- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1277-1278

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenstil - Stenstorp - Stenström, Karl Johan - Stensvalan - Stensån - Stensättning - Stensö - Stensöta - Stentando - Stentor - Stentrastsläktet - Stentryck - Stenträ - Stentuggare - Stentungor - Stenum - Stenungsön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Stenstil. Se Lapidarstil.

Stenstorp, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. 1,941 har. 966 inv. (1916). S. bildar
med Brunnhem och Södra Kyrketorp ett pastorat
i Skara stift, Falköpings kontrakt. Inom socknen
ligger S. järnvägsstation och stationssamhälle vid
linjen Falköping-Ranten–Hallsberg af Västra
stambanan, utgångspunkten för Hjo–S:s och
Lidköping–Skara–S:s järnvägar, 16 km. från Sköfde och
Falköping. S. har postkontor, kommissionskontor af
Skaraborgs ensk. bank, mejerier, mek. verkstad,
snickerifabrik, kemisk-teknisk fabrik m. m. samt
flera handlande och handtverkare, och i närheten
ligger Krackgården med Skaraborgs läns folkhögskola.

Stenström, Karl Johan, jurist, politiker,
f. 14 jan. 1866 i Lerbäck, Örebro län, blef 1887
student i Uppsala och aflade där hofrättsexamen
1891 och juris kandidatexamen 1897. Han blef
notarie i Svea hofrätt 1906, fiskal och assessor där
1907 samt hofrättsråd 1909. S. har varit
sakkunnig i Civildepartementet för utarbetande af
förslag till lag ang. sjukkassor 1908, led. i
skandinaviska obligationsrättskommittén 1910 och
sekreterare i särskilda utskottet i sjukkassefrågan vid
riksdagen s. å. Han var konsultativt statsråd i
Staaffs andra ministär 1911–14. Sedan 1914 är
han led. af lönexegleringskommittén och sedan 1916
förordnad att vid behof biträda domkapitelskommittén.
S. valdes 1917 till led. af Första kammaxen
för Södra Kalmar län.
T–s.

Stensvalan, zool. Se Klippsvalan.

Stensån, vattendrag i södra Halland, uppstår
i de kärrtrakter, som uppta en stor del af Fagerhults
och Örkelljunga socknar i N. Åsbo härad
n. om Hallandsås, ur några småsjöar: Hvita sjön,
Svarta sjön, Hultasjön, Kroksjön och
Vemmentorpssjön, af hvilka Hultasjön har aflopp äfven
österut till Långasjön och Bosjön, som afrinna till
Rönneåns tillflöde Örkelljungaån. Ån, som har en
längd af omkr. 45 km. och ett nederbördsområde af
280 kvkm., faller ut i Laholmsbukten ö. om Båstad.

Stensättning, arkeol., benämning på minnesmärken
från förhistorisk tid, bildade af ohuggna, resta
eller lagda, vanligen i rader eller kretsar ordnade
stenar. Sådana minnesmärken äro i allmänhet uppförda
på någon graf eller ett graffält. Till de ryktbaraste
stensättningarna höra de storartade stenalléerna
vid Carnac (se d. o. med fig.) i Bretagne
och de i cirkel eller oval formade kretsarna,
s. k. cromlechs, på Ile aux Moines i franska
dep. Morbihan (jfr Megalitiska monument med
fig.) samt vid Avebury och Salisbury (se Stonehenge)
m. fl. platser i England. En för Skandinavien
och Östersjöländerna egendomlig art är
skeppssättningen (se d. o. med fig.), i hvilken
stenarna bilda formen af ett skepp. Andra i Sverige
förekommande stensättningar bilda ringar, fyrkanter,
treuddar, labyrinter (se Labyrint) o. s. v. På
Gottland och Öland förekomma stenringar som
grafvar med brändt lik från den äldre järnåldern. På
fastlandet tillhöra dylika runda stensättningar ofta
järnålderns slut samt innehålla skelettgrafvar. De
omväxla med fyrkantiga stensättningar, särskildt i
Uppland. De trekantiga stensättningarna innehålla
vanligen brända ben. Se O. Almgren,
”Sveriges fasta fornlämningar”
(1904). Jfr Domarring.
T. J. A.

