Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenhammar, Karl Vilhelm Eugen - Stenhuggarmärken - Stenhuggeri - Stenhumla - Stenhärdningsmedel - Stenhönssläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Stenhuggarmärken-Stenhönssläktet
1236
förklarade innerlighet i fosterlandskänslan, sin
skönhet i både melodi och harmonier. Ett mera
blan-dadt intryck gör kör- och orkesterverket
Midvinter (1908), delvis byggdt på åldriga låtar
från Mora. Ett senare verk är Folket i Nijelhem
(1913). Mognad förmåga att bredt utveckla en
tontanke visade han i sin F-dursymfoni (1903),
som utmärkes af friskt och själfullt svärmeri och
saftig instrumentering. En andra symfoni, i G moll
(1915), verkar i jämförelse därmed något ansträngd. En
pianokonsert n:r 2, i D moll, framfördes s. å. Utom de
storlagda och klangrika pianokonserterna har S. icke
skrifvit mycket för sitt egentliga instrument, pianot
(sonat i Ass dur, Tre fantasier, Sensommarnätter
m. m.). I instrumentalmusikens subtilare regioner
har han försänkt sig med 5 stråkkvartetter. En
viss påverkan af Brahms kan skönjas där liksom
i symfonierna. En sommarglad violinsonat är ock
värd att ihågkommas. Klarast kanske framlyser S:s
egenart i hans rätt många solosånger med piano-
eller orkesterackompanjemang, och visst är, att
t. ex. sådana stycken som den underbara romansen
I skogen, de målande balladerna Stolts Adelin och
Florez och Blanzeflor, den skönhetsträngtande Fylgia,
Inga Ull och några af hans runebergska idyller höra
till pärlorna i vår inhemska sångskatt. Visserligen
äro åtskilliga af de heidenstamska m. fl. närmast
egnade att uppskattas af musikaliska finsmakare
och konstnärer. - Som pianist har S. intagit
främsta platsen bland samtida i Sverige; äkta
konstnärsallvar kännetecknar hans spel, som mera
är tonpoetens än virtuosens samt eger klarhet,
kraft, en viss storslagenhet i gestaltningen och
en efter hand alltmera afslipad finess. Särskildt
har han hängifvet egnat sig åt att tolka Beethovens
sonater; på sistone har han äfven vändt sig till
romantikerna. Hans talang som romansackompanjatör
står högt. Framför allt konstnär är han jämväl i sitt
dirigentskap, dit han medfört utvecklade egenskaper
af ädel stilkänsla , behärskning, eldighet och
ömsint analys. S. blef 1916 filos, hedersdoktor
vid Göteborgs högskola. 1. (J- IM 2 (K. W-
g.) 3. J. P. C.Lmn. 4. (R- n B.) 5. (G-gN.) 6. J- P-
7. A. L.* 8. G-gN. 9. E. F-t. Stenhuggarmärken. Inom
många yrken har bruket, att den enskilde arbetaren
på något vis
Fig. 1. Stenhuggarmärken från Linköpings domkyrka.
ÖU+X
Fig. 2. Stenhuggarmärken från Lunds domkyrka.
märker, hvad han gjort, gamla anor. Den närmaste
anledningen därtill är, att man vid betalningen lätt
skall kunna kontrollera, hvad hvar och
en bör erhålla. Hvarje arbetare har sitt tecken, som
bör vara lätt att urskilja och lätt att utföra: en
geometrisk figur, en verktygskontur, en siffra eller
en bokstaf. I utlandet, där större byggnadsföretag med
naturlig sten varit vanligare än hos oss, förekomma
Stenhuggarmärken alltifrån romartiden ofta å såväl
slotts som kyrkors murar, men äfven hos oss har
man påträffat sådana, t. ex. å Linköpings domkyrka
(se fig.). Se Lindfors, "Stenhuggarmärken i gamla
svenska kyrkor" (i "Kyrko-hist. årsskr.", 1903).
-a-i.
Stenhuggeri. Se Stenbearbetning och Stenindustrien.
Stenhumla, zool. Se Humlor.
Stenhärdningsmedel, bygnk. Vissa slag af kalksten
och sandsten, använda vid byggnader m. m., motstå
ofta icke väderlekens inverkan, utan bli med tiden
mer eller mindre angripna af frost eller vatten
och kolsyra ur luften, som utlöser kalken ur mindre
hårda partier af stenen. Härtill kommer ock inverkan
af vissa växter, som lagra sig å stenen. För att
förekomma dylik förvittring ha åtskilliga medel
pröfvats, såsom bestrykning med vattenglaslösning
eller behandling med s. k. testalin m. m. Det senare
är en produkt, som uppstår, om först en såplösning
och därpå en lösning af ättiksyrad lerjord appliceras
på ett poröst stenf öremål, då olöslig f ettsyra d
lerjord bildas, som afsätter sig på stenen och tätar
densamma samt hindrar vatten att intränga och däraf
förvittring att uppkomma. Stenens utseende och färg
förbli genom denna behandling nära oförändrade.
Den metod, som hittills emellertid visat sig
vara den bästa och effektivaste, är s. k. f l u
a-tering under användning af de Kesslerska f l u
a t e n. Dessa äro användbara för såväl kalksten
som konstgjord sten af cement samt vissa slag
af sandsten med kalkhaltigt bindeämne. Flua-ten
bestå af fluorvätesyra och vanligen ett aluminium-
eller magnesiumsalt i lösning, som appliceras på
stenen genom bestrykning. Genom vätskans inverkan
på kalciumkarbonatet i stenen uppstå kiselsyra,
kalciumfluorid och lerjord eller magne-siumfluorid
jämte fri kolsyra, som af går. De sålunda på stenen
lagrade produkterna äro olösliga och adherera starkt
vid denna. Genom dylik fluatering ökas stenens
hållfasthet ganska afse-värdt, hvarjämte dess styrka
mot frost och nötning betydligt förbättras. Genom de
Kesslerska fluaten synes man ha fått ett preparat,
som på ett bekvämt och effektivt sätt kan afhjälpa
den olägenhet, som stundom visar sig vid utförda
stenarbeten, att vissa partier af stenen icke äro
i tillräcklig grad väderbeständiga. Särskildt synes
fluatering ha en gynnsam inverkan på cementarbeten
för golibeläggningar o. d., hvilka relativt kort
tid efter sitt utförande utsättas för stark nötning
och som genom dylik behandling få en betydligt
ökad styrka och varaktighet. Litt.: "Berichte iiber
untersuchungen mit steinerhal-tungsmitteln–––-von
der K. Sächsischen kommission" (1907) och
Hauenschild, "Kesslersche fluate" (3:e uppl., 1913).
P. Ax. L.
Stenhönssläktet, Ca’ccaUs, zool., hör till
fam. Phasianidce, hönsfåglarnas ordning (Galliformes)
och fåglarnas klass. Detta släkte, som räknar 15 arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
