- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1293-1294

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephens, James - Stephensen, Olaf - Stephenson, George - Stephenson, Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1293

Stephensen-Stephenson

1294

1901 i Blackrock vid Dublin, deltog som ung
järnvägstjänsteman i Smith 0’Briens upprorsförsök
1848, undkom då till Paris, men återvände 1856
"till Irland och organiserade där "Irländska
republikanska brödraskapet", en efter militära
grundsatser ordnad revolutionär sammanslutning med
Irlands väpnade frigörelse som mål. Han vistades
1858-59 i Nord-Amerika för att skaffa penningar och
vapen och trädde i förbindelse med därvarande feniska
brödraskap (se Fenier). Han utgaf 1862 den anonyma
skriften Ön the future of Ire-land, som innehöll
grundlinjerna till en republikansk författning för
Irland, gjorde 1863-64 ett nytt besök i Amerika och
utfäste sig därunder att sätta ett irländskt uppror
i gång, om England invecklades i danska kriget,
i alla händelser senast 1865. Kesningens utbrott
sattes till 20 sept. 1865, men 15 sept. blefvo de
förnämste ledarna häktade. S. misstänktes sedermera
för att själf ha yppat planen, men detta är obevisadt
och anses osannolikt. Nov. 1865 häktades han,
men lyckades efter ett par veckor rymma. På ett
stort möte af fenier dec. 1866 blef han afsatt
från sin ledarpost. Han uppehöll sig sedan i
Paris som tidningsman och språklärare till 1885,
enligt en annan uppgift 1891, fick sedan amnesti och
tillbragte sina sista år i stillhet på Irland. S. var
motståndare såväl till den parlamentariska taktiken
som till terroristmetoder och svärmade konsekvent
för Irlands frigörelse i öppen strid; personligen
var han fåfäng och opålitlig. Jfr J. 0’Leary,
"Kecollections of fenians and fenianism" (2 bd, 1896).
v.s-g.

Stephensen. 1. O l af S. (isl. Ö l af ur Stefansson),
isländsk ämbetsman, f. 1731, d. 1813, blef 1766 amtman
och var 1790-1803 stiftsamt-man på Island. Han var den
förste islänning, som sattes i spetsen för landets
styrelse. Mycket af hållen, verkade han ifrigt för
näringarnas, särskildt landtbrukets, utveckling
och författade Kort underretning om den isländske
handels förelse 87å-1788 (1798). - 2. Magnus S.,
den föregåendes son, ämbetsman, f. 1762, d. 1833,
anställdes 1782 i Rentekammeret, genomreste 1784 en
del af Island för att undersöka verkningarna af ett
stort vulkanutbrott och författade Beskrivelse över
den nye vulkans ildsprudning 1783 (1785). Han blef
1788 vice lagman, 1789 lagman och 1800 justitiarius
vid den nyupprättade landsoverretten. S. var en
mycket verksam och myndig man, men som en äkta
"upplysningstidens son" utan minsta pietet för
öns gamla institutioner, fick alltinget upphäfdt
och Island förenadt till ett stift, hvarjämte
han stiftade latinskolan i Reykjavik. Dessutom
grundlade han 1794 ett landsoplysningsselskab och
skaffade sig nästan litterär envåldsmakt genom att
indraga öns bägge boktryckerier. I "MinnisverÖ
tiÖindi" (2 bd) offentliggjorde han Udsigt över
samtidens historie 1796-1801, fick till stånd en ny
psalmbok 1801, uppsatte landets första månadsskrift,
"Klausturpösturinn" (1818-27), och författade en mängd
olika skrifter, bl. a. Island i det 18. aar-hundrede
(1808). Under Jörgen Jiirgensens (se Jiirgensen 2,
sp. 349) uppror 1809 var hans hållning rätt tvetydig,
och efter dennes aflägsnande af slöt han en konvention
med det engelska örlogs-fartygets befälhafvare samt
öfvertog själf landets

styrelse i st. f. den af satte stiftsamtmannen. Hans
beteende gillades dock senare af regeringen,
han blef 1815 konferensråd och vann 1819 juris
doktorsgrad på en afh. om de isländska lagarna.
1-2. E. Ebg.

Stephenson [st^vnsen]. 1. George S., engelsk ingenjör,
järnbaneväsendets egentlige grundläggare, f. 9
juni 1781 i Wylam, nära Newcastle, d. 12 aug. 1818
på Tapton house, Chesterfield, var son till en
eldare. Redan under det han arbetade som maskinist
vid en kolgrufva, ådagalade han sin mekaniska
begåfning genom att verkställa förbättringar på
pump-inrättningen. Först vid 18 års ålder lärde
han att läsa och blef 1812 anställd som me-kanikus
vid lord Ra-vensworths kolgrufvor i Killingworth,
där han 1814 konstruerade ett lokomotiv (se därom
Lokomotiv, sp. 1021). 1815 uppfann han samtidigt med
sir Hum-phry Davy en säkerhetslampa för grufarbetare,
för hvilken han 1818 erhöll en belöning af 1,000 pd
st. om året. 1822-25 byggde han mellan Stockton och
Darlington den första egentliga järnvägen med släta
skenor, hvilka man dittills icke användt af fruktan
för bristande adhesionskraft. Kort därefter erhöll han
äfven i uppdrag att bygga Liverpool-Manchesterbanan,
som öppnades 1830, och då man föregående år utlyst
en täflan för att erhålla en mera snabbgående
maskin, vanns priset af S. Genom att använda en
med flera rör försedd ångpanna och med ett blåsrör
framkalla starkare drag i maskinen dref han sitt
lokomotiv, "the Rocket", vid profturen till en
hastighet af omkr. 46 km. i timmen, hvilket då
ansågs oerhördt (jfr dock härom Ericsson, John,
sp. 767). Denna tilldragelse blef af epokgörande
betydelse i mekanikens historia och kan betraktas som
inledningen till järnvägarnas utveckling. I förening
med M. Pease anlade S. sedermera en maskinverkstad i
Newcastle, från hvilken lokomotiv levererades till
flera europeiska länder och till Amerika. Efter
att ha samlat en betydande förmögenhet tillbragte
S. de sista åren af sitt lif i landt-lig stillhet på
Tapton house. Biogr, af S. Smiles(2:a uppl. 1893). -
2. Robert S., den förres son, järnvägsbyggare,
f. 16 okt. 1803 i Willington quay, d. 12 okt. 1859
i London, praktiserade i tre år vid kolgruf-vorna
! Killingworth, innan han 1822 kom till universitetet
i Edinburgh. Efter att 1824-27 ha varit ledare af
ett engelskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free