- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1117-1118

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsutgifter - Statsutredning - Statsutskottet - Statsvagn - Statsverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksgäldskontorets utgifter se Riksgäldskontoret.

H. L. R. (S. B.)

Statsutredning. Se Statsberedning.

Statsutskottet, ett af den svenska riksdagens ständiga
utskott, bestående af 24 ledamöter, 12 från hvardera
kammaren. Enligt R. O. § 39 skall det få del af
statsverkspropositionen (se Statsreglering, sp. 1095)
och ega tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar. På grundvalen af detta material och
statsregleringen berörande motioner har utskottet
att, i den mån det icke gäller jordbruksärenden
eller pensions-och indragningsstaten - hvilka från
1909 behandlas de förra af jordbruksutskottet,
de senare af bankoutskottet -, utreda statsverkets
behof; vidare att föreslå de båda kreditivsummornas
storlek (se Kreditiv), att uppge, huru mycket genom
bevillningar eller lån skall anskaffas till fyllande
af statsverkets behof och sålunda uppgöra förslag
till riksstaten i dess helhet. I sammanhang härmed
tillkommer det utskottet att efterse och granska,
huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar icke
öfverstigit beloppet af de hufvudtitlar, som af
riksdagen i uppgjord statsreglering fastställts, och
huruvida utbetalningarna äro grundade på behörigen
upprättade stater eller konungens med vederbörlig
kontrasignation utfärdade anordningar samt styrkta med
behöriga kvittenser af dem, som medlen mottagit. Till
grund för denna granskning lägges statsrevisorernas
berättelse (se Riksdagens revisorer, sp. 343),
med anledning hvaraf utskottet af ger framställning
till riksdagen, utskottet dock obetaget att äfven
omedelbart utöfva sin granskningsrätt. Skulle
granskningen ge vid handen, att till någon hufvudtitel
anslagna summor mot riksdagens beslut dragits
till andra ändamål än till hufvudtiteln hörande
eller att något af riksdagen fastställdt anslag
öfverskridits, då skall utskottet hos kamrarna
göra anmälan mot den ämbetsman (statsrådsledamot),
som kontrasignerat en sådan utanordning, hvarefter
saken går till konstitutionsutskottet och af
detta behandlas enl. R. F. §§ 106 och 107 (se
Konstitutionsutskottet). Statsutskottet får dock ej
vid granskningsrättens utöfvande mot föreskriften i
R. F. § 90 ingå i något klander af konungens gjorda
anordningar, och underordnade, för statsutgifterna
redovisande tjänstemän få ej ställas till ansvar
inför utskottet eller riksdagen, utan om granskningen
anses ge anledning till ansvarsyrkande mot någon
sådan, eger riksdagen endast hos konungen anmäla,
att anledning till åtals anställande i laglig ordning
synes föreligga. Riksdagen är också berättigad att
med anledning af utskottets framställning rörande
granskningen göra hemställan till konungen om däri
anmärkta missförhållandens af-hjälpande. Enligt
praxis hänvisas till utskottet också sådana förslag
om ändring af grunderna för de ord. statsinkomsterna,
som ej falla under andra utskotts behandling (jfr
Statsinkomster, sp. 1083 under c). – Före 1909 hade
statsutskottet äfven att behandla riksgäldsverket, men
detta åliggande öfverflyttades då till bankoutskottet
(se Rik s-gäldskontoret, sp. 370). – Enligt 1810 års
riksdagsordning bestod statsutskottet af 36 medlemmar,
9 från hvart stånd. När två stånd stannade mot två
i beslut rörande statsreglerings- och
riksgäldsfrågor, förstärktes utskottet med 21
från hvart stånd, så att det utgjordes af 120
medlemmar, och sådant s. k. förstärkt statsutskott
egde då att med riksdagens rätt afgöra nämnda
frågor. Om "förstärkt statsutskotts" makt före
1853 års riksdag att på samma sätt besluta vid
oförenlig meningsskiljaktighet stånden emellan
angående bevillningarnas grund och fördelning
se Bevillning, sp. 191. Jfr vidare Utskott.

S. B.

Statsvagn. Se Kaross.

Statsverket. Under striden om statsverksrevisionens
utsträckning (se Riksdagens revisorer, sp. 343)
förklarades i en riksens ständers skrifvelse
18 sept. 1823, att med statsverket menades
"den allmänna fond, dit medborgares gemensamma
bidrag till bestridande af statens utgifter ingå",
således hela finansförvaltningen. Meningen härmed
var, att till statsverket borde räknas äfven
andra medel än de af Statskontoret omedelbart
handhafda, hvilket utan tvifvel var riktigt. I
de svenska grundlagarna har emellertid ordet
statsverk den inskränktare betydelsen att därmed
betecknas den del af finansförvaltningen, som lyder
under konungen, i motsats till den, som skötes af
Riksgäldskontoret – det s. k. riksgäldsverket. Förr
var Riksgäldskontorets finansförvaltning mera
omfattande, men är nu hufvudsakligen inskränkt
till rikets lånerörelse i god öfverensstämmelse med
R. F. §§ 64 och 66, som förbinda riksdagen att till
konungens disposition ställa alla rikets inkomster
med undantag af hvad som kräfves af rikets gäld
(se Riksgäldskontoret, Extra statsreglering under
Statsanslag, sp. 1071, och Statsfyllnadssumma). Med
statsverkets tillgångar bestridas (i allmänhet
genom Statskontoret) i enlighet med den upprättade
staten (se Statsreglering) utgifterna för rikets
styrelse (om sättet härför se Statsutgifter; jfr
ock Statsinkomster, sp. 1084). Tillgångarna utgöras
af statsinkomsterna. Om de olika slagen af sådana
se Statsinkomster. Före 1911 upptogos de konstanta
statsinkomsterna i riksstaten fördelade i ordinarie
inkomster och bevillningar, men numera grupperas
i staten statsinkomsterna, för vinnande af bättre
öfverskådlighet af rikets finansiella ställning,
på följande sätt.

A. Egentliga statsinkomster: I. skatter
(mantalspenningar, tullar, acciser, stämpel-afgifter
och den årliga bevillningen); II. uppbörd i statens
verksamhet, hvartill räknas afgifter till af staten
upprättade säkerhets- och kontrollinrättningar,
de till statsverket ingående, ej för ändamål vid
de särskilda läroverken afsedda skolafgifterna
och "diverse inkomster", innefattande
"bevillningsaf-gifter för särskilda förmåner" (såsom
skogsfång på allmänningar) och vissa under särskilda
titlar ej hänförda mindre betydande inkomster,
såsom f ullföl jdsaf gifter (revisionsskilling),
observationsmedel (se Observationsmål),
skatteköpsskilling, afkastning af under
ämbetsverkens förvaltning stående medel, hvilka
alla sammanfattas under benämningen extra uppbörd.

B. Inkomster af statens produktiva fonder:
I. inkomster af statens affärs-verksamhet
(postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
vattenfall och domäner); II. inkomster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free