- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1327-1328

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stevenson, Robert Louis Balfour - Stevens point - Stevenstone - Stevin, Simon - Stevns - Stevns herred - Stevns klint - Steyermark - Steyern, Nils Henrik von - Steypir - Steypireydr - Steyr - Sthavara-linga - Stheino - Sthen, Hans Kristensen - Sthenelos - Sthen Jacobsen - St.Hil. - Stibelau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glad och nästan barnslig till sitt väsen,
en fiende till religiöst hyckleri och all
samhällskonventionalism, som särskildt i England
är djupt rotad. Hans långvariga vistelse i Frankrike
har säkerligen i detta afseende verkat befriande på
honom. Han uppträdde först som essayist, och hans
skildringar af böcker, människor och naturlif utmärka
sig genom lif och friskhet. Som romanförfattare gick
han upp i det ögonblick, då en reaktion förspordes
mot den psykologiska verklighetsnovellen till förmån
för den historiska och fantastiska romanen med mera
realistisk behandling än tidigare. S:s romaner utmärka
sig genom rik fantasi. De försiggå ofta i exotiska
trakter. Han berättar egendomliga och spännande
händelser, tecknar säregna karaktärer och rör sig
öfver hufvud gärna i en rent romantisk och fantastisk
värld, som i mycket erinrar om Poes, Hawthornes
och Jules Vernes. Det var genom romanerna, som han
förvärfvade sin stora läsekrets, men många sätta honom
högre som essayist och brefskrifvare. Hans stil är
frisk och ledig. Hans vers stå icke så högt som hans
prosa. En lyxupplaga i 27 bd af S:s samlade skrifter
utgafs i Edinburgh redan 1894–98; en annan uppl.,
"Swanston edition", utgafs med inledning af Andrew
Lang (25 bd, 1911–12). Se A. Brown, "R. L. S." (1895),
Margaret Moyes Black, "R. L. S." (1898),
Cornford, "R. L. S." (1899), Baildon,
"R. L. S." (1901), Balfour, "Life of R. L. S." (2
bd, s. å.), och W. Raleigh, "R. L. S." (1910).
2. J. M.

Stevens point [stirvns pål’nt], stad i nordamerikanska
staten Wisconsin, vid floden Wisconsin. 8,692
inv. (1910). Järnvägsverkstäder,
sågverk, timmerhandel.
J. F. N.

Stevenstone [sti;vnst9n], kommun i skotska
grefsk. Ayr, 1,5 km. ö. om Saltcoats. 10,733
inv. (1911). Stenkolsgrufvor och flera järnverk,
bland de största i Skottland, och i närheten
sprängämnesfabrik tillhörig Nobel’s explosives Co.

Stevin [-fi’n], latiniseradt Stevinus, Simon,
.holländsk matematiker, f. 1548 i Bruges, d. 1620,
var först bokhållare hos en köpman i Antwerpen,
men bosatte sig sedermera i Leiden, där han
blef generalkvartermästare hos Morits af Oranien
samt erhöll öfverinseendet öfver landets väg- och
vattenbyggnader. S. framställde läran om jämvikten i
en materiell punkt och om krafternas parallellogram
äfvensom en teori för det lutande planet samt lade
grunden till hydrostatiken och införde bruket af den
redan förut uppfunna decimalbråkräkningen.

Stevns, halfö på Själlands östra kust, mellan Kjöge
och Praestö bugt, utgör eget härad, Stevns herred,
i Prsestö amt (19,126 har, 11,200 inv. 1911)
och begränsas i v. af Stevnsaa, som faller ut i
Praestö bugt, samt af en mängd mossar. Vid Östersjön
ligger Stevns klint, ung. 15 km. lång, bestående
af krita och kalksten, hvars hös^ta punkt är 41 m.
E. Ebg.

Stevns herred. Se Stevns.

Stevns klint. Se S t e v n s.

Steyermark. Se Steiermark.

Steyern, NilsHenrikvon. Se V u 11 v o n St e i j e
r n.

