- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1351-1352

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiernschantz, Johan - Stiernsköld - Stiernsköld, Jöran Klasson - Stiernsköld, Nils - Stiernsköld, Kals - Stiernstedt - Stiernstedt, Johan - Stiernstedt, Karl Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han 1724 tog afsked och ingick i rysk
krigstjänst som brigadjär. Han bevistade kriget i
Persien, där han avancerade till generalmajor, och
var krigsguvernör i Astara i Persien.

M. G. S.

Stiernsköld, gammal frälseätt, som
introducerades i adelsklassen vid Riddarhusets instiftelse 1625,
blef friherrlig 1651 med S. 3 och utdog på
svärdssidan 1676 med denne.

1. Jöran Klasson S., krigare, f. 1552, d.
18 aug. 1611, stod i hög gunst hos hertig Karl,
hvars trogne anhängare han städse var, nämnes
från 1590 som hertigens råd, insattes 1593 bland
ståthållarna på Stockholms slott och förordnades
1597 att vara en af ståthållarna på Kalmar slott.
Vid Sigismunds ankomst till Sverige 1598
öfverlämnade han slottet till konungen, men fängslades
mot gifvet löfte och fördes till Polen. 1599 blef
han emellertid frigifven, deltog 1600 och 1601 i
underhandlingar med ryssarna dels på gränsen,
dels i Moskva, insattes ånyo 1601 bland
ståthållarna på Stockholms slott, utsågs 1602 till riksråd
(bar denna titel redan 1600), var en af rikets
fullmäktige vid underhandlingarna med
danskarna i Flaksjöbäck 1603, sändes hösten s. å.
jämte N. Bielke i spetsen för en kår till Livland,
där han stannade öfver vintern, och var 1605 en
af kommissarierna vid underhandlingar med
ryssarna i Nöteborg och vid Systerbäck. Utnämnd
till ståthållare på Älfsborg 1606, skickades han
åter i aug. s. å. med N. Bielke till Livland att
bli underbefälhafvare under grefven af Mansfeld,
men återvände inom kort.

2. Nils S., den föregåendes son, krigare, f.
12 juni 1583, fördes 1598 med fadern som fånge
till Polen, men återfick snart friheten och deltog
som hertig Karls page i kriget i Livland 1600—01.
Efter att sedan ha tjänat under Morits af Oranien
och i kejserliga hären ha kämpat mot turkarna
återkom han till Sverige och skall med
utmärkelse ha deltagit i Karl IX:s livländska fälttåg
1605. Han insattes 1608 som ståthållare på
Dünamünde, som han ett helt år hjältemodigt
försvarade mot polackerna, och användes sedan
1610 i ryska kriget, där han enligt uppgift
erhöll en svår blessyr, som tvang honom att i 3 år
bruka kryckor. Detta oaktadt tog han en
verksam del i det 1611 började kriget med Danmark.
I slutet af s. å. anförtroddes honom försvaret af
Ryssby skans, och 1612 förordnades han till
befälhafvare för allt krigsfolk i Småland. 1613
utsågs han till ståthållare på Jönköpings slott och
öfver dess län samt strax därefter till öfverste för
krigsfolket i Västergötland, Småland och på
Öland, befattningar, som han innehade ännu 1617,
då han kallades till riksråd. S. å. afsändes han
till Livland, där han intog Pernau, till hvars
ståthållare han förordnades. Återkommen till
Sverige, utnämndes han 1619 till
generalståthållare på Älfsborg, generallandsherre i
Västergötland och på Dal samt krigsöfverste i
Västergötland, hvilka ämbeten han beklädde ännu 1625.
Detta år föll han af obekant anledning i onåd hos
konungen och flydde till Holland, men efter
erhållen lejd återvände han och lyckades försona sig
med Gustaf II Adolf. 1626 sattes han till
ståthållare öfver Dorpat och dess län och 1627 till
ståthållare i Pillau. Förflyttad därifrån och utnämnd
till amiral öfver en svensk flotta utanför Danzig,
angreps han 18 nov. 1627 af Danzigbornas
sjömakt och stupade i striden efter tappert försvar.

3. Klas S., friherre, son till S. 2, ämbetsman,
f. 10 april 1617 på Hällekis, d. 3 maj 1676 på
Biby, var landshöfding i Västmanland 1643—51
och tillika assessor i Bergskollegium 1648—51 samt
t. f. landshöfding i Värmland febr.—juni 1651.
28 maj s. å. upphöjdes han på grund af faderns
bedrifter till friherre. Generalkrigskommissarie
och sysselsatt med värfningar i Sverige 1657,
sedan guvernör öfver Trondhjems län, Jämtland och
Härjedalen 1658, öfvertog han i aug. s. å.
styrelsen i Trondhjem, där han vid krigets förnyande
angreps af danskarna och efter tio veckors tappert
försvar måste kapitulera (11 dec. 1658). 1660
utnämndes han af Karl Gustaf till riksråd, och
1661 utsågs han af förmyndarregeringen till
amiral och amiralitetsråd och hade därjämte i
presidenten Sten Bielkes frånvaro uppdraget att föra
direktionen i Reduktionskollegium juni
1666—mars 1667. Vid det misslyckade sjötåget 1675
förde han en eskader. I rådet yttrade han sig
ej mycket.

1—2. Fr. W. 3. G. W—k.

Stiernstedt (några släktmedlemmar skrifva
Stjernstedt), svensk adlig ätt, härstammande
från Johan Thesleff (se S. 1), som var son
till assessoren i Åbo hofrätt Peter Thesleff, 1697
adlades med namnet S. och 1719 blef friherre.

1. Johan S. (eg. Thesleff, se ofvan),
friherre, ämbetsman, (födelseåret okändt) d. 7 febr.
1722, blef student i Åbo 1661, tjänsteman vid
hofrätten 1670, häradshöfding 1680, landssekreterare
i Narva 1694, borgmästare där 1699 och lagman
i Söderfinne lagsaga 1703. Han var 1705, 1711
och 1712 t. f. landshöfding och blef 1714 ord.
landshöfding i Åbo och Björneborgs län, men
tvangs kort därefter undan ryssarna fly till Sverige.
Efter freden 1721 ämnade han återvända, då döden
öfverraskade honom.

illustration placeholder


2. Karl Johan S., friherre, son till
ofvannämnde Johan S., krigare, landshöfding, riksråd,
f. 29 sept. 1686 i Viborg, d. 20 nov. 1753 i
Stockholm, blef soldat
vid H. R. Horns
regemente 1700, fänrik vid
Björneborgs regemente
1701, deltog i affären
vid Ladoga 1703 och i
försvaret af Narva
1704. Därefter sändes
han med 200 rekryter
till Polen, där han blef
kornett vid adelsfanan
1705. Han var med i
bataljen vid Fraustadt
1706, blef därefter
löjtnant och 1708
ryttmästare samt framförde
en ansenlig konvoj till konung Karl, då denne stod
vid Poltava. Efter nederlaget vid Poltava blef
han tillfångatagen vid Perevolotjna samt fördes till
Solikamsk, där han tillbragte tretton år under
hård behandling. Hemkommen 1722, fick han
majors namn och blef öfverstelöjtnant 1740, då
han tog afsked. Som medlem af ridderskapet
och adeln vid frihetstidens riksdagar anslöt S. sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free