Stensö, udde i Kalmar sund strax s. om Kalmar,
men på Skälby kungsladugårds egor i Kalmar
landsförsamling. Där landsteg Gustaf Vasa 31
maj 1520 vid återkomsten till Sverige från den
danska fångenskapen. Ett där 1851 på årsdagen
för landstigningen aftäckt monument, ett götiskt
tempel af järn med Gustaf Vasas bröstbild under
det himmelsblå, med silfverstjärnor prydda hvalfvet
flyttades sedermera till stadsparken i Kalmar. Men
nära stranden vid uddens spets står en sten med en
af den landsflyktige grefven af Provence (sedermera
konung Ludvig XVIII) – som på inbjudning af Gustaf IV
Adolf hade ett möte i Kalmar 25 sept.–23 okt. 1804
med sin broder grefven af Artois (sedermera Karl X)
och dennes son hertigen af Angoulême – författad
latinsk inskrift öfver den af honom beundrade Gustaf
Vasas landstigning. En svensk inskrift på samma sten
berättar om den franske flyktingens minnesgodhet.

Stensöta, bot. Se Polypodium.

Stentando [-då] och Stentāto [-tå], it.,
mus., dröjande, tungt.

Stentor (grek. Στέντωρ), grek. myt., en af de
greker, som deltogo i Trojas belägring. Han utmärkte
sig för sin stämma, hvilken var lika stark som 50 mäns
(däraf stentorsstämma).

Stentor, zool. Se Infusionsdjur, sp. 612
med fig. 7.

Stentrastsläktet, Monticola, zool., tillhör
fam. trastfåglax (Turdidæ), ordn. tättingar
(Passeres) bland fåglarna. Det är nära besläktadt med
skvättesläktet (se d. o.), från hvilket det skiljer
sig förnämligast genom sin i spetsen hak-formigt
böjda näbb. En art, M. saxatilis, har stjärt och
kroppens undersida rostfärgade, vingarna mörkbruna,
hufvudet askblått. Den lefver i Syd-Europa och bygger
sitt bo i klipphål. L-e.

Stentryck. Se Litografi, sp. 791.

Stenträ, bygnk., kallas vissa slag af konstgjordt
trä, som framträdde i marknaden först under namnet
xylolit. Ämnet beredes vanligen på så sätt,
att finpulvriserad bränd magnesia blandas med
sågspån eller träpulver och ett lämpligt färgämne,
hvarefter massan fuktas och försättes med en lösning
af klormagnesium samt bearbetas till en likartad
jämförelsevis fast deg. Massan inlägges därefter i
formar och pressas under starkt tryck samt lämnas att
hårdna. Stenträ är en dålig värmeledare, lättare att
bearbeta än sten, eger stor styrka mot nötning samt
kastar sig icke, är eldsäkert och jämförelsevis
motståndigt mot väta, hvarföre detsamma,
särskildt utomlands, fått rätt stor användning
som väggbeklädnads- eller golfbeläggningsämne
inomhus. Åtskilliga liknande preparat af olika
sammansättning och beredning finnas, såsom torgament,
xylopal, doloment m. fl., hvaraf s. k. foglösa golf
utföras.
P. Ax. L.

Stentuggare, maskin för krossning af sten eller
malm. Se Krossverk.

Stentungor, Se Glossopetræ.

Stenum, socken i Skaraborgs län, Valle härad. 2,810
har. 513 inv. (1916). Annex till Norra Ving, Skara
stift, Domprosteriet.

Stenungsön, ö i Kattegatt, Norums socken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free