Steypir [stö’j-]. Se Peter Steypir.

Steypireyör, isl. Se Fenhvalar, sp. 29.

Steyr 1. Steier, stad i öfre Österrike, vid
Steyrs utlopp i Enns och vid St. Valentin-T
arvisbanan. 17,442 inv. (1910, som kommun). S. har
en högre realskola, fackskola för järn- och
stålbearbetning samt är en liflig fabriksstad,
med flera järnmanufakturer och en stor vapenfabrik,
grundad af Werndl. På en klippa reser sig ett slott
från slutet af 900-talet. S. var fordom hufvudort i
markgrefsk. S. 1. Styre och lydde under Steiermark
till 1183, då det kom till hertigdömet Österrike.
(J- F- N.)

Sthavara-lmga, ind. religionshist. Se L i n g a.

Stheino (grek. 2&£ircb). Se Gorgoner.

Sthen, Hans Kristensen, dansk psalmdiktare,
f. omkr. 1540, d. 1610, blef 1566 präst i Helsingör
och var 1570-73 därjämte rektor vid skolan i samma
stad, blef 1580 magister och 1583 präst i Malmö samt
prost i Oxie härad. S. diktade ypperliga psalmer,
af hvilka flera ännu äro i bruk i danska kyrkan;
dessutom lärodikten Lykkens hjul (1581) och ett
moralisk-allegoriskt skådespel, Kort-vending
(utg. 1866 af S. B. Smith), hvilka bägge behandla
lyckans obeständighet. Ett urval af hans religiösa
dikter utgafs 1888 af K. J. Brandt, jämte biogr. -
Se L. Weibull, "Anteckningar om salm-författaren
H. Chr. Sthen i Malmö" (i "Skånska samlingar", IV:
2, utg. af M. Weibull). E. Ebg.

Sthe^elos (grek. 2tyévsÅos], grek. myt., namn på
flera heroer. Främst bland dem är att nämna den S.,
som tillhör den argiviska sagokretsen; han var son
af Perseus (se d. o.). Sedan hans äldre broder,
Elektryon, blifvit dödad, blef S. herre öfver Argos;
hans son var Eurystheus, frejdad i Hera-klessagan. En
annan S., Kapaneus’ son, deltog i "epigonernas" tåg
och i Trojanska kriget, i det senare som Diomedes’
vagnstyrare. J-C,

Sthen Jacobsen, historisk författare, f. 1642,
d. 2 maj 1696, var son af Jacob Nielsen, kyrkoherde
i Kågeröds och Stenestads församlingar i Skåne,
blef efter studier vid skolan i Sorö student i
Köpenhamn 1657 och var bland de studenter, som
deltogo i Köpenhamns försvar under belägringen
1658-60. Återkommen till Skåne och prästvigd,
blef han 1664 sin faders efterträdare. S. är
författare till Den Nordiske kriigs krönicke
(utg. först 1897 af M. Weibull), en utförlig
skildring af kriget mellan Sverige och Danmark
1675 -79, betydelsefull genom tillförlitlig
framställning och kritisk uppfattning och därför
en synnerligen viktig källskrift till ifrågavarande
krigs historia. Krönikan, hvartill originalmanuskript
förvaras i Uppsala universitetsbibliotek, är det
sista historiska arbete, som i Skåne författats på
danska. Winslows dagbok öfver det skånska kriget 1676
-79, utg. 1874 af M. Weibull i "Samlingar utg. för
de skånska landskapens hist. o. arkeol, förening",
är i allt väsentligt endast ett utdrag ur S:s arbete.
A. S.

St. Hil., vid växtnamn förkortning för A. d e S a i
n t - H i l a i r e (se d. o. 2).

Stibelau, ort i Westpreussen på Kleine Werder. I mars
1656 anordnade G. 0. Stenbock med biträde af ingenjör
Loffman ett starkt förskansadt läger vid S. för att
därifrån betvinga Danzig, men 4 april måste han på
konungens befallning lämna S. och af gå till öfre
Polen. 19-25 dec. s. å. låg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free