- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1187-1188

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steinheil, Karl August von - Steinheil, Louis Auguste - Steinheil, Adolphe Charles Edouard - Steinheilit - Steinhudermeer - Steinitz, Wilhelm - Steinitzgambit - Steinker - Steinle, Jakob Eduard von - Steinlen, Alexandre Theophile

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1187

Steinheil-Steinlen

1188

af hans son Adolf S. (f. 1832, d. 1893), som
bl. a. 1868 konstruerade ett periskop (se d. o. 2),
och sonson Rudolf S. (f. 1865). Firman fick stort
rykte, särskildt genom konstruktion af stora
refraktorobjektiv samt olika slag af fotografiska
objektiv. Flera af nutidens största astronomiska
refraktorer äro försedda med objektiv, som utgått från
denna verkstad. S. uppfann 1834 en ny prismacirkel
(se Astronomiska instrument, sp. 296) och konstruerade
1842 en sinnrik astrofotometer, kallad Steinheils
prisma-fotometer. Han författade en stor mängd
vetenskapliga afh. af astronomiskt, fysikaliskt och
tekniskt innehåll. Se H. Marggraf, "K. A. von S. und
sein wirken auf telegraphischem gebiete" (1888).
T. E. A. B-d.

Steinheil [stä’näl], franska målare. 1. Louis
August e S., f. 1814 i Strassburg, d. 1885, målade
porträtt och genrer, de sistnämnda ofta i en stil,
som påminner om gammaltyska mästare. Påverkad af
Yiollet-le-Duc, utförde han förträffliga kartonger
för fönstermålningar, bland dessa till komplettering
af de medeltida fönstren i S:te Chapelle (1855) och
till fönster i Strassburgs domkyrka, där han senare
utförde äfven väggmålningar. - 2. Adolphe Charles
Édouard S., den föregåendes son, f. (födelseåret ej
kändt) i Paris, d. 1908, målade historiska genrer,
Den fattige studenten, Domstolsscen på 1500-talet,
Abélard föreläser, Rikard Lejonhjärtas död.
l-2. G-g N.

Steinheilit, minei. Se C o r d i e r i t.

Steinhudermeer [stajnhodermer], insjö i
Schaum-burg-Lippe och Hannover, 32 kvkm., 8
km. lång, 5 km. bred, största djup 3 ra. S. är mycket
fiskrik. Till- och aflopp (det senare till Weser) äro
mycket obetydliga På en 1761-65 med konst åstadkommen
ö i sjön ligger ett litet fäste, Wilhelm-stein,
numera fängelse. Sjön, som omtalas i urkunderna först
1228, hade förr en mycket större utsträckning, såsom
upptäckta pålbyggnader något n. om byn Steinhude visa.
J. F. N.

Steinitz [sta’j-], Wilhelm, österrikisk schackspelare,
f 18 maj 1837 i Prag, d. 12 aug. 1900 i New York,
deltog i den stora internationella täflingen i London
1862, där han fick sjätte priset och stannade kvar
för att egna sig åt schackspel. 1866 besegrade han
Anderssen, vann 1873 i Wien kejsarpriset, besegrades
1883 i London af Zukertort, men öfvervann honom
1886 i Amerika i schackduell och kallades sedan
världsmästare. Han försvarade sedan sin titel mot
Tjigorin, Gunsberg m. fl., men slogs afgörande af den
unge Emanuel Lasker (se Lasker 2) 1894. Han vardt
slutligen vansinnig. Grundläggaren af en ny spelskola,
var S. en försiktig positionsspelare. S. utgaf Modern
chess instructor
(I, 1889). Se Devidé, "A memorial
to W. S." (1901).

Steinitzgambit [sta’jnits-], schackt. Se Gam-b i t
och Steinitz.

Steinker. Se S t en k j ser.

Steinle [sta’jn-], Jakob Eduard von, österrikisk
målare, f. 1810 i Wien, d. 1886, studerade vid
akademien i Wien och vistades 1828-34 i Kom, där
han rönte påverkan af Overbeck och Veit. Sedan
1843 var han bosatt i Frankfurt, och 1850 blef han
professor där. Han målade en mängd monumentalbilder
med religiöst innehåll i Köln-

domen, Mtinster, Aachen, Strassburg, Munchenr slottet
Reineck. Hans täfiingsmålning till Berlinsdomkyrka,
De väntande på domedagen (1846), finns i Berlins
nationalgalleri. För eftervärlden har S. intresse
och betydelse som lyriker, romantisk sagoskildrare,
genom Shakspereska scener, illustrationer i färg till
sagor af Grimm och dikter af Bren-tano, genom de små
oljemålningarna i Schackgalleriet (Fiolspelaren,
Tornbestigaren, Lorelei] och genom Parcivalcykeln
(akvareller, 1884, i Nya pinakoteket i München,
utg. i reproduktion s. å.). Han egde innerlighet och
stilkänsla och därtill mera koloristiskt sinne än de
öfrige nasarenerna (se d. o.). Bland andra målningar
af S. kunna nämnas-Madonna på Roms ruiner (1841),
Tiburtinska sibyllan (1844, museet i Frankfurt) och
flera kvinnoporträtt. Ett helfigursporträtt af hans
lilla dotter Karoline (1842, Berlins nationalgalleri)
är ett vackert prof på monumental stilkonst i
förening med osökt omedelbarhet och kärleksfull
karakterisering. Utvalda verk af S. utgåfvos i
reproduktion 1888. Jfr C. v. Wurzbach, "E. S.,
ein madonnenmaler unserer zeit" (1879), Valentin,
"E. v. S." (1887), och E. v. S:s briefwechsel mit
seinen jreunden (2 dlr, 1897). G-g
N.

Steinlen [stä’nlen], Alexandre Théophile7-fransk
konstnär, f. 20 nov. 1859 i Lausanne, kom vid 19
års ålder till Paris, där han en tid förtjänade
sitt uppehälle som ritare på ett tygtryckeri,
lefde bohem-lif och utvecklade sig till en af
"Montmartre-skolans’’ representativa och främsta
konstnärer. Sitt rykte vann han genom fabler och
kattfantasier, utförda för konstnärskabareten "Chat
noir" och ej minst genom sina teckningar (omkr. 150)
till kabaretskalden Aristide Bruants sånger "Dans
la rue". Det är framför allt bilder från d& yttre
bulevarderna och typer af samhällets bottensats,
som tecknaren där framställer. Han har sedan i
en mängd teckningar (i "Gil Bias", "Mirliton",
"Simplicissimus" m. fl. tidningar), i illustrationer
(bl. a. till "Crainquebille" af Ana-tole France),
i litografier och raderingar skildrat det samhälle,
som han lefver i och utan hvila iakttar, med bilder
af utomordentlig skärpa och karaktär, ofta med besk
humor, andra gånger med gripande allvar, med djup
medkänsla för olycka och nöd och med en revolutionär
bottensats, traditionell hos franska idkare af den
konstgren S. omfattat. I målning skildrar S. samma
värld, som befolkar hans teckningar. Nämnas kunna
Den lk juni, Absint, "Beau soir", Les midinettes
(arbe-terskor äta sitt frukostbröd på bulevarden,
l enskild samling i Stockholm). Hans affischer
(Yvette Guilbert, Lait pur m. fl.) blefvo med rätta
högt skattade. Han har på senare tid äfven utfört
dekorativa målningar, och på detta område har han
gått utanför sin vanliga motivkrets, exempelvis i 4
friser med barn, påfåglar och blommor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free