Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten - Sten, Daniel - Sten - Stenaas skans - Stenafvel - Stenanthium - Stenbearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1201
Sten-Stenbearbetning
sten (ej att förväxla med en bergart af
samma namn, se Grönsandsten) blifvit en viktig
industri. Kalksandsten framställes genom intim
blandning af sand med 5-8-proc. släckt kalk och
vatten, hvarpå den fuktade massan formas genom
stark pressning samt härdas genom upphettning i
tryckpannor (om l,5-2 m. diam. och 10-15 m. längd)
till 8 à 10 atmosfärers tryck, motsvarande en
temperatur af omkr. 180°. Genom kemisk inverkan af
kalken och det öfverhettade vattnet på kiselsyran i
sanden bildas kring kvartskornen ett ytligt lager af
kalciumsilikat, hvilket som ett slags cement kittar
ihop det hela till en stenhård massa. Den del af
kalken, som ej hunnit bilda silikat, öfvergår sedan,
när stenen efteråt lagras några veckor i luften,
innan den används, genom inverkan af luftens kolsyra,
till karbonat, som i någon mån bidrar till att öka
stenens hårdhet. Oftast formas massan till murtegel,
som i gynnsamma fall kan tillverkas billigare än
lertegel. Dylikt kalksandtegel är nästan hvitt,
tämligen poröst, beständigt mot frost och luft,
hållbart i eld och har en tryckhållfasthet af ända
till 140-200 kg. per kvcm. Hållfastheten beror,
förutom på härdningens temperatur och långvarighet,
äfven på sandens beskaffenhet. Bäst är en sand af
olikformig kornstorlek och med lämplig inblandning
af stoftsand. Härigenom minskas stenens porositet,
och i följd af större "verksam yta" hos sanden
främjas bildningen af kalciumsilikat under
härdningsprocessen. - I Tyskland tillverkades
redan 1908 ung. 1,000 mill. st. kalksandtegel. I
Sverige började tillverkning af kalksandtegel
1900 vid Ragnhildsborgs fabrik, Södertälje,
och 1911 funnos 16 sådana fabriker i olika
delar af landet. Den tillverkade mängden
utgjorde sistnämnda år omkr. 50,000 ton.
K. A. V-g.
Sten, Daniel, pseudonym. Se Lange, A., sp. 1127.
Sten, De vises. Se Alkemi.
Stenaas skans [-ås] anlades i slutet af 1600-talet
vid vägen från Brækken till försvar af Röros. Ännu
synas lämningar af densamma. L. W:son M.
Stenafvel, miner. Se Cronstedt 5, sp. 895.
Stenanthium A. Gray, bot., örtsläkte af
fam. Liliaceae, underfam. Melanthioideae, med lökstam,
smala blad i rosett och blommor i klase. S. robustum
från Nord-Amerika med många hvita blommor odlas som
prydnadsväxt i trädgårdar. G. L-m.
Stenbearbetning, tekn. Olika slag af naturlig sten,
såsom granit, sandsten, kalksten och marmor, äfvensom
konstgjord sten, bearbetas alltefter sin användning,
antingen för hand eller med maskiner. Hårdare
stenarter, såsom granit och porfyr samt en del
sandsten och kalksten (dolomit), bearbetas för hand,
hvaremot mjukare stenslag, såsom kalksten och marmor
m. fl., vanligen underkastas maskinell behandling.
Granit bearbetas, sedan den ur berget lössprängts (se
Stenindustrien) och kilats till transportabla stycken,
till knacksten (makadam), gatsten, gångbanesten,
kaj- och hamnbyggnadssten, husbyggnadssten och
monumentarbeten. Knackstenens tillverkning
sker i ringa utsträckning för hand medelst en
långskaftad stenslagningshammare, men i hufvudsak
maskinellt genom stenkrossar, stentuggare (se Krossverk). Gat-
sten tillverkas i hufvudsak medelst handarbete genom
tuktning (första bearbetningen till regelbundna
block) med gatstenshammare. Denna har kort skaft
och rektangulära slagytor med svag cylindrisk
urholkning. S. k. smågatsten, som brukar ha en storlek
af 8-10 cin. i alla tre dimensionerna, tillverkas
medelst stenslagningsmaskin, konstruerad som
fallhammare. Gångbanesten, hamn- och husbyggnadssten,
för hvilka släta ytor erfordras, bearbetas så godt
som uteslutande för hand. De plana ytorna bearbetas
till olika finhet, dels genom tuktning med sättstamp
och slägga, dels genom grofhuggning med pikhacka,
spetsmejsel eller krysshammare (stockhammare) eller
genom finhuggning med krysshammare, bredhacka eller
räffelhammare. Slutligen kan ytbehandlingen vidare
förfinas genom slipning och polering, som vanligen
ske medelst maskin.
Öfriga stenarter, såsom sandsten, kalksten och marmor,
användas hufvudsakligast till husbyggnadsfasader,
trappor, golfbeläggning o. d. och bearbetas antingen
för hand med hacka eller mejsel, som erhåller slag
af träklubba, eller å maskin genom sågning, hyfling
och fräsning m. m.
Konstgjord sten af cement, magnesiapreparat
e. d. bearbetas i vissa fall för hand med pikhacka,
bredhacka, mejsel eller krysshammare, för att
efterlikna naturlig, huggen sten.
För behandling af granit ha vid svenska sten-huggerier
uppställts vissa normer för huggningens finhetsgrad
i följande graderingsskala:
Grad 0: Tuktning, då knölar ej få finnas, men väl
fördjupningar, dock ej öfver 3 cm. djupa, a) Tuktning
utan kantmejsling (s. k. bossering), b) d:o med sådan
för fogar å vanlig byggnads- och kajmursten m. m.
Grad 1: a) Spritmejsling, spetsad, då tilltalande
utseende fordras; fördjupningar intill 2 cm.
få
förekomma. - b) Grofhuggning, då fördjupningar
till l cm. djup medges. Stenen krysshamras groft
| å synliga ytor med krysshammare n:r l (se nedan)
j eller pikhackas. Används för trottoar- och simpel
| trappsten, kajmursten o. d. - c)
Bredhackning
(utföres med bredhacka); håligheter intill l cm.
medges. Ett tilltalande utseende fordras.
Grad 2: Enklare finhuggning, såväl för kryss-I
som räffelhamring; fördjupningar (s. k. pottor)
få j i allmänhet ej finnas, i alla händelser
icke öfver 0,5 cm. djupa, och böra då vara
öfverhamrade. Bearbetas med krysshammare eller
räffelhammare n:r 2. Används för bättre
kajmursten, slusssten, trappor, byggnadssten,
hussockel m. m.
Grad 3: Medelfin huggning: pottor få alls icke
förekomma. Bearbetas med krysshammare eller
räffelhammare n:r 3. Begagnas för bättre trappor,
hussocklar, monumentsocklar m. m.
Grad 4 och 5. God och utmärkt finhuggning: bearbetas
med kryss- eller räffelhammare n:r 4 eller 5 Används
för finare monument, profilarbeten o. d.
! Utom nu anförda mera allmängiltiga bearbet-I
nin<?ssätt förekommer äfven annan behandling ;
särskildt för granit till husbyggnader, såsom
an-! bringande af smala ränder på större afstånd å
en j plan- eller finhuggen yta m. m. d. De verktyg,
medelst hvilka ofvannämnda bearbetning åstadkom-! mes,
äro pikhackan, en stålhammare försedd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
