- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1191-1192

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steinmetz, Charles Proteus - Steinmeyer, Emil Elias von - Steinschneider, Mortiz - Steinschönau - Steinsundene - Steinsundö - Steinsvik, Rasmus Ola - Steinsöen - Steinthal, Heymann - Steinway

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1191

Steinmeyer-Steinway

1192

afstånd och utredde de komplicerade
svängnings-fenomenen i kablar och luitledningar. Hans
säkra intuition förde honom äfven till viktiga
resultat på det fysikalisk-tekniska området,
såsom på det magnetiska, där hans redan i början
af 1890-talet gjorda hysteresisundersökningar
äro att beteckna som klassiska. Äfven på de
dielektriska problemens område har han brutit mark
med undersökningar öfver dielektrisk hållfasthet
m. m. I fråga om maskinkonstruktioner är hans namn
särskildt förknippadt med utvecklingen af den för
den elektriska järnvägsdriften betydelsefulla
växel-strömskomniutatormotorn. När Tekniska
högskolan i Stockholm 1914 för första gången
skulle utdela sin Cedergrensmedalj för framstående
elek-troteknisk författarverksamhet, föll dess val
på S. Bland hans viktigare sammanfattande arbeten
må nämnas Theory and calculation of alternating
current phenomena (1897; 4:e uppl. 1908), Theo~
retical elements of electrical engineering (1900;
B:e uppl. 1909), Radiation, light and illumina-tion
(1909; 2:a uppl. 1911), General lectures ön electrical
engineering (4:e uppl. 1910), Theory \ and calculalion
of transient electric phenomena and oscillations
(1909; 2:a uppl. 1911), Engineering mathematics
(1910), Elementary lectures ön electric discharges
waves, impulses and other transients (1911). *
A. E-m.

Steinmeyer [sta’jn-], Emil Elias von, tysk germanist,
f. 1848 i Nowawes, Preussen, professor 1873 i
Strassburg och 1877 i Erlangen, har varit verksam
framför allt som utgifvare ("Altdeutsche studien",
1871, "Die althochdeutschen glossen", 4 bd, med
E. Sievers, 1879-98, m. m.). 1876 -90 redigerade han
"Zeitschrift fiir deutsches altertum und deutsche
literatur".

Steinschneider [sta’jnjnajder], Moritz, österrikisk
orientalist, f. 30 mars 1816 i Prossnitz i Mähren,
d. 24 jan. 1907 i Berlin, blef filos, doktor i
Leipzig 1850, var rektor för judiska flickskolan i
Berlin 1869-90 och blef professor 1894. Bland hans
många skrifter må nämnas kataloger öfver hebreiska
handskrifter i Bodleianska biblioteket (1857),
i Leiden (s. å.), i k. Hof- och statsbiblioteket i
München (1875; 2:a uppl. 1895), i stadsbiblioteket
i Hamburg (1878) och i k. biblioteket i Berlin
(1878-97), vidare Judische literatur (i Ersch och
Grubers "Allgemeine encyklopädie" II. bd 27, 1850;
engelsk öfv. 1857, hebreisk af Halter 1897-99),
Dlef hebräischen uebcrsetzungen des mittelalters
(1893, prisbelönt af Académie des inscriptions),
Die arabische literalur der juden (1902), Die
geschichtslitteratur der juden in druckwerken und
handschriften zusammengestellt. L Bibliographie der
hebräischen schriften (1905) och Allgemeine einleitung
in die judische literatur des mittelalters (i "The
jewish quarterly review", bd 15-17). Dessutom
utgaf S. tidskr. "Hammazkir. Hebräische
bibliographie. Blätter fiir neuere und ältere
literatur des judentums". En fullständig förteckning
öfver hans till 1896 utgifna skrifter, hvilka i
främsta rummet röra judisk litteraturhistoria
i vidsträcktaste bemärkelse, är utgifven af
Kohut i "Festschrift zum 80. geburtstage M. S:s"
(1896). S. var utan gensä-gelse sin tids förnämsta
auktoritet på den judiska bibliografiens och
litteraturhistoriens område, men

till följd af den oerhörda rikedomen på detaljer,
som hopplockas från alla möjliga håll, äro hans
skrifter i allmänhet ytterst svårlästa. Därtill komma,
i synnerhet i de tidigare arbetena, ej sällan hätska
utfajl mot andra vetenskapsmän. K. V. Z.

