- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1079-1080

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stasform - Statsfyllnadssumma - Statsfånge - Statsförbrytelse - Stasförbund - Statsfördrag - Statsförening - Statsförfattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1079

Statsfru-Statsförfattning

1080

vanligen accepterats af eftervärlden, hvarvid
den dock på senare tid moderniserats (särskildt af
G. Jellinek; se d. o.) genom att till indelningsgrund
tagits, huruvida det högsta omedelbara statsorganet
(se Stat. sp. 1033) utgöres af en fysisk person
eller af en flerhet fysiska personer. På åtskilliga
håll har man emellertid ansett det aristoteliska
statsformssystemet (i sin ursprungliga eller
modifierade form) alltför "artificiellt" och sökt
ersätta det med "naturliga" eller "rationella" system
(så P. E. Fahlbeck i "Sveriges författning och den
moderna parlamentarismen", 1904, och R. Kjellén i
"Försök till ett statsformernas naturliga system",
1915). Onekligen ge sådana en fylligare kunskap, men
svårigheten är att åt dem bereda den påtaglighet och
den statsrättsliga fasthet, som utmärka motsättningen:
monarki och republik, och i alla fall är denna
motsättning ett faktum, som äfven det tarfvar
vetenskaplig utredning. Statsformernas indelning i
monarki och republik torde därför behålla en grundlän
n ande betydelse. Jfr S. J. Boethius, "Om statslivet"
(1916). S. B.

Statsfru, hofdam tillhörande drottningens
uppvaktning med rang under öfverhcfmästarinnan
och öfver hoffröknarna. Henne tillkommer i första
rummet att i drottningens och öfverhofmästarinnans
frånvaro göra les honneurs vid hofvets samkväm och
fester. Befattningen infördes 1774, då sex damer
utnämndas till statsfruar. De erhöllo 800 dal. smt
i lön och 1,200 dal. i traktamentspengar (k. br. 26
mars 1774). F. n. är deras antal 8.

Statsfyilnadssumma. Närmast för att medel skulle
beredas till riksskuldens skötande, ingick
länge en betydande del af statsinkomsterna till
Kiksgäldskontoret i st. f. till Statskontoret. Till
följd häraf räckte det senares intäkter
vanligen ej till bestridande af de statsanslag,
som skulle utbetalas därifrån, under det att
Riksgäldskontorets intäkter öfverstego dess utgifter,
och då måste bristen täckas genom en utbetalning
från Riksgäldskontoret till Statskontoret. Den
härtill erforderliga i statsregleringen upptagna
summan kallades Statsfyilnadssumma n. Genom
brännvinslagstiftningen vid 1853-54 års riksdag
ökades så betydligt de till Statskontoret ingående
brännvinsmedlen, att statsverket i normala fall ej
vidare behöfde bidrag af Riksgäldskontoret, men då
den s. k. extra statsregleringen (se Statsanslag,
sp. 1071) 1868 öfverflyttades på Statskontoret,
uppstod åter behof af sådant bidrag. Detta upphörde
emellertid, när 1873 Statskontoret öfvertog nästan
hela Riksgäldskontorets dittillsva-rande uppbörd,
bl. a. uppbörden af den "allmänna bevillningen"
(se Allmän bevillning och Bevillning), och
därefter försvann statsfyll-nadssumman ur
statsregleringen. Se vidare Riksgäldskontoret,
sp. 370 ff. S. B.

Statsfånge, en benämning, som stundom nyttjas
omväxlande med "kronofånge" för att beteckna en på
statens (kronans) bekostnad omhändertagen fånge till
skillnad från sådan, som det åligger någon stad att
underhålla, stadsfånge. Härom föreskrifver k. br. 4
dec. 1816, att städerna böra underhålla personer,
som där för brott häktas, så länge de vid domstol
därstädes äro under rannsakning och målet utgör ämne
för den polis, städerna själfva böra vidmakthålla,
men att däremot, när antingen brottet

finnes vara af den gröfre beskaffenhet, att det skall
öfverdomstols granskning underställas eller ock saken
genom besvär dragés under högre rätts pröf-ning,
kostnaden till de häktades underhåll bör utgå af
allmänna medel ifrån den dag, stadsdomstolarna
hufvudsakligen afgjort målet, till dess slutlig dom
fallit och verkställes. Jäml. k. br. 14 aug. 1841
skola i städer, där kronofängelse finnes, stadens
fångar i detta förvaras, med skyldighet för staden
att ersätta fångens förplägnad och vård samt äfven
bidraga till fängelsets underhåll. Stockholms stad
har dock sina fångar i eget fängelse. - Statsfånge
brukas äfven såsom benämning på person, som af
politiska skäl, utan att vara tilltalad eller dömd
för brott mot allmän lag, beröfvats friheten, såsom
efter kronans förlust Gustaf IV Adolf, Napoleon I,
Nikolaus II m. fi. I autokratiskt styrda länder var
förr sådan fångenskap vanlig. V. A-t.

Statsförbrytelse, jur., betecknar i vidsträckt mening
ett brott, som riktar sig mot staten, i motsats
mot ett brott, som riktar sig mot enskild man. I
en inskränktare och vanligare bemärkelse omfattar
ordet endast sådana brett, som innebära angrepp
på statens bestånd eller dess rätt eller säkerhet
i förhållande till främmande makter eller ock på
statsöfverhufvudöt eller folkrepresentationen - alltså
i hufvudsak detsamma, som kommer under högförräderi,
landsförräderi och majestätsbrott (se dessa ord), men
icke sådana mot staten riktade förbrytelser, hvilka
oj äro af denna allmänna betydelse (t. ex. våldsamt
motstånd vid en offentlig förrättning). Jfr Politisk
förbrytelse. J. H-r.*

Statsförbund (i Amerika kalladt konfederation,
se d. o., sp. 723), en permanent folkrättslig
förbindelse mellan suveräna stater för behandling
af angelägenheter, hvilka enligt förbundsaftalet
skola vara gemensamma. Dessa afgöras af ombud
från de särskilda staterna, men den på sådant sätt
bildade förbundsmyndigheten saknar själfständighet
emot de representerade staterna. Ombuden kunna
af dessa godtyckligt återkallas eller äro bundna
genom instruktioner, eller också äro deras beslut
underkastade referendum (se d. o.). Viktigast är dock,
att förbundsmyndigheten ej har egen tvångsmakt,
hvarför verkställigheten af dess anordningar är
beroende af de särskilda statsmyndigheternas
goda vilja. Ehuru afsedd att vara permanent,
har statsförbundsformen till följd af folkrättens
svaghet emot staternas suveränitet visat sig föga
hållbar (se "Tyska förbundets" upplösning 1866), och
f. n. existerar den ej. De märkligaste statsförbunden
i nyare tider ha utom Tyska förbundet varit Förenade
nederländernas republik (genom franska revolutionens
hvälfningar förvandlad till en helstat), Schweiziska
edsförbundet (före franska revolutionen och från
1815 till 1848, då det blef en förbundsstat) samt
den nordamerikanska "konfederationen", som redan
1787–89 ombildades till en förbundsstat ("union",
se d. o.). Jfr f. ö. Förbundsstat och Stat,
sp. 1034. S. B.

Statsfördrag, detsamma som internationella fördrag
(se d. o.).

Statsförening, dets. som statsförbindelse (se Stat 1).

Statsförfattning, sammanfattningen af de rättsnormer,
som bestämma sättet för statsmaktens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free