Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephens, James - Stephensen, Olaf - Stephenson, George - Stephenson, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1293
Stephensen-Stephenson
1294
1901 i Blackrock vid Dublin, deltog som ung
järnvägstjänsteman i Smith 0’Briens upprorsförsök
1848, undkom då till Paris, men återvände 1856
"till Irland och organiserade där "Irländska
republikanska brödraskapet", en efter militära
grundsatser ordnad revolutionär sammanslutning med
Irlands väpnade frigörelse som mål. Han vistades
1858-59 i Nord-Amerika för att skaffa penningar och
vapen och trädde i förbindelse med därvarande feniska
brödraskap (se Fenier). Han utgaf 1862 den anonyma
skriften Ön the future of Ire-land, som innehöll
grundlinjerna till en republikansk författning för
Irland, gjorde 1863-64 ett nytt besök i Amerika och
utfäste sig därunder att sätta ett irländskt uppror
i gång, om England invecklades i danska kriget,
i alla händelser senast 1865. Kesningens utbrott
sattes till 20 sept. 1865, men 15 sept. blefvo de
förnämste ledarna häktade. S. misstänktes sedermera
för att själf ha yppat planen, men detta är obevisadt
och anses osannolikt. Nov. 1865 häktades han,
men lyckades efter ett par veckor rymma. På ett
stort möte af fenier dec. 1866 blef han afsatt
från sin ledarpost. Han uppehöll sig sedan i
Paris som tidningsman och språklärare till 1885,
enligt en annan uppgift 1891, fick sedan amnesti och
tillbragte sina sista år i stillhet på Irland. S. var
motståndare såväl till den parlamentariska taktiken
som till terroristmetoder och svärmade konsekvent
för Irlands frigörelse i öppen strid; personligen
var han fåfäng och opålitlig. Jfr J. 0’Leary,
"Kecollections of fenians and fenianism" (2 bd, 1896).
v.s-g.
Stephensen. 1. O l af S. (isl. Ö l af ur Stefansson),
isländsk ämbetsman, f. 1731, d. 1813, blef 1766 amtman
och var 1790-1803 stiftsamt-man på Island. Han var den
förste islänning, som sattes i spetsen för landets
styrelse. Mycket af hållen, verkade han ifrigt för
näringarnas, särskildt landtbrukets, utveckling
och författade Kort underretning om den isländske
handels förelse 87å-1788 (1798). - 2. Magnus S.,
den föregåendes son, ämbetsman, f. 1762, d. 1833,
anställdes 1782 i Rentekammeret, genomreste 1784 en
del af Island för att undersöka verkningarna af ett
stort vulkanutbrott och författade Beskrivelse över
den nye vulkans ildsprudning 1783 (1785). Han blef
1788 vice lagman, 1789 lagman och 1800 justitiarius
vid den nyupprättade landsoverretten. S. var en
mycket verksam och myndig man, men som en äkta
"upplysningstidens son" utan minsta pietet för
öns gamla institutioner, fick alltinget upphäfdt
och Island förenadt till ett stift, hvarjämte
han stiftade latinskolan i Reykjavik. Dessutom
grundlade han 1794 ett landsoplysningsselskab och
skaffade sig nästan litterär envåldsmakt genom att
indraga öns bägge boktryckerier. I "MinnisverÖ
tiÖindi" (2 bd) offentliggjorde han Udsigt över
samtidens historie 1796-1801, fick till stånd en ny
psalmbok 1801, uppsatte landets första månadsskrift,
"Klausturpösturinn" (1818-27), och författade en mängd
olika skrifter, bl. a. Island i det 18. aar-hundrede
(1808). Under Jörgen Jiirgensens (se Jiirgensen 2,
sp. 349) uppror 1809 var hans hållning rätt tvetydig,
och efter dennes aflägsnande af slöt han en konvention
med det engelska örlogs-fartygets befälhafvare samt
öfvertog själf landets
styrelse i st. f. den af satte stiftsamtmannen. Hans
beteende gillades dock senare af regeringen,
han blef 1815 konferensråd och vann 1819 juris
doktorsgrad på en afh. om de isländska lagarna.
1-2. E. Ebg.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
