- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1151-1152

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steenhoff, Helga Frideborg Maria (Frida) - Steenkerken - Steensen, Niels - Steenstrup, Poul - Steenstrup, Johannes Japetus Smith - Steenstrup, Mathias Georg Gotthilf - Steenstrup, Knud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1908; Den smala vägen. 1910; Kärlekens rival, 1912),
romaner (Det heliga arfvet, 1902; Öknen, 1904)
samt ett stort antal ströskrifter i feministisk och
radikal anda (Feminismens moral, 1903, Humanitet
och barnalstring
, 1906; Teatern och lifvet,
1910, m. fi.) och några romantiserade scener från
K. B. Wadströms strid mot slafveriet, Ljusa bragder
och mörka dåd
(1915). Hon har tagit liflig del i den
kvinnliga rösträttsagitationen och i flera humanitära
samtidsrörelser.

Steenkerken [sten-] 1. Steenkerque fsten-kä’rk],
by i belgiska prov. Hainaut, vid floden Naasee. 604
inv (1905). 3 aug. 1692 blef en fransk här under
marskalken af Luxembourg angripen vid S. af en
spansk-holländsk-tysk armé under Vilhelm III af
England. Efter en 7 timmars strid måste den senare
draga sig tillbaka.

Steensen [sten-], Niels. Se S t en o, N.

Steenstrup [sten-], Poul, norsk bergmästare, f. 10
dec. 1772 i Danmark, d. 9 okt. 1864 i Kongsberg. Då
Kongsbergs silfververk 1805 ned-lades, upprättade
han där för norska staten ett militärt ylle- och
linnefaktori och för egen räkning ett stålverk,
blef bergmästare 1811, anlade på uppdrag af
Kristian Fredrik. 1814, Kongsbergs vapenfabrik,
som han förestod till 1824. blef bergmästare
i västanf jällska Norge 1831 och var 1833- 39
direktör för det återupptagna silfververket i
Kongsberg. S. representerade denna stad 1814 i
riksförsamlingen på Eidsvold, där han tillhörde
själfständighetspartiet, och i stortinget 1814
och 1824 Byster af honom aftäcktes 20 mars 1914 på
silfververkets område och 17 maj s. å. på en offentlig
plats i Kongsberg. - Se "Kongsberg vaaben-fabrik
1814-1914" (1914). K. V. H

Steenstrup [sten-], dansk släkt af framstående
än. 1. Johannes Japetus

Smith S., naturforskare, f. 8 mars 1813, d. 20 juni
1897, student 1832, genomreste 1839-40 Island på
offentligt uppdrag, blef 1841 lektor i mineralogi
och botanik vid Sorö akademi och 1845 professor
i zoologi vid Köpenhamns universitet. 1848 blef
han en af direktörerna för k. naturhistoriska
museet och efter dess förening med universitetets
samling 1864 ordf i museirå-det samt fick den nya
museibyggnaden uppförd och inredd 1867 -70. 1867
erhöll han titeln etatsråd. 1866 -78 var han
sekreterare i Videnskabernes selskab ’och tog
1885 afsked från sina ämbeten. Han var 1849-85
ordf. i Naturhistorisk förening och sedan 1876
led. af Carlsbergfondens styrelse. 1857 blef han
led. af sv. Vet. akad. och kreerades 1868 till
hedersdoktor vid Lunds universitet. Redan 1837 vann
han för afh. Geognostisk-geologisk un-dersögelse af
skovmoserne Vidnesdam- og Lillemose i det nordlige
Sjelland Videnskabernes selskabs guldmedalj
(afh. tr. 1841 i samfundets skrifter) och 1838
universitetets för afh. om Forskjellen paa

fuglenes trcek og fiskenes vandringer. Den
förstnämnda skriften blef grundläggande för alla
senare mossundersökningar och beredde honom plats
i Videnskabernes selskab 1842; men hans anseende
som forskare befästes genom hans hufvud-arbete,
Om fortplantning og udvikling gjennem vexlende
generationsrcekker (1842; öfv. till ty. s. å., till
eng. 1845; jfr Fortplantning, sp. 942, och Loven,
sp. 1182). Däremot lyckades ej S. vinna anslutning
för sin åsikt, att dubbelt kön ej kan finnas
hos en och samma individ af de lägre djurarterna
(Vndersögelser över hermaphrodi-tismens tilvcerelse
i naturen, 1845), men bidrog dock till denna teoris
skarpare utformning och närmare fixering. 1848-55
företog S. tills, med Worsaae och Forchhammer
geologisk-antikvariska undersökningar, som ledde
till upptäckten af "kjökkenmöddinger" - om äran
härför närmast bör tillskrifvas S. eller Worsaae,
är omtvistadt -, för S. inledningen till en lång
följd af forskningar om de djur, som fordom lefvat
i Danmark, men senare dött ut (garfågeln, uroxen,
bäfvern m. fl., af hvilka lämningar påträffats). Hit
höra afh. Et blik paa natur- og oldforskningens
forstudier (1862) och Törvemosernes bidrag til
kundskab om landets forhistoriske fauna (1870) samt
Kjökken-möddinger (1886). Hans egentliga zoologiska
arbeten hade särskildt behandlat bläckfiskar och
parasitkräftor, men eljest rört sig om mångahanda
spörsmål; tyvärr fortsattes de ofta ej så, atc de
nådde definitiv afslutning. Likaledes sökte han
belysa flera problem på områden, där historia och
naturvetenskap mötas. Så i afh. om Sömunken under
Kristian III (1854), där han bevisar, att sjömunken
var en stor bläckfisk, om Harald Haardraades tog til
Limfjorden (1875), Zeniernes reiser i Norden 1391-låOö
(1883) m. fl. Emedan han polemiserade mot Wor-saaes
tudelning af stenåldern, sökte han i ett par större
afhandlingar, Yak-Lungta-bracteaterne (1893) och
Det store sölvfund ved Gundestrup (1895), påvisa en
urgammal förbindelse mellan Norden och det inre af
Asien. S:s inflytande på vetenskapens utveckling har
varit lika stort som mångsidigt, om än hans benägenhet
för hypoteser stundom fört honom vilse. 1898 restes
hans byst framför universitetsbyggnaden i Köpenhamn.

2. Mathias Georg Gotthilf S., den
föregåendes broder, författare, f. 22 juli
1822, d. 13 okt. 1904, blef 1845 teol.
kandidat och vann 1854 filos, doktorsgrad
på afh. Historiskkritisk oversijt över
forsögene paa ät give en historiens
-filosofi’, detta blef hans enda större
arbete. Däremot redigerade han 1855-68 "Dansk
maanedsskrift" (28 bd) och öfvertog 1866
som ordf. i Udvalget for folkeoplysnings fremme
ut-gifningen a! folkskrifter (inalles 263).
Han var 1876-88 statens folkhögskolinspektör och
gjorde 1886 ett djärft och välskrifvet inlägg mot de
klagomål, som, närmast af politiska skäl, riktades
mot folkhögskolornas undervisning.

3. Knud S., de föregåendes brorson, geolog, f. 7
sept. 1842, d. l april 1906, blef 1863 farma-kologie
kandidat och var 1866-89 assistent vid Köpenhamns
universitets mineralogiska museum. Sedan 1871
företog han 9 resor till Grönland och gjorde många
grundliga forskningar samt betydande samlingar af
växtpetrifikat (beskrifna af schweiza-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free