Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steele, sir Richard - Steelton - Steen - Steen, Jan Havicksz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomdrifva sin åsikt. Ett ytterst häftigt tal,
som han där höll (1714) angående den protestantiska
arfföljden ("The crisis"), gaf anledning till hans
utvisning ur parlamentet Till sitt försvar skref han
den i biografiskt afseende intressanta An apology
for himself and his writings (1714). Vid Georg
I:s uppstigande på tronen nådde han högt anseende
och öfverhopades med värdigheter (adlad 1715)
och ämbeten. Af dessa senare indrogos dock några
för hans uppträdande i en politisk fråga, men då
Walpole 1721 kom till makten, insattes han åter
i sina forna befattningar. Trots stora inkomster
kunde den orolige, nyckfulle och slösaktige mannen
aldrig få sin ekonomi att gå ihop, hvarför han 1724
flyttade från London och tillbragte sina sista år på
sin hustrus gods i Wales, där han dog af följderna
från ett slaganfall Hans framställningssätt utmärkes
genom godmodig humoristisk uppfattning, den öppenhet,
hvarmed han gör läsaren till sin förtrogne, och den
finkänslighet, med hvilken han tecknar kvinnan. Se
G A Aitken, "Life of R. S." (1889; innehåller äfven
fullständig bibliografi), samt Aitkens uppl. af
"The tatler" (1898-99) och S:s dramer (1903).
J M.
Steell [stil], John, engelsk skulptör, f. 1804
i Aberdeen d. 1891, gjorde sig bemärkt genom
en sedermera i Edinburgh rest kolossalstaty af
Alexander och Bucephalus och blef, då han modellerat
drottningen i kunglig skrud, utnämnd till skulptör
"to Her Majesty for Scotland". Till hans förnämsta
verk höra: Walter Scotts staty, utgörande en del
af det öfver Scott resta monumentet i Edinburgh
(se d. o., sp 1359-60, fig. 1), ett monument i
Glasgows katedral öfver 93:e höglandsregementet och
en i New York rest kolossal stod af Robert Burns.
(G-g N.)
Steelton [stiltn], köping (borough) i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Susquehanna. 14,246
inv. (1910). Pennsylvania steel companys stora
stålverk.
Steen [sten], eg. "sten , holländsk vikt = 3 kg.,
tidigare = 8 pond = 3,95 kg. eller mera sällan räknad
= 6 pond.
Fig. 1. Jan Steen. Efter ett själfporträtt
Steen [sten], Jan Havicksz, holländsk målare,
f. omkr. 1626 i Leiden (vid sin inskrifning vid dess
högskola 1646 uppgaf han sig vara 20 år) och begrafven
där 1679, var son till en bryggare. Han uppgaf snart
studierna vid födelsestadens universitet och vände
helt sin håg till målarkonsten, i hvilken han -
troligen redan tidigare - handleddes af den från
Tyskland invandrade Nic. Knupfer och senare af
landskapsmålaren Jan van Goyen, med hvars dotter
Margareta han gifte sig. Ingendera af de båda
lärarna tyckes dock på honom ha utöfvat något större
inflytande. Förmodligen inhämtade han hos dem blott
de tekniska grunderna - skulle
man i hans ungdomsverk kunna spåra någon egentlig
påverkan, skulle det vara från Jan Molenaer Redan
1649 öfverflyttade S. till Haag, där han bodde
till 1654, slog sig därpå ned i Delft, hvarest
han arrenderade ett bryggeri, var 1661-69 verksam i
Haarlem, men återvände sistnämnda år till Leiden, där
han förut tidtals uppehållit sig och där han stannade
till sin död Denna ofta upprepade förändring af
vistelseort synes vittna om ett ombytligt sinne, eller
kanske härledde den sig från hans kreditorer - samtida
dokument ådagalägga, att han var en klen hushållare
och att han, trots sin stora flit och skicklighet som
konstnär, måste söka biförtjänster som bryggare och
värdshusvärd. S. försökte sig på bibliska, mytologiska
och allegoriska ämnen, fastän kostymerna och
iscensättningen voro samtidens; undantagsvis målade
han äfven landskap, kyrkinteriörer, stadsvyer och
stilleben, men framför allt var han genremålare och
skildrade med bred humor och skarp iakttagelseförmåga
sin tids seder och oseder, det holländska folklifvet
i dess olika faser, den rike borgarens såväl som
bondens och tiggarens, scener från skolan, verkstaden,
köket, salongen, dop- och bröllopsfester, bilder
från krogen, bland supbröder och kortspelare, i
broderlig sämja eller i kif sinsemellan, anständiga
musikunderhållningar i hemmet eller mindre anständiga
på värdshuset, vid glasens klang och bland fala
tärnor - såsom synes ett ganska rikhaltigt program,
som han visste att oupphörligt variera. Men mästaren
hör till de mest ojämna. Samtidigt med de utsöktaste,
på det noggrannaste utpenslade taflor med ibland
ända till ett 30-tal figurer, alla så liffullt
återgifna, att de verka som porträtt, med varmtonigt
ljusdunkel och gärna varmt gula eller röda färger i
kostymerna, hvilken färgverkan stegras af reflexer
från mässingskärl och förgyllda spegelramar, målar
han under hela sin verksamhet - det är sålunda icke
fråga om någon förfallets period - klumpigt och rått
tillkomna dussintaflor i grumlig färg - väl sådana
saker, som han i stunder af motgångar och nedslagenhet
för brödets skull nödgades hopkludda. Men i sina bästa
målningar framstår han som den störste holländske
karaktärsskildraren och humoristen som, ofta
tangerande gränserna för det strängt taget passande,
med ett sorglöst leende blottar modellens svagheter
- en Hogarth och en Bellman på samma gång. Här kan
blott uppräknas ett fåtal af de bästa bland hans
arbeten, såsom Själfporträtt, Prinsjesdag (fest
med anledning af Vilhelm III:s födelsedag, 1672;
se fig. 2), S:t Nicolaesfesten (familjetafla),
Papegojburen, Bondbröllop, Bagaren Oostward,
Lustig familj, som musicerar, Den sjuka flickan,
alla i Amsterdams Rijksmuseum, Jan Steens familj,
Tandläkaren och Bryggeriinteriör med lustigt samlif,
i Haags museum, Spel och slagsmål, i Berlins och
Münchens, Den första sillen (L’offre galante)
i Bruxelles, Simson i filistéernas händer, i
Antwerpens och Kölns, Barndopet och I värdshusets
trädgård, i Berlins. Alkemisten, i Frankfurts,
Slagsmål mellan kortspelare, i Münchens. Fest i ett
värdshus, i Louvre, Läkare på besök hos en ung fru,
i Petersburgs Eremitage, Tidningsläsaren, i Schwerins
museum, o. s. v. I Sverige är mästaren bra företrädd. I
Nationalmuseum ses ett tidigt arbete, Hjärter äss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
