- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1087-1088

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskontoret - Statskontroll - Statskunskap - Statskupp - Statskyrka - Statsliggaren - Statslotteri - Statslån - Statslära - Stasmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämväl låta mottaga andra verks och myndigheters
särskildt ingående uppbörd för att vederbörande
tillhandahållas; att handlägga ärenden
ang. stämpelväsendet och kortstämplingen samt
ang. särskild stämpelafgift för försäljning af punsch,
arrak och rom äfvensom vid köp och byte af fondpapper;
att förvalta de under Statskontorets vård stående
särskilda fonderna och kassorna samt göra deras
tillgångar räntebärande; att i enlighet med gifna
bestämmelser ombesörja de olika slag af lånerörelse,
hvilkas handhafvande blifvit Statskontoret anförtrodt;
att öfver allt detta verkställa erforderlig
bokföring samt f. ö. tillse, att kronans rätt och
bästa städse iakttagas; att i fråga om anskaffande
af normalpapper äfvensom blanketter till de för
kronans uppbörd m. m. erforderliga längderna och
kvittenserna iakttaga, hvad därom föreskrifves;
att upprätta rikshufvudbok (se d. o.), utvisande
statsverkets samtliga tillgångar, inkomster och
utgifter; att årligen upprätta och till trycket
befordra en liggare (se S t a t s l i g g a r e n)
öfver statsverkets specialutgiftsstater samt upprätta
och till vederbörande i god tid öfversända stater
för länen; att utöfva kontroll å kronouppbörden
genom granskning dels af årligen ingående
relationer om restantierna, dels af inkommande
årliga bevill-ningssammandrag, öfver hvilka ett
generalsammandrag skall upprättas; att årligen till
K. M:t afge berättelse om statsverkets ställning vid
föregående års slut samt insända ett kapitalkonto
till riks-hufvudboken äfvensom afge berättelse
om undsätt-ningsfonden och om stämpeluppbörden;
att hvarje år före 15 dec. till K. M:t inkomma med
förslag till beräknande af statsverkets inkomster
vid näst-följande statsreglering; att tillhandagå
riksdagens statsutskott och revisorer samt cheferna
för statsdepartementen med nödiga upplysningar
ang. statsverkets inkomster och utgifter m. m.;
samt att hvarje halfår låta verkställa inventering
af Mynt-och jusceringsverkets behållning och däröfver
till K. M:t afge berättelse.

Statskontorets styrelse består af en generaldirektör
som chef för verket och 4 statskommissarier som
led. i styrelsen och chefer en-hvar för sin byrå,
nämligen en för fond- och stämpelbyrån, en för
första och en för andra utgifts-byrån och en för
riksbokslutsbyrån. öfriga tjänstemän äro: å fond-
och stämpelbyrån l kamrer, 2 revisorer och bokhållare
samt l stämpelkassör; å de bägge utgiftsbyråerna 4
revisorer och bokhållare; å riksbokslutsbyrån l förste
revisor samt 4 revisorer och bokhållare; å kansliet
l sekreterare samt l registrator och aktuarie; å
räntekammaren (se d. o.) l räntmästare samt l kamrer
och kassakontrollant och å ombudsmansexpeditionen l
ombudsman. Generaldirektören eger ensam beslutanderätt
i ärenden, som för honom af stats-kommissarierna
föredragas, dock med undantag af sådana, som på
grund af viktigare beskaffenhet skola i plenum
behandlas. I plenum skola förutom generaldirektören
och föredraganden minst två af de öfrige led. deltaga,
och uppkommer vid omröstning lika röstetal, gäller den
mening, som generaldirektören biträder. Statskontoret,
hvars ämbetsverksamhet till en början handhades af
en under Kammarkollegium hörande afdelning, erhöll
1680 sin första instruktion och fick, då ny instruk-

tion 1720 utfärdades, sin egen president; sedan 1876
bär chefen titeln generaldirektör. Statskontoret är
sedan 1750-talet (?) inrymdt i det s. k. Kungshuset
(se d. o., sp. 267-268 o. fig.). - Om ett motsvarande
ämbetsverk i Finland se Finlands statskontor.
A. A.

Statskontroll. Se Statsgaranti.

Statskunskap, den i Sverige vanliga benämningen på
den vetenskap, som söker ge en samlad bild af det
faktiska statslifvet såsom resultat af historiska,
geografiska, etnografiska, sociala, ekonomiska och
rättsliga (juridiska) faktorer. Den kan vara rent
deskriptiv (statskunskap i inskränkt mening), men
den kan också söka utreda de statliga företeelsernas
mening och innebörd (allmän statslära ; se S t a t
s l ä r a). Deskriptiv statskunskap (vetenskapen om
"statsrnärkvärdigheter") började som själfständig
vetenskap idkas vid tyska universitet trån slutet
af 1600-talet (se A c h e n w a 11) och kallades
ända in på 1800-talet statistik (se d. o.).
S. B.

Statskupp. Se Kupp 2 och Revolution.

Statskyrka, ett kyrkosamfund, hvars upprätthållande
betraktas som en statsangelägenhet, så att staten ej
allenast genom lagstiftning ordnar dess författning,
utan äfven i ekonomiskt hänseende drar försorg om
detsamma. Se vidare Religionsfrihet, Stat, sp. 1030,
och Statsreligion.

Statsligoaren kallas en af Statskontorets
riks-bokslutsbyrå årligen upprättad och
till trycket befordrad sammanfattning
af statsverkets specialut-giftsstatcr.
A. A.

Statslotteri. Se Lotteri.

Statslån. Se Statsskuld.

Statslära används dels som namn på en filosofisk
disciplin ("filosofisk statslära"; så af
K. J. Boström, se d. o., sp. 1286 o. 1288),
fallande under rättsfilosofien (se d. o.), dels
i samma betydelse som statskunskap (se d. o.). I
senare mening brukas termen (ty. staaJslehre)
i synnerhet i Tyskland, men under äldre tider och
ännu i den romanska och engelska litteraturen samt
i Sverige hos R. Kjellén hade och har politik, dock
vanligen med inbegrepp af statskonstlära, motsvarande
betydelse (se Politik). Använd som synonym till
statskunskap, delar sig statsläran i deskriptiv och
allmän. Allmän statslära har många beröringspunkter
med den filosofiska statsläran, men söker ej såsom
denna finna en allmängiltig norm för statslifvet,
utan nöjer sig med att söka klargöra, hvad som är det
väsentliga och gemensamma i de faktiskt existerande
statliga företeelserna. Den har på senare tider
blifvit föremål för växande intresse. S. B.

Statsmakt är detsamma som den ursprungliga
härskarmakt, hvars tillvaro gör ett samhälle
till stat (se Stat, sp. 1028. Om de i statsmakten
ingående höghetsrättigheterna se d. o.). Den är
formellt obunden inom sitt område, men bör enligt
nuv. västerländsk uppfattning begränsa detta till
sådant, som oundgängligt kräfves af statsändamålet,
och den är enligt den moderna rättsstatsidén skyldig
att själf respektera de rättsnormer den gett (se
härom äfven Stat, sp. 1034). För att statsmakten skall
bli effektiv, fordras å ena sidan passiv lydnad mot
densamma af statsmedlemmarna (statens undersåtar),
å andra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free