Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stickning - Stickord - Stickspån - Stickstake - Sticksådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Stickord-Sticksådd
1336
1800-talets början mekanismen för maskornas
bildande, i det att en roterande vals ersatte
den förut brukliga kilen för platinernas rörelse
(v a l s-virkstol). Stickmaskinerna förbättrades
ytterligare dels 1861 af engelsmannen Arthur Paget,
dels 1868 af hans landsmän Cotton och Altenbo-rough,
hvilka införde de mekaniskt drifna virk-stolarna
1. trikåmaskinerna. Enär de flesta trikåvaror äro
hylsformade, låg det nära till hands att anordna
nålarna i en cirkel. Antingen kunna de ligga
radiellt i ett horisontalplan, såsom i den franska
rundstolen (uppfunnen af Decroix 1798 och förbättrad
af Berthelot), eller stå vertikalt och tillsammans
bilda en cylindrisk yta, såsom i den engelska
(uppfunnen af I. Brinel 1816). Yid dessa maskiner
bildas slingorna med tillhjälp af ett med platiner
försedt roterande hjul, mailleuse.
De egentliga stickmaskinerna arbeta med
s. k. tungnålar (fig. 5), uppfunna 1858 af
engelsmannen Townsend. Nålarna ligga, i rännor
uti nålbädden och kunna röras blott i sin
längdriktning. Deras upp- och nedgående rörelse
åstadkommes genom det fram och tillbaka löpande
s. k. låset. Detta består af 3 triangelformade plåtar,
hvilka emellan sig bilda en ränna, hvari nålarnas
nedre utsprång glida. Samtidigt med låset föres äfven
den s. k. trådledaren öfver nålarna på det sätt,
att tråden lägges i haken, då nålen är i sitt högsta
läge. Den nedanför haken varande maskan i den färdiga
delen af arbetet glider, vid nålens nedskjutning,
öfver den lilla vridbara armen, som då lägger sig
öfver haken, så att den gamla maskan alltså omfattar
den nya och på samma gång glider af nålen. Den nya
maskan glider därpå, vid nålens följande uppåtgående,
ned öfver den då nedfällda armen, och på detta sätt
bildas åter nya maskor. Nålbädden är anordnad på
olika sätt. Bickford i New York ställde nålarna
på en cylindrisk bädd och lät låset sålunda göra
en cirkelformig rörelse. På en sådan maskin kunde
visserligen hylsformiga föremål tillverkas, men vidden
kunde ej ändras. Vid handstickning åstadkommes detta,
som bekant, antingen sålunda, att 2 maskor läggas i
en förutvarande (uttagning), eller så, att blott l
maska lägges genom 2 förutvarande (intagning}. I den
af S. W. Lamb 1866 uppfunna stickmaskinen kunna båda
dessa operationer företagas. Den har 2 mot hvarandra
lutande nålrader, så att nålarnas hufvud ligga
nära hvarandra. Hvarje nålrad har sitt lås, som ger
rörelse åt nålarna först på den ena och sedan på den
andra nålbädden, hvarvid trådledaren öfverför tråden
från den ena till den andra sidan. Arbetsprodukten
får härigenom formen af en platt sammantryckt
hylsa. Därvid kan man låta ett godtyckligt antal nålar
i hvardera raden förbli i hvila, hvarigenom gods af
antingen olika täthet eller olika vidd erhålles. Då
därjämte vid dessa maskiner äfven finnas anordningar
att åstadkomma mönster- eller dubbelstickning, så är
det tydligt, att man i dem kan tillverka fullt färdiga
beklädnadsartiklar, såsom strumpor, underbenkläder,
tröjor, västar, täcken, mössor o. s. v. S. k. platta
varor kunna stickas genom båda nålradernas samverkan
i samma rörelseriktning. Genom uteslutning af vissa
nålar, förskjutning af nålbäddarna mot hvarandra samt
inställning af låsdelarna
kan en mångfald olika mönster åstadkommas,
hvilka kunna ytterligare växla genom användning af
olikfärgade garner. Fig. 6 visar en mindre stickmaskin
för hemstickning af strumpor, vantar m. m. Den kan
fastskrufvas vid ett bord. Ett betydelsefullt inlägg
inom detta område gjordes på 1880-talet i vårt land
genom den af Per Persson uppfunna räkneapparaten
med mönsterskifvor. En öfver mönsterskifvan rörlig,
i samband med rörelsemekanismen stående visare anger,
hvad man under arbetets gång har att iakttaga för
åstadkommande af erforderliga formförändringar å
arbetsföremålet, hvarigenom den arbetande befrias från
besvärliga uträkningar. De Lambska stickmaskinerna
äro mycket produktiva. En of vad arbetare kan i en
sådan på en dag sticka 8 par långstrumpor eller 20 par
s. k. halfstrumpor. Maskiner af denna typ tillverkas
vid Huskvarna.
I de s. k. släta trikåvarorna äro alla maskor formade
på samma sätt. Man kan dock förändra maskornas
form, hvarigenom olika bindningsmönster uppkomma,
såsom resår-, press-, stick-och täckmönster ("afvig
och rät-stickning", "dub-bel-afvig-stickning"
o. s. v.) Stick- 1. petinet-mönster, t. ex. i
Butterworths maskin, används vid tillverkning af
genombrutna trikåvaror.
Varptrikåmaskinerna, bland hvilka må nämnas de
s. k. Tattingmaskinerna med Jacquard-mekanism samt
raschelstolarna, ha till stor del undanträngts af ty
11 väfstolarna. Vissa spetsartade produkter, schalar,
gardiner m. m. kunna i dem framställas. - I Sverige
funnos 1914 45 trikåfabriker, sysselsättande nås^ot
öfver 4 000 arbetare och med ett tillverkningsvärde
af 16 mill. kr. I Borås finnas 6 sådana fabriker.
2. Inom metallbearbetningen förstås med stickmaskin
ett slags hyfvelmaskin, vid hvilken skärstålet har
upp- och nedgående rörelse och jämförelsevis kort
slaglängd, max. 500 mm. Den används för skärning
af kilspår i nafven till kugghjul, remskifvor
m. fl. speciella arbeten. Verktyget skär vanligen
genom tryckning vid nedgåendet, mera sällan genom
dragning vid uppgåendet (fig. 8) samt har hastigare
tomgångsrörelse, åstadkommen genom samma mekanismer,
som användas vid de s. k. kipphyflarna eller
shaping-maskinerna, d. v. s. antingen med Whitworthska
excenterkulissen, oscillerande kuliss eller genom
elliptiskt och cylindriskt kugghjul, samarbetande
med hvarandra. Verktygssliten bör vara balanserad med
motvikt för att underlätta uppåtgåendet. Arbetsstycket
fastspännes vid ett horisontalt bord, som har
matningsrörelse i två mot hvarandra vin-kelräta
riktningar i horisontalplanet samt därjämte kring
en vertikal tapp för rotationsmatning. Fig. 7
visar en i verkstäderna vanlig typ för medelgroft
arbete. Dessa maskiner göras stundom flyttbara
(fig. 8), så att de kunna fastspännas vid gröfre
arbetsstycken, hvarvid driften vanligen sker med
elektrisk motor, snörutväxling, böjlig axel o. s. v.
O. S-n.
Stickord. 1. Eetsamt ord, pik. - 2. Uppslagsord
(i ordbok), slagord.
Stickspån, bygnk. Se Spån.
Stickstake. Se Ljusstake, sp. 911, och Pärthållare.
Sticksådd, skogsv. Se Sådd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
