- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1125-1126

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stavanger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Bjergsted och Mosevand och den öppna platsen på
Valberget med präktig utsikt öfver Ryfylkefjordene
från det höga, 1850–53 uppförda brandvaktstornet,
som dominerar staden. S:s promenader äro belägna
kring det lilla Bredevand, nära gamla torget, ej
långt ifrån stadens medelpunkt.

illustration placeholder
Situationsplan af Stavanger.

1. Domkyrkan. –

2. S:t Petri kirke. –

3. Johannes kirke. –

4. Frue kirke (Hetlands kirke). –

5. Katolska kyrkan. –

6. Rådhus. –

7. Latinläroverk (Kongsgaarden med Munkekirken). –

8. Börs. –

9. Tullhus. –

10. Posthus och telegrafstation. –

11. Valbergets torn. –

12. Stadsbibliotek. –

13. Museum. –

14. Teater. –

15. Gasverk. –

16. Sjukhus. –

17. Järnvägsstation. –

18. Idrottsplats.


Vid 1913 års slut hade S. 31,997 m. stenlagda gator,
27,496 m. vägar, med inalles 58,700 m. kloakrör,
ett 60,024 m. stort vattenledningsnät och 847
brandposter Stadens hamn är lätt tillgänglig, väl
skyddad, bekväm och tillräckligt djup t. o. m. för
större transatlantiska ångare (på 12,000–15,000 ton),
men i förhållande till den utomordentligt ökade och
raskt stigande trafiken är den mindre väl utrustad med
kajer, inalles blott 716 m. (1915); genom planerade
nyanläggningar torde emellertid kajlängden i sin
helhet komma att uppgå till 1,200–1,300 m. S. är en
af Norges äldsta städer och omtalas redan på Magnus
den godes tid (1035–47), men fick
betydelse, först då Sigurd Jorsalafare gjorde det
till biskopssäte med den brittiske munken Reinald
som förste biskop (omkr. 1128, då Sigurds bröllop med
drottning Cecilia egde rum där). Ej många år därefter
påbörjades uppförandet af den åt brittiska helgonet
S:t Svithun invigda domkyrkan, näst
Nidaros-domen Norges märkligaste medeltida
byggnadsverk och i allt väsentligt ännu bevarad (se
Byggnadskonsten, pl. XXV). Först på 1400-talet började
S. få någon betydelse som handelsstad, men den gick
tillbaka, sedan biskopsresidenset 1682 flyttats till
Kristiansand, och den förstördes nästan fullständigt
genom eldsvåda 1684. En ny stor brand härjade där
1716. Ännu 1769 hade befolkningens antal ej stigit
till mer än 2,154. Men i slutet af 1700-talet började
en ekonomisk blomstring för handel och sjöfart,
inledningen till en ny tid i S:s utveckling, buren ej
minst af den 1751 grundlagda, flera släktled igenom
utomordentligt mäktiga firman Kielland,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free