- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1297-1298

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stereom - Stereometer - Stereometri - Stereornithes - Stereoskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1297

Stereometer-Stereoskop

1298

de af mekaniska celler, speciellt stenceller
(sterei-der) och segbastceller, bildade mekaniska
väfnads-systemen. Mekaniska system kunna vara
bildade äfven af kollenkymceller och vedceller
(libriformceller). De växtdelar, som innnehålla
dessa väfnader, erhålla därigenom nödig
fasthet och styfhet. Väfnader af tunnväggiga
celler skyddas ofta mot tryck, angrepp af
djur o. s. v. genom ett utanför liggande eller
omhöljande mekaniskt system, t. ex. stereomet i
fruktstenar, som skyddar det tunnska-liga fröet.
G. L-m.

Stereometer (af grek. stereo’s, hård, och me’-tron,
mått). Se Volumenometer.

Stereometri (se S t e r e o m e t e r), mat.,
kallas dels i allmänhet den elementära delen af
geometrien i tre dimensioner (tridimensional-geometri
1. rymdgeometri), dels särskildt läran om de
enklaste solida figurernas och ytornas mätning
och beräkning. Fattad i den förra betydelsen,
behandlar stereometrien läran om planets och
solida vinklars egenskaper samt egenskaperna hos
parallellepipeder, prismor, pyramider, koner,
cylindrar, sfärer och de fem reguljära kropparna;
denna lära finnes framställd i elfte, tolfte
och trettonde böckerna af Euklides’ Elementa.
(I. F.)

Stereorni’thes, zool., en grupp utdöda fåglar, hvilkas
släktskap med nu lefvande hittills - förnämligast på
grund af de f. n. kända kvarlefvor-nas bristfällighet
- ej blifvit uppklarad. En del är besläktad med
nutidens strutsartade fåglar (Ra-titce), andra äro
snarare Carinater (såsom Grui-formes), hvilka förlorat
flygförmågan. Andra ha väl utvecklade vingar, såsom
släktet Phororhachus, utmärkt genom mycket betydlig
kroppsstorlek med en öfver 1/2 m. lång skalle och
sannolikt besläktadt med sådana sydamerikanska vadare
som Cariama. Flertalet hiträknade former är funnet
i miocenlagren i Santa Cruz (Patagonien). L-e.

Stereoskop [-4åp; af grek. stereo’s, hård, fast,
och skopéifn, skåda], fys., en numera allmänt
förekommande apparat, hvarmed fristående (plastiska)
bilder framkallas för ögat. Stereoskopet uppfanns
1838 af engelske fysikern Wheatstone, hvilken därmed
ådagalade, att den plastiska bild vi erhålla

Fig. 1. Wheatstones spegelstereoskop.

af de yttre föremålen vid det direkta seendet
väsentligen härleder sig därifrån att, då vi betrakta
ett yttre föremål, bägge ögonen skåda detsamma från
något olika synpunkter. De tvenne något skiljaktiga
bilder, som sålunda uppkomma af ett och samma föremål,
sammansmälta i vår åskåd-

ning till en enda bild, nämligen en sådan, som, i
likhet med det verkliga föremålet, synes fristående i
rymden. Vid Wheatstones spegelstereoskop uppställas
de båda bilderna (k och g i fig. 1) på sidan om
två speglar (a och 6), som med hvarandra bilda rät
vinkel. Det högra ögat ser endast den högra och
det vänstra endast den vänstra bilden, men de båda
bilderna falla på samma plats och täcka följakt-

Tåckbild

Vänstra =5 Högra öyat ^ öyat

Fig. 2. Schematisk framställning af Wheatstones
stereo-skop.

ligen hvarandra (se de prickade linjerna i fig. 2). De
båda afbildningar, som inläggas i apparaten, äro
tagna den ena från högra ögats, den andra från
vänstra ögats synpunkt, hvilket med mycket enkla
geometriska figurer, en kon, en tärning eller
dylika kan ske medelst konstruktion, men vid de
vanliga stereoskopbilderna, som föreställa landskap,
det inre af ett rum med ett stort antal enskilda
figurer, måste ske på fotografisk väg. Genom att
betrakta dessa bilder med hvar sitt öga kan man
visserligen utan någon apparat se bilden fristående,
men detta underlättas i hög grad genom en särskild
apparat. Sin nuv. form har stereoskopet erhållit af
skotske fysikern Brewster. I fig. 3 visas en allmänt
bruklig, amerikansk mo-

Fig. 3. Brewsters Stereoskop.

dell af det Brewsterska stereoskopet, och i fig. 4 f
ramställes samma apparat schematiskt. Med tillhjälp
af de två prismorna (Pl och P2) se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free