Steinschönäu [sta’jn-], köping i norra
Böhinen. 5,306 inv. (1910). Hufvudort för den bömiska
sinåglasindustrien med fackskola.

Steinsundene. Se S u l e n ö e r n e.

Steinsundö. Se S u l en ö em e.

Steinsvik, Rasmus Ola i, norsk tidningsman,
f. 1863 i Söndmör, d. 1913 i Kristiania, redigerade
"Fedraheimen" (1889-91) och "Fjeld-ljom" (1892-93)
samt uppsatte jan. 1894 "Den 17de mai", hvars redaktör
han var till sin död och som han gjorde till norska
landsmålets hufvud-organ. Han arbetade med aldrig
tröttad nitälskan för landsmålet, men öfvergaf
småningom sin första anarkistiska åskådning. Jämte
noveller och skisser inrymmes ett urval af hans
bästa tidningsartiklar i S:s Utvalde skrivter (3 bd,
1916-17). K.J. H.

Steinsöen, holme, som utgör Norges västligaste
punkt på 4° 30’ 13" ö. om Greenwich, 6° 13’ 19"
v. om Kristiania, v. om Sulenögruppen utanför
mynningen af Sognefjorden. På S. tändes 1900 U t
v ser s fyr (af l:a klass, med en ljusstyrka af
200,000 normalljus från ett 35 m. högt järntorn).
K. V. H.

Steinthal [sta’jn-], Heymann, tysk filolog,
f. 1823 i Gröbzig i Anhalt, d. 1899 i Berlin,
var sedan 1863 e. o. professor i språkvetenskap i
Berlin samt föreläste samtidigt vid "die hochschule
dör israelitischen wissenschaft" om judendomens
religionsfilosofi och religionshistoria. Anslutande
sig till W. von Humboldts filosofiska behandling
af språket, utgaf S. flera för den allmänna
språkvetenskapen betydelsefulla arbeten. Af dem
må nämnas Der ursprung der sprache (1851; 4:e
uppl. 1888), Charakteristik der hauptsächlichsten
typen des sprachbaues (1860; bearb, af Misteli 1893),
Ge-schichte der sprachwissenschaft bet den griechen
und römern (1862; 2:a uppl. 1889-91), Abriss der
sprachwissenschaft (2:a uppl. 1887 ff.) och Allgemeine
ethik (1885) och Vber juden und juden-thum (1906). S.,
som var en ovanligt mångsidig vetenskapsman, studerade
äfven sociologi, egyptolog! och negerspråk samt
behandlade folkpsykologi (jfr d. o.). ^Se Achelis,
"H. S." (1898). (J-u.)

Steinway [stai’nwéi], urspr. Steinweg, en i New York
bosatt tysk familj, bekant för sin utbildning af
pianofortefabrikationen. Heinrich (Henry) Engelhard
S., f. 1797 i Wolfs-hagen, Harz, d. 1871 i New York,
anlade en pianofabrik i Braunschweig, men öfverlämnade
denna 1850 åt sin son Theo dör S. (f. 1825, d. 1889)
och öppnade jämte fyra andra söner 1853 en större
fabrik i New York. Denna firma, Steinway and sons,
vann 1855 på utställning i New York första pris med
sina korssträngade pianon och tog snart storartade
dimensioner. Dess pianon äro äfven i Europa
högt värderade för tonal mjukhet, välklang och
jämnhet. Dess konsertsal. Steinway hall (1866-90),
var en af de bästa i Förenta staterna. Bland af
firman gjorda uppfinningar märkas förbättringen af
prolongationspeda-len. Heinrich S:s son Wilhelm
(William) S. (f. 1836, d. 1896) var länge chef
för firman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:05 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free