Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stavanger - Stavanger amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som 1799–1801 på sin egendom, då utanför staden,
uppförde det präktiga herresätet Ledaal (1917
förvärfvadt som mötes- och festlokal för
S. kommun). Efter 1814 gick S. raskt framåt
i välstånd, i synnerhet tack vare den ständigt
växande vårsillexporten, som omkr. 1850 nådde sitt
maximum. Som rikedomskälla aflöstes fiskerierna
af rederinäringen, som tog fart särskildt mellan
1850 och 1880 och därjämte bidrog till en intensiv
skeppsbyggeriverksamhet, så länge segelfartygen stodo
i kurs. S. hade 1875 omkr. 600 fartyg med ett tonnage
af inalles öfver 100,000 reg.-ton; men staden dröjde
med att öfvergå från segel- till ångbåtsdrift, hvilket
hämnade sig. 1882 inträdde en handelskris, som en
följd af år förlamade utvecklingen. Men denna sköt ny
fart på 1890-talet och särskildt efter 1900. Den raska
och kraftiga förkofran, som då inträdde, beror först
och främst på uppkomsten (1873) af konservindustrien,
som eröfrat världsmarknaden och 1914 omfattade mer än
46 fabriker med öfver 4,000 arb. och 1915 exporterade
för 43,85 mill. kr., medan stadens hela exports
värde var 52,54 mill. kr. Värdet af S:s införsel
s. å. utgjorde 48,14 mill. Dess handelsflotta bestod
vid 1916 års slut af 123 fartyg med ett tonnage af
inalles 43,584 nettoton, hvaraf 95 ångbåtar (35,283
nettoton; 57,536 bruttoton). 1915 inkommo till S. 333
lastade fartyg (118,852 ton), och därifrån afgingo
s. å. 103 fartyg (40,339 ton). Af beräknad förmögenhet
och inkomst, resp. 89,72 och 31,12 mill. kr.,
utdebiterades för skatteåret 1915–16 i statsskatt
1,42 mill. och i kommunalskatt 1,69 mill. kr. S. har
5 banker, hvaribland en afd. af Norges bank. Utom
latinläroverk finnas två privata realskolor,
flera flickskolor, folkskolor (1913–14 med 6,055
barn), teknisk aftonskola, handels-, maskinist och
navigationsskola samt missionsskola (S. är hufvudsätet
för norsk missionsverksamhet; jfr Skrefsrud,
L.); dessutom har med den stora, af prästen L. Oftedal
(se d. o.) grundlagda Bethaniastiftelsen förknippats
en rad skolor och fackliga läroanstalter. I
S. utges 3 dagliga tidningar "Stavanger aftenblad"
(radikal), "Stavangeren" (liberal) och "1:e
mai" (socialistisk) samt omkr. ett dussin mindre
tidningar och tidskrifter (mest religiösa). Museum
med intressanta antikvariska och etnografiska
samlingar, fast teater, konstförening. Staden väljer
2 stortingsmän. På Udlandshaugen, 4 km. från S., är
under byggnad S. radiostation, som kommer att bli
en af Europas kraftigaste stationer för trådlös,
transatlantisk telegrafering. – Redan 1644 fanns
ytterst på "Holmen" ett med 17 kanoner bestyckadt
blockhus. Senare uppfördes på Skansberget ett batteri,
som af stadsborna i början af 1800-talet utvidgades
till 2 bastioner och bestyckades med 12 kanoner;
dessutom anlades på Ydre Kalhammer vid nordvästra
inloppet ett par batterier för 13 pjäser. 1815
slopades batterierna. Se A. E. Erichsen, "Samlinger
til S:s historie" (2 dlr, 1903, 1906), "S. 1814–1914"
(skilda förf., 1914), N. Nicolaysen, "S. domkirke",
18 planscher in fol. med text, utg. af Föreningen
til norske fortidsmindesmærkers bevaring (1895),
och A. W. Brögger, "S:s historie i middelalderen"
(1915). K. V. H. L. W:son M.
