsattes öfver
stationerna Dingle, Hällevadsholm, Rabbelshede
och Orrekläpp till Tanum, 4 km. från Gräbbestads
municipalsamhälle vid Kattegatt. Därifrån är banan
framdragen i hufvudsakligen nordlig riktning
öfver stationerna Kragenäs och Öfverby till
Skee station, 84,9 km. från Uddevalla och 171,6
km. från Olskroken, hvarefter banan framgår åt
v. till sin ändpunkt Strömstad. Af banan byggdes
först sträckan Uddevalla–Skee, 84,9 km., hvilken
öppnades för trafik 16 dec. 1903. Af den öfriga
linjen, Olskroken–Uddevalla, öppnades sträckan
Tingstad–Ljungskile, 65 km., för trafik 1 juni 1907,
Ljungskile–Uddevalla, 19,5 km., 9 juni 1907 och
Olskroken–Tingstad, 2,2 km, 1 mars 1909.

På grund af beskaffenheten hos terrängen, som,
särskildt på sträckan n. om Uddevalla, flerstädes
utgöres af lätt förskjutbar lera, ha betydande och
kostsamma terrasseringsarbeten måst verkställas. Å
banan finnas flera tunnlar, af hvilka den vid
Kristineberg har en längd af 448,5 m.

Då 1898 års riksdag beslöt anläggningen af en
statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till
Skee, hvilken var afsedd att åstadkomma en ny
järnvägsförbindelse mellan Sverige och Norge
öfver Svinesund, uppställdes som villkor, att
landsting, kommuner eller enskilda skulle två år
efter tillsägelse, som dock ej finge ske före 1901,
ha anlagt och för trafik öppnat en normalspårig
järnväg från Skee till Strömstad, så byggd,
att statsbanans tåg med vederbörlig hastighet
kunde framföras å densamma. På grund häraf blef
den 7,1 km. långa Strömstad–Skee järnväg byggd
af Strömstad–Skee järnvägs-a.-b. och öppnad för
trafik 16 dec. 1903, samma dag, som statsbanelinjen
Uddevalla–Skee. Järnvägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free