Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1173-1174 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steiermark - Steig - Steig, Reinhold - Steigartore - Steigen - Steigerwald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

teknisk högskola i Graz, 1 bergshögskola i Leoben
samt 3 teologiska läroanstalter, 9 gymnasier
och realgymnasier, 8 realskolor, 1 flicklyceum, 2
lärar- och 3 lärarinneseminarier, 1 högre och 13 lägre
handelsskolor, 57 lägre yrkesskolor, 8 landtbruks-

Steiermarkska bergsmän i sin högtidsdräkt.

och skogsskolor, 1 lägre bergsskola samt 911
offentliga och 64 enskilda folk- och borgarskolor. Af
befolkningen, som 1910 uppgick till 1,444,157
pers. (1912 beräknad till 1,459,699 pers.), äro
70,5 proc. (ökning 1901–10 8,97 proc.) tyskar och
29,4 proc. (ökning 0,04 proc.) slovener samt 98,1
proc. katoliker, 1,5 proc. protestanter och 0,2
proc. israeliter. – Enligt författningen af 26
febr. 1861 sammankallas landtdagen af kejsaren
årligen till Graz. Den består af katolikernas
öfverhufvud, de båda furstbiskoparna af Seckau
och Lavant, rektorn för universitetet i Graz och
68 på 6 år valda led., nämligen 12 godsegare, 19
stads- och 23 landtombud, 6 ombud för handels- och
industrikamrarna i Graz och Leoben samt 8 ombud för
den allmänna väljarklassen. Landets representanter i
österrikiska riksrådets deputeradekammare äro till
antalet 30. För administrationen är S. indeladt i
26 kretsar: stadskretsarna Graz, Marburg, Cilli och
Pettau samt 22 landskretsar. Judiciella ärenden
handläggas af 66 distriktsdomstolar, 3 lands-
och kretsdomstolar och 1 öfverdomstol i Graz. Det
är deladt i 2 biskopsstift: Seckau och Lavant, med
säte i Graz och Marburg. I militäriskt hänseende
lyder hertigdömet jämte Kärnten och Krain under
generalkommandot i Graz. Vapen: i grön sköld en
panter, silfver, med tjurhorn. Hufvudstad Graz. –
S., urspr. bebodt af keltiska taurisker, tillhörde
under romarna dels Noricum, dels Pannonien och
var redan då berömdt för sitt järn och stål. Under
folkvandringen efter hvartannat eröfradt af goter,
hunner, heruler, avarer m. fl., intogs det under
500-talet af slaver, men förenades af Karl den store
(768–814) med hans välde och uppgick därefter i
hertigdömet Kärnten. Det af bulgarer och ungrare
flera gånger härjade landet började först omkr. 1056
att intaga en mera själfständig ställning under
styrelse af Ottokar, markgrefve af Styre (däraf
landets namn). Ottokar II, som 1180 antagit
hertigtitel, ingick ett arfsfördrag med hertig
Leopold af Österrike, enligt hvilket S. skulle
öfvergå till denne senare, i händelse dess hertig
afled utan arfvingar. Detta inträffade 1192. År
1278 förenades såväl S. som Österrike med huset
Habsburgs besittningar, men styrdes själfständigt
1365–1440 och 1564–1619 af en dess sidolinje. För
att utrota protestantismen, som vann stort insteg
i S., vidtogo hertigarna de strängaste åtgärder,
och 1598 utvisades alla de, som icke öfvergingo
till katolicismen. Följden af detta påbud blef, att
30,000 af landets rikaste och mest ansedda invånare
utvandrade samt att både andlig och materiell odling
led hårdt afbräck. S:s senare historia, i hufvudsak
sammanfallande med de öfriga kronländernas,
är uppfylld af bondeuppror, infall af turkar och
ungerska röfvarband. I dess kulturlif gjordes en
betydande insats af ärkehertig Johan (d. 1859).
(J. F. N.)

Steig, gård i Steigen (se d. o.).

Steig [staj?], Reinhold, tysk litteraturforskare,
f. l dec. 1857 i Woldenberg, gymnasielärare, har varit
synnerligen verksam som författare och utgifvare,
med Heidelbergromantikerna (se Nyromantik) som
specialitet. Af hans större arbeten må särskildt
nämnas Goethe und die bruder Grimm (1892), Achim
von Arnim und Clemens Brentano (1894), Heinrich von
Kleists Berliner-kämnfe (1901), Neue kunde zu Heinrich
von Kleist (1902), Achim von Arnim und die bruder
Grimm (1904), Achim ron Arnim und Bettina Brentano
(1913) och Clemens Brentano und die bruder Grimm
(1914). Hans utgifningsarbeten omfatta Herder (i
Suphans edition), J., W. och H. Grimm, Arnim, Brentano
och H. von Kleist. R-n B.

Steigartore. Se Tore (Thore) paa Steig.

Steigen, härad och socken ö. om Västfjorden i
Salten, n. om Bodö, Nordlands amt, Norge. 265,45
kvkm. 2,272 inv. (1910). S. består dels af öar,
hvaribland Engelöy (71,7 kvkm. 1,225 inv.) och
Lundöy (25,6 kvkm.), dels af fastland med rader
af utanför liggande holmar och skär (Brunvaer,
Enffel-v^er m. fl.). Det är urspr, bestämd form af
ordet Steig, namn på en urgammal gård, nämligen en
af de orter, dit sagan om Hagbard och Signy (se
H a g b a r d) blifvit lokaliserad. På S. bodde
på Magnus Barfots tid höfdingen ("lendemanden")
Sisrurd Kanesson (se d. o.) och sannolikt ända
ifrån 1223 till 1797 lagmännen öfver Nordlan-dene
och Finmarken; de höllo där lagting 17 juni
("Botolfsmesse", sedan 1276 lagtingsdag i hela Norge).
K. V. H.

SteSgerwaM [sta’j<rervalt~], ett på frankiska
terrassen, sydvästra Tyskland, liggande gammalt
isoleradt berg, som i spetsen Hohenlandsberg når 498
m. och i Frankenberg 512 m. Det stupar brant mot v.,
men sänker sig småningom åt ö. samt är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>