Stavanger amt omfattar Norges sydvästra hörn,
kustpartiet från Aaensire i s. norr ut förbi
Karmöen och Haugesund samt trakterna kring
Boknfjordens många förgreningar med innanför
liggande fjällplatåer ("heier") ända till gränsen
mot S. Bergenhus amt i n. och Lister og Mandals samt
Nedenes amt i ö. (se kartan till art. Norge). Amtet
består af 3 väsentligen skilda landskap: i s. ö.
Dalene, en låg högplatå med en oändlig mängd små
oregelbundna dalgångar; i s. v. den bördiga, böljande
låglandsslätten Jæderen (se d. o.) l.
Jæren, ett af Norges fruktbaraste jordbruksområden,
och i n. Ryfylke, ett af Boknfjordens armar
starkt söndersplittradt klipplandskap med höjder
ända upp till 1,600–1,700 m. (Vassdalseggen i ö.,
där de tre nämnda amten mötas, 1,657 m.). Hafsklimat;
årets medeltemperatur vid kusten +7°, högre än i
något annat amt, med blid, regnig vinter och lång,
sval sommar. Amtet tillhör Norges mindre, men på
det hela taget tätast befolkade: 9,147 kvkm. med
150,278 inv. (1915); befolkningen hopas mot kusten,
de höga fjälltrakterna i ö. däremot nästan sakna
inbyggare. Viktigaste näringsgrenar äro jordbruk med
binäringar (348 kvkm odlad jord, 222 kvkm. naturlig
äng), fiske, skeppsrederi och fabriksverksamhet. På
Jæderen äro åkerbruk och trädgårdsskötsel mycket
högt utvecklade; brödsäd är framför allt hafre. Amtet
går i spetsen i fråga om nyröjning af jord och är ett
af de främsta (särskildt är detta fallet i Ryfylke)
i afseende på köttproduktion, mejerihandtering och
hönsafvel. 1915 funnos 69,951 st. storboskap (oxar
och kor), 173,520 får och 10,799 hästar. Amtet har
landtbruksskola vid Nerstrand i Tveit, ambulerande
vinterlandtbruksskola på Jæderen, trädgårdsskola
på Sandved vid Sandæs, där äfven Norges första
plantskola för skogsträd anlades 1868. Fastän i saknad
af timmerskog, utmärker sig amtet genom sitt intresse
för skogsplantering och fridlysning af skog, så att ny
ungskog redan börjar förändra landskapets utseende;
det finns 904 kvkm. skogsmark. Industrien spelar en
alltmer framstående roll: 1915 funnos 461 företag,
som använde inalles 12,287 arbetare och 28,800
hkr; vidare funnos där 24 spinnerier och väfverier
(med 1,033 arb.), bland hvilka de 1870 grundlagda
Aalgaards yllevarufabriker i Gjesdal på Jæderen
äro störst. Dessutom finnas bl. a. ett stort antal
konservfabriker (se Stavanger), mekaniska verkstäder
och skeppsbyggerier, tegelbruk, krukmakarverkstäder,
en fajansfabrik (i Egersund), ett större stålverk (i
Stavanger), torrmjölksfabrik och många fabriksmässigt
drifna mejerier. Vattenfallen i S. representera
omkr. 750,000 hkr, hvaraf staten eger omkr. 57,000
samt åtskilliga kommuner och härad omkr. 114,000. Ända
till 1915 voro omkr. 340,000 hkr alldeles fria och
blott omkr. 20,000 fullt utnyttjade. Under utbyggnad
äro f. n. de stora fallen vid Saude (se d. o. 2), där
70,000 hkr vinnas. Genom S. går från n. åt s. ö. den
150 km. långa Stavanger–Flekkefjords–("Jæder"-)banan.
En mängd ångbåtslinjer trafikerar amtets
städer och hamnplatser – S., som under den tidigare
medeltiden utgjorde eget fylke, Rogaland, sedan
1200-talet kalladt Rygjafylki, bestod under den danska
tiden och ända tills fogderiindelningen för några få
år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
