Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenografi - Stenohalina - Stenokardi - Stenokori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Stenohalina-Stenokori
1272
vändbarhet hvad det vinner i konsekvens och
enkelhet. Det larsénska systemet intar en
mellanställning mellan Arends’ och Melins. Reuters
system, som delvis är byggdt på nya idéer, har två
representanter bland riksdagsstenograferna. - Hvad
angår de stenografiska systemens spridning i Sverige,
saknar man numera på grund af det stenografiska
föreningsväsendets tillbakagång under de två senaste
årtiondena den fasta hållpunkt för dess bedömande,
som den stenografiska statistiken förr lämnade. En
någorlunda god mätare af spridningen är dock antalet
sålda läroböcker. Den ursprungliga arendsska läroboken
af Erik Bergsten har utgått i 4 upplagor och åtföljts
af ett icke obetydligt antal något mera kortfattade
läroböcker af samme författare samt af sex andra
författare. Den allmännast använda är den af förste
notarien i andra kammaren Conrad Lundgren utgifna
läroboken, som föreligger i 16:e uppl. och utgått i
omkr. 45,000 exemplar. Sammanlagdt torde upplagorna af
de arendsska läroböckerna uppgå till 100,000 exemplar,
däri icke inberäknadt de i form af fullständig
lärobok för själfstudium utgifna lärokurserna,
som vid olika tillfällen medföljt tidningar och
som sammanlagdt utgått i mellan 200,000 och 300,000
exemplar. Den melinska läroboken har hittills utkommit
i 90,000 exemplar (den senaste uppl. är den 25:e). De
gabelsbergerska läroböckerna kunna beräknas ha utgått
i omkr. 50,000 exemplar, de stenografiska tidningarnas
lärokurser däri inberäknade, öfriga system stanna
långt under denna siffra.
Till slut må omnämnas de försök, som gjorts
för att få stenografien införd vid landets
undervisningsanstalter. En motion i detta syfte
väcktes redan vid 1862-63 års riksdag i ridderskapet
och adeln af frih. L. von Plåten, men af styrktes
af besvärs- och ekonomiutskottet och afslogs
efter en kort debatt af ståndet. 1912 väcktes
af nuv. riks-arkivarien S. Clason i Första samt
rådman A. Cederborg och K. Tengdahl i Andra kammaren
lika-lydande motioner om skrifvelse till K. M:t med
anhållan om utredning, på hvad sätt och i hvilken
utsträckning stenografi kunde införas som läroämne
vid landets undervisningsanstalter. Motionen omnämnde
särskildt de goda erfarenheter, som gjorts med det
arendsska systemet, men framhöll önskvärdheten af
en utredning äfven i systemfrågan. Första kammarens
l:a tillfälliga utskott afstyrkte motionen, ehuru
med erkännande af stenografiens stora betydelse för
vår tid, och kammaren afslog densamma efter debatt
med 61 röster mot 33. I Andra kammaren, hvars l:a
tillfälliga utskott enhälligt tillstyrkt motionen,
bifölls densamma däremot utan votering. Vid följande
riksdag upptogs motionen ånyo i Andra kammaren af
samma motionärer, men rönte, trots det att utskottet
äfven nu enhälligt tillstyrkt densamma, det oväntade
missödet att bli afslagen (med 120 röster mot 62),
och sedan dess har frågan fått hvila.
Stenografiens nuvarande utbredning. I Norge, där det
gabelsber^erska systemet så godt som uteslutande
används, är stenografien icke synnerligen allmänt
spridd. Större är spridningen i Danmark, där
Gabelsbers:ers system har fått en energisk medtäflare
i den af riksdagsstenografen Worms verkställda
bearbetningen af Schreys tyska
system. I Finland är det gabelsbergerska
systemet förhärskande, och den gabelsbergerska
föreningen åtnjuter statsanslag för utbildande af
landtdags-stenografer. Enskilda anhängare af Arends’
och Melins system finnas dock. - I Tyskland och
Österrike är Gabelsbergers stenografi, tack vare
sitt försprång i tid och det understöd, som det
från början erhållit af flera sydtyska regeringar,
ännu det dominerande, men följes nära af systemet
Stolze-Schrey. Äfven öfriga här ofvan berörda tyska
system ha ansenlig spridning, om de än stanna långt
under de båda nyssnämnda systemen. Anmärkningsvärd är
den stora spridning, som stenografien (särskildt den
arendsska) erhållit inom den tyska arbetarvärlden. De
sträfvanden till sammanslutning mellan olika
stenografiska skolor, som vid tiden omkr. sekelskiftet
gjorde sig gällande och som fick sitt förnämsta
uttryck i enhetssystemet Stolze-Schrey, ha sedermera
fortsatts, och på initiativ af riksregeringen har
af ett systemutskott, tillsatt under medverkan af de
olika skolornas organisationer, utarbetats ett förslag
till ett tyskt enhetssystem. Att döma af den skarpa
kritik, för hvilken detta förslag från de flesta
håll varit föremål, torde dock den slutliga utgången
af dessa enhetssträfvanden ännu vara oviss. - I den
tyskspråkiga delen af Schweiz står Stolze-Schreys
system afgjordt främst, därnäst följa Gabelsbergers
och Arends’. I Frankrike (och den fransktalande
delen af Schweiz) är Duployés system, tack vare sin
enkla teori och sina anhängares energiska agitation,
det mest använda. Utom detta användas i Frankrike
flera system. bland hvilka Prévost-Delaunays och
Aimé-Paris’ torde vara de mest spridda. De tyska
hufvud-systemen äro visserligen öfversatta till
franskan, men ha, väl i sin egenskap af tyska,
icke erhållit synnerlig spridning. I England (med
kolonier) är, som sagdt, Pitmans system det mest
spridda, och läroböckerna däri ha utkommit i millioner
exemplar. I det engelska öfverhuset används på grund
af ett gammalt privilegium sedan 1700-talet Gur-neys
mycket ofullkomliga system. I underhuset har först
under innevarande årh. officiell steno-grafering af
debatterna införts. I Italien har det gabelsbergerska
systemet förvärfvat större spridning än i något
annat icke tysktalande land. I de öfriga europeiska
länderna eger stenografien jämförelsevis obetydlig
användning. I Nord-Amerikas förenta stater är
däremot snabbskriften mycket spridd; den används
där, liksom i England, på alla större kontor samt
inom tidningsmannavärlden. B. och I. Pitmans
samt Grahams system tafla i Amerika om väldet.
C. L-n.
StenohalPna, bot. o. zool. Se Euryhalina.
Stenokardi (af grek. stenors, trång, och kardira,
hjärta), med., detsamma som angina pe’ctoris (se
d. o.). Anfall af denna sjukdom, s. k. hjärt-kramp,
kallas ofta stenokardiska anfall (se N i t ro gl y
ce ri n, sp. 1066). I-H-
Stenokori (af grek. stenochorifa, trånstfiet),
förträngning af moderslidan, vanligen kallad v a
g i-nalstenös (af lat. vagina, slid°») 1. v a g
i-nalstriktur, är oftast af medfödt ursprung eller
uppkommen genom ärrbildning efter någon sårprocess
eller genom våld. Äfven svulster kunna vålla en
dylik förträngning. Bvn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
