- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1275-1276

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stensholm - Stenshufvud - Stensimpa - Stensjön - Stenskansen - Stenskvättan - Stenskärarkonst - Stensnideri - Stensnitt - Stensopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tillverkar bl. a. stick- och vridmaskiner samt
velociped- och automobilpumpar. Tax.-v. 114,000
kr., hvaraf 10,000 kr. å jordbruksfastighet. Till
Huskvarna vapenfabriks a.-b. hör ett strömfall med
damm, tax. till 16,000 kr. F. ö. är S. styckadt
i egnahemstomter. 1647 hade Jakob Skytte S.,
2 mtl frälse, som sin sätesgård med flera hemman
som rå och rör därunder, bl. a. Huskvarna, ett
gammalt frälsehemman. Gården kom sedan genom gifte
till Er. Slatte samt genom hans dotter till släkten
Qveckfeldt. Den ofvannämnda mek. verkstaden var
förr ett pappersbruk, anlagdt 1792 vid Huskvarnaån
och länge tillhörigt J. P. Lundström och hans söner.
Wbg.

Stenshufvud, Linderödsåsens mot hafvet i ö. branta
afslutning inom S. Mellby socken, Kristianstads län,
en 150 m. hög, af bokskog bevuxen höjd af granit med
rik flora och vacker natur. Själfva toppen består af
tre kullar, af hvilka den i n. öfverst har en platå,
hvarifrån man har en vidsträckt utsikt, på samma gång
berget är ett välkändt landmärke för sjöfarande.

Stensimpa, zool. Se Simpsläktet.

Stensjön och Ryssbysjön, två sammanhängande sjöar
i Ryssby och Agunnaryds socknar af Kronobergs län,
137 m. ö. h., resp. 5,8 och 5 kvkm., afrinna söderut
genom en omkr. 9 km. lång å till Möckeln (se d. o. 1).

Stenskansen, äfven kallad Långebroskansen, vid
Kristianstad, anlades under fientlig eld 22 febr.–3
mars 1678 vid "stora stenen" 300 m. v. om och till
skydd för den nya bro, Långebro, som byggdes i
st. f. en förutvarande, som af danskarna sprängts
i luften. Efter krigets slut lämnades skansen att
förfalla. L. W:son M.

Stenskvättan, zool. Se Skvättesläktet.

Stenskärarkonst, en stundom använd benämning på glyptik (se d. o.).

Stensnideri, en stundom använd benämning på glyptik (se d. o.).

Stensnitt. 1. Konsth., dels detsamma som stensnideri
l. glyptik (se d. o.), dels liktydigt med
stenblocks skärning eller huggning i kilform,
då de skola ingå i en hvalfbåge (se Hvalf,
fig. 1). - 2. (Litotomi) Kir., en urgammal
operation, som utfördes bevisligen redan af de gamle
egypterna och är, såsom den af romarna utfördes,
beskrifven af Celsus (samtidig med Augustus och
Tiberius). Metoden var dock skäligen rå. Först i
början af 1500-talet uppfanns en lämpligare metod,
bestående i att öppna urinrörets tunnaste del,
framför ändtarmen, vidga den återstående, den, som
omges af blåskörteln, med fingret eller särskilda
instrument, införa en tång och med den utdraga
stenen eller stenarna. Det var Giovanni de Romani,
som gjorde sig odödlig genom angifvande af denna
metod, det ännu s. k. mediansnittet. Därefter kom
metoden till Frankrike. En af detta lands störste
kirurger, Franco, gjorde den förändringen, att snittet
lades på sned genom blåskörteln, lateralsnittet,
men densamme uppfann äfven det höga blåssnittet,
hvarvid blåsan öppnas framifrån, från nedersta
delen af buken. Många ha modifikationerna af dessa
metoder varit, och ännu mera ha kirurgerna öfvat sitt
skarpsinne på utfinnandet af instrument därför. I ett
par århundraden var lateralsnittet allena härskande,
men numera utöfvas endast det
äldsta, mediansnittet, och det "höga". Det senare var
med skäl fruktadt och hade också sina stora faror,
tills i nyare tider man lärt att förekomma dessa. En
af gjord tendens gör sig numera gällande, att det
höga snittet skall bli förhärskande, i synnerhet i
Sverige, där den första kända operationen af detta
slag utfördes 1878 af denna artikels författare
(K. J. Rossander). Denna väg är, efter allt, den
ginaste, den minst blodiga, den, som medger uttagandet
af de största och hårdaste stenarna, utan att medföra
större fara för patientens lif. Både för sten och
för flera andra ändamål öppnas nu blåsan på denna väg
synnerligen ofta af svenska och utländska operatörer,
och framgången är nästan konstant. På så sätt har det
höga blåssnittet nästan öfverallt utträngt de öfriga
metoderna att operera för sten. Äfven stenkrossningen
(se d. o.) blir alltmer sällsynt och reserverad för
särskilda tillfällen och speciella förhållanden,
framför allt därför att det höga blåssnittet ger
mindre anledning till återbildning af sten i blåsan.
2. Rsr. (J. Å.)

