- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1307-1308

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sternberg, Kaspar Maria - Sternberg, Mattias Alexander von Ungern- - Sternberger kuchen - Sternbergia - Sterne, Laurence - Sterne, Carus - Sternoptychidae - Sternum - Sternutatoria - Sterope - Sterrometall - Stesichoros - Steso - Stesso tempo - Stetoskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1307

Sternberg-Stetoskop

1308

medlem af domkapitlet där och lefde från
1806 som privatman dels i Prag, dels på sina
gods i Böhmen. S. sysselsatte sig ifrigt med
naturvetenskapliga, mest botaniska, studier. Mycket
verksam för vetenskapernas främjande och själf stor
samlare, gaf han Böhmens offentliga samlingar rika
donationer. Hans mest betydande naturvetenskapliga
verk äro Versuch einer geognostisch-botanischen
darstellung der flora der vorwelt (föl., 2
dlr, 1820, 1838) och Umriss einer geschichte
der böhmischen bergwerke (2 bd, 1836, 1838).
C. Lmn.

Sternberg, Mattias Alexander von Ungern-S., krigare,
riksdagsman. Se U n-gern-Sternberg.

Sternberger kuchen [ko’-], ty., geol., kallas de ofta
kakformiga (ty. klichén, kakor), sandstensar-tade
stenar eller block, som i närheten af Sternberg i
Mecklenburg förekomma inneslutna i grus och delvis
äro så späckade med fragment af musslor af tertiär
ålder (öfveroligocen), att stenen synes i sin helhet
bestå däraf. De ha också träffats i fast klyft och
anses utgöra genom kalk- och järnhaltigt bindemedel
sammankittade delar af eljest ganska lös sandsten
eller sand. E-
E.

SternbéYgia Brongn., paleobot. Se C o r d a i t a-les,
sp. 712-713 med fig. 2.

Sterne [st§’n], Laurence, engelsk humorist, f. 24
nov. 1713 i Clonmel på Irland, d. 18 mars 1768 i
London. Fadern var militär, och under de första tio
åren af sitt lif flyttade gossen med dennes regemente
från plats till plats. Sedan han slutat sin skolgång
i Halifax, studerade han efter faderns död med
släktingars hjälp vid universitetet i Cambridge,
hvarefter han lät prästviga sig. Han fick 1738
pastoratet Sut-ton, till hvilket han 1743 kunde foga
pastoratet i Stilling-ton, båda belägna i närheten
af York. De närmaste tjugu åren till-bragte han med
mångartad läsning i prästgårdens stillhet, då och då
afbruten af glada dryckeslag hos en förmögen släkting
i York. Som författare uppträdde han egentligen
först 1760, då han utgaf de två första delarna af
The life and opinions of Tristram Shandy gentleman,
som till 1767 följdes af ytterligare sju. Till synes
är arbetet utan plan, en brokig samling af episoder
och infall, kryddade af satir, humor och ironi. Det
gjorde S. med ett slag till en man på modet; arbetet
är också epokgörande. S. bekymrade sig icke om
någon objektiv skildring af karaktärer och seder,
utan gjorde romanen till ett språkrör för sin egen
personlighet och sina egna infall. Han skapade en
ny form af humor, som svänger från känslosamhet till
cynism, och han skapade en böjligare, mera personlig
stil. Hans framställningssätt saknar linjer, men
han är en mästare i skildringen af hvardagslifvets
småsaker och subtila psykologiska processer. S. bragte
känslosamheten på modet.

Det är till och med han, som skapat termen
"sentimental" genom sin Sentimental journey througli
France and Italy (2 bd, 1768; "Yoricks känslosamma
resa genom Frankrike och Italien", 1790-91), hvilken
mottogs med förtjusning öfverallt i Europa. Arbetet,
som var afsedt att fortsättas, men afbröts genom S:s
sjukdom och död, är frukten af S:s resa till södern
1762-65. Jämte ofvannäninda verk utgaf S. Sermons
~by Yorick (l bd, 1760-69). Efter hans död utgaf
hans dotter Lydia Sterne de Medalle hans Letters
(3 bd, 1775; "L. Sternes känslosamma bref till
sina förtrognaste vänner", 1807), och s. å. utkom
Letters jr om Yorick to Eliza ("Yoricks och Elizas
bref-växling", 1797). På svenska föreligger dessutom
"Betraktelser öfver åtskilliga nyttiga ämnen af
Sterne" (1802). S:s inflytande sträcker sig öfver hela
den samtida litteraturen och är af stor betydelse ända
fram till 1830-talet. S:s Works ut-kommo i 7 bd 1779;
nyare uppl. af Saintsbury (6 bd, 1894) och Cross
(12 bd, 1904). Se Thackeray i "English humorists"
(1853) och Masson i "British novelists" (1859),
P. Fitzgerald, "Life of S." (1864; nya uppl. 1896 och
1906). P. Stapfer, "L. S." (1870; 2:a uppl. 1882),
W. Cross, "Life and times of L. S." (1909), W. Sichel,
"S." (1910) och L. Melville, "Life and letters of
L. S." (2 bd, 1911) samt Czerny, "S., Hippel und Jean
Paul" (1904). J-M.

Sterne, Carus, pseudonym. Se Krause,
E. L. Sternopty^hidae, zool. Se P l a 11 f i s k
a r. SteYnum, lat., anat,, bröstben (se d.
o.). Sternutatöria, lat. (af sternutäre,
nysa), starkt retande droger eller ämnen,
som, om de i pulverform komma i beröring med
nässlemhinnan, häftigt reta till nysning,
t. ex. prustrot, kräkrot, spansk fluga eller
de ur dem framställda, verksamma ämnena.
c- G- y-

SteYope (grek. ^Sregdjr??), astron., en af P
l e-j a der n a (se d. o.). Sterrometall. Se
Legering, sp. 40. StesrchOPOS (grek. 2rrioiioQo$,
lat. Stesichö-rws), forngrekisk lyrisk skald från
Himera på Sicilien, lefde omkr. 600 f. Kr. Han
lär urspr, ha hetat Tisias, men erhållit namnet
S. (körupp-ställaren) med anledning af sin
konst att ordna och inöfva sjungande och dansande
körer. Äfven säges han ha fulländat det antistrofiska
kompositionssättet, genom att införa epoden (se A
n t i-strof och Epod), och var f. ö. prisad som en
bland de förnämste lyriske skalderna. Hans lyriska
dikter, hvilka voro samlade i 26 böcker, synas
företrädesvis ha behandlat mytiska ämnen. Deras språk
har en lindrigt dorisk färgning, men till stil och
versform närmade de sig, för så vidt man kan döma af
de bibehållna fragmenten (utgifna af Bergk i "Poétse
lyrici graeci"), till den episka skaldekonsten. Den
daktyliska verstakten är i dem förhärskande.
A. M. A.

Stéso [-så], it., mus., utdraget, uttänjdt. SterSSO
te’mpo [-så -på], it., mus., i samma tidmått.

Stetoskop (af grek. stefthos, bröst, och skopélfn,
se, förnimma), ett af R. T. H. Laennec (se
d. o.) uppfunnet instrument, en ihålig cylinder,
hvilken läkare begagna som hörselrör vid undersökning
af bröstets inre delar. Jfr Auskultation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free