Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1217-1218 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenbock, Magnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vellingks förhållande uppstodo på den svenska
sidan med afseende på lösesumman, kunna ej anses
som brott mot överenskommelsen. S. och hans här
fingo nu stanna i fångenskapen; af officerare
och soldater befriade sig dock småningom en stor
mängd genom flykt. Af de kvarvarande har någon
del blifvit mot penningar af den danska regeringen
öfverlåten till Venezia. S., som under den första
tiden efter kapitulationen fått vistas i Slesvig,
fördes i nov. 1713 till Köpenhamn, där han i början
behandlades jämförelsevis väl. I den uppfattningen,
att tro och lofven ej hållits mot honom, ansåg han
sig fritagen från hänsyn till danska regeringen och
sökte ur fångenskapen direkt gagna Sveriges sak,
hvarjämte han umgicks med flyktplaner. Som en följd
häraf lät danska regeringen i nov. 1714 inspärra
honom på Frederikshavns kastell i Köpenhamn. Onödig
hårdhet och småaktighet i behandlingen af honom
bidrogo att göra hans sista fångenskapsår till ett
martyrium. Först efter fredsslutet öfverfördes
hans lik till Sverige och begrofs i Uppsala
domkyrka. S. var sedan 23 mars 1690 gift med Eva
Magdalena Oxenstierna (f. 1671, d. 1722), dotter af
kanslipresidenten Bengt Oxenstierna. "M. S. och Eva
Oxenstierna. En brefväxling" utgafs 1913–14 i 2 dlr
af K. M. Stenbock. Från S. härstamma alla nu lefvande
grenar af ätten S.

S. är utan tvifvel näst Karl XII den karolinska tidens
förnämsta personlighet. Med framstående

Fig. 2. Magnus Stenbocks ryttarstaty i Hälsingborg.

egenskaper som fältherre och administrator, hvilka
oftast läto honom finna utvägar i de svåraste
situationer, förenade han brinnande fosterlandskärlek
och orubblig tillgifvenhet för konungen; han var den
mest energiske och
verksamhetslystne bland sin tids politiska personligheter
i Sverige, och det var ej hans skuld, att han
ej lyckades i det afgörande försöket att främja
och utföra konungens planer. Han hade en sällsynt
förmåga att vinna människor, både, när så kräfdes,
med sin flammande vältalighet och med sitt älskvärda
personliga sätt. Särskildt i Skåne var han afhållen
och har där blifvit en nationalhjälte. Han var
i hög grad litterärt och konstnärligt begåfvad.
Hans poetiska alster, bland hvilka märkes
divertissementet på Karl XII:s namnsdag 1701,
utgåfvos af P. Hanselli i serien "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare etc.",
d. XXII (1878). S. uppges ha diktat och komponerat
Karl XII:s fältmarsch, den s. k. "Stenbocksmarschen"
("Marsch bussar, gån på uti Herrans namn" etc.). Han
var framstående som målare och elfenbenssnidare. –
S:s ryttarstaty (mod. af Börjeson; fig. 2) restes 1901
i Hälsingborg. S. har lämnat stoff till bl. a. ett
par af Snoilskys yppersta "Svenska bilder" och till
A. Munthes 4-aktsskådespel "M. S." (behandlande
S. i fångenskapen, uppf. på Svenska teatern 1914). –
Litt.: "Mémoires concernant M. le comte de Stenbock
sénateur de Suède et Généralissime des armées de
S. M. de Suède en Allemagne, Savoir les campagnes de
1712 & 1713 de ce Général avec sa justification’" (i
"Nouveaux mémoires de Suéde", Köln, 1721); ny uppl. af
memoarerna utkom i Frankfurt 1745, med följande
tillägg i titeln: "Pour servir d’éclaircissement
à l’Histoire militaire de Charles XII, roi de
Suède. Avec quelques observations historiques &
critiques sur les mémoires par Mr. N****" [Joachim
Christopher Nemeitz, f. 1679, d. 1753, under en tid
guvernör för S:s söner]. Memoarverket är af största
vikt därför att den väsentliga delen af innehållet
är författad af S. själf 1713 till försvar för hans
krigföring 1712–13 (se Kl. Annerstedt, "Mémoires de
S., kritisk studie", i "Samlaren", 1906); Loenbom,
"Kongl. rådets och fältmarskalken herr grefve M. S:s
lefverne" (1757 ff.), Kl. Annerstedt, "Fältmarskalken
grefve M. S." (i "Sv. akad:s handl." för 1905),
K. Enghoff, "Tillståndet i Skåne under M. S:s
guvernörstid år 1707–1711" (1889), A. Stille,
"Kriget i Skåne 1709–1710" (1903), S. E. Bring,
"M. S. Minnesskrift" (1910; med "Bidrag till en
M. S:s-bibliografi", omfattande skrifter af och om
S., sammanlagdt 304 n:r); M. Schürer von Waldheim,
"Tvåhundraårsfesten i Helsingborg den 28 februari
1910" (1910); [Danska generalstaben], "Bidrag
til den store nordiske krigs historie", bd II–V
(1903–15); Oscar Fredrik, "Några bidrag till Sveriges
krigshistoria åren 1711, 1712 o. 1713" (1859–65);
Paludan-Müller, "Omrids af kong Fredrik den fjerdes
kamp med Grev M. S. og Baron Görtz i aarene 1712,
13 og. 14" (i "Dansk hist. tidsskr.", 4:e række,
6:e bd (1877–78); Piper, "Altonas brand am 8 januar
1713" (Altona, 1913); R. Koser, "Die katastrophe
der schweden in Schleswig-Holstein im jahre 1713"
(i "Zeitschrift für preussische geschichte und
landeskunde", 12:e arg. 1875); Tuxen, "De nordiska
allierades ställning till Oldenswort-traktatens §
2" (i "Karolinska förbundets årsbok", 1913); och
O. Malmström, "M. S. i fångenskapen" (1901).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>