Stensnäs. 1. Jämte Brunseryd i Marbäcks socken,
Jönköpings län, del af det s. k. stora Lillienbergska
fideikommisset, till hvilket hör äfven Ågerup
i N. Rörums m. fl. socknar i Skåne, ligger med
hufvudgården S., bebyggd med ett enkelt envåningshus
af trä, på en udde vid västra stranden af Stensjön
i Ryssby socken, Kronobergs län, och omfattar med
underlydande i Ryssby och Agunnaryds socknar samt
Brunseryd 13 3/4 mtl, tax. till 346,100 kr. (1916)
S. egdes under förra hälften af 1600-talet af en
skotsk adelsman Netherwood och förvärfvades sedan
af släkten Lillienberg, inom hvilken släkt det sedan
kvarstannat, sedan det af lagmannen E. M. Dreffling,
1705 adlad Lillienberg, på 1730-talet gjorts till
fideikommiss, som, i olikhet med andra fideikommiss,
hvilka gå i arf från far till äldste son eller
event. dotter, går till äldste släkting i samma
generation och först sedan denna genomlupits,
öfvergår till nästa generation. Fru Aimée Norrström,
f. Sylvander 1833, är sedan 1893 fideikommissets
innehafvare. – 2. Herresäte i Ukna socken, Kalmar län,
utmärkt vackert beläget vid Storsjöns norra ända och
nära Storsjö station vid Norsholm–Västervik–Hultsfreds
järnväg samt bebyggdt med en hufvudbyggnad
(midtpartiet, från 1700-talet, i 3 våningar, och två
symmetriska tillbyggnader i en våning från 1850-talet)
och mot gårdssidan två flygelbyggnader. På 1500-talet
egdes Sten l. Stensnäs af ståthållaren på Kalmar
slott Krist. Andersson Stråle (Grip, halshuggen) och
sonen assessor Krist. Grip (Gyllengrip), sedan 1622
af medlemmar af släkten Gyllenstierna af Lundholmen,
från 1685 af medlemmar af släkten Lewenhaupt samt vid
och efter midten af 1700-talet af släkten Boije. 1782
såldes det då mycket stora godset till ryttmästaren
grefve L. Sparre, som snart afyttrade det till
Ch. E. Lewenhaupt på Nygård. Genom byte kom det 1824
till frih. J. K. Adelsvärd, genom hvars dotter det
gick till grefl. ätten Stackelberg. 1891 styckades
godset (ännu 1874 12 5/8 mtl, tax. till 630,000
kr.) i 5 delar, så att S., som nu tillhör grefve
J. A. L. Stackelbergs stärbhus, utgör endast 1 7/8 mtl,
tax. till 205000 kr., jämte tegelbruk (6,000 kr.).
1 o. 2. Wbg.

Stensopp, bot. Se Boletus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free