- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1357-1358

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiernsvärd, Karl Georg - Stiernsvärd, Gustaf Maurits - Stieve, Felix - Stift - Stiftamtmand - Stiftarbilder - Stiftelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1357

Stieve-Stiftelse

1358

1. K a r l G e o r g S , son till ofvannämnde K. H.
S., militär, landthushållare, f. 15 okt. 1767, d.
19 nov. 1825 i Stockholm, blef 1786 löjtnant vid
Södra skånska kavalleriregementet, deltog i
finska kriget 1788-90 som general Armfelts adjutant,
befordrades till ryttmästare 1790 och tog afsked
ur krigstjänsten 1791. 1794-1819 egnade han sig
åt skötseln af sin egendom Ängeltofta i Skåne,
vid hvilken han till stor del efter engelskt mönster
införde allehanda förbättringar, som "tio-dubblade"
dess afkastning och gjorde den till en mönster-
och försöksgård. Således afskaffade han sina
underhafvandes hofveriskyldighet och enskif-tade
godset; han blef härigenom jämte
frih. Maclean banbrytare för dessa sträfvanden,
omlade egorna till ordnadt cirkulationsbruk, införde
skotska åkerbruksredskap, hvilka vid denna tid
ansågos som de förnämsta, och inrättade å Ängeltofta
en verkstad för dylika redskaps tillverkning,
vårt lands första redskapsfabrik, förbättrade
metoden för brännvins beredning af potatis i sitt
bränneri, som i viss mån tjänade som bränneriskola.
Han var en af sin tids främsta förgångsmän
inom landtbrukets område och föreslog inrättande af
en teoretisk-praktisk landtbruksundervisning vid en
försöksgård vid hvartdera universitetet. 1819 måste
han på grund af motgångar sälja Ängeltofta till Karl
XIV Johan. S. var led. af Landtbruksakad. (1812).

2. Gustaf Maurits S., den föregåendes son,
militär, författare, f. 7 jan. 1836 på Ängeltofta,
d. 19 maj 1870 i Stockholm, blef 1825 underlöjtnant
vid Vendes artilleriregemente, men tog afsked
1830 med rätt att kvarstå i armén och ingick i fransk
krigstjänst, där han med utmärkelse deltog i kriget
i Algeriet 18V2-35. Återkommen, inträdde han ånyo
i svensk tjänst 1836, som underlöjtnant vid Södra
skånska infanteriregementet, avancerade till major
i armén 1854 och tog afsked 1855. S. författade
Handbok uti infanteri-exercisen (1839-42),
Handbok uti gymnastik och bajonettfäktning
(1843), Anförande hos ridderskapet och adeln,
riksdagen 18k7 och 1848, med förslag till
förändrad organisation af landtförsvaret (1848),
Bihang till riksdagspolletten (7 hftn, 1865 -69)
m m. och utgaf "Samling af gällande författningar
rörande arméen" (tills, med K. D. Fors-bersr,
1843-49). 1. (II. J. Dft.) 2. (H. J-dt.)

Stieve [stlfe], Felix, tysk historiker, f. 9 mars
1845 i Münster, d. 10 juni 1898 i München, vardt
1878 led. af bajerska vet. akad. och 1886 professor
i historia och geografi vid Tekniska högskolan i
München. Af hans arbeten, som mest behandla Bajerns
och Trettioåriga krigets historia, märkas Der ursprung
des dreissigjährigen krieges 1607-1619
(I, "Der kampf
um Donauwörth", 1875), Das kirchliche polizeiregiment
in Bayern unter Maximilian I
(1876), Die politik
Bayerns 1591-1607
(1878-82), Die verhandlungen über
die nachfolge kaiser Rudolfs II. 1581-1602
(1879),
Der oberösterreichische bauernaufstand des jahres
1526
(2 bd, 1891; 2:a uppl. 1904) och Abhandlungen,
vorträge, reden
(1900).

Stift. 1. Hvarje med donationer och privilegier
utrustad, till kyrkliga ändamål urspr. bestämd och
åt en andlig korporation anförtrodd anstalt med till
densamma hörande personer och egendom. De äldsta
stiftelserna af denna art äro klostren, efter hvilkas
mönster bildades kapitlen vid katedraler,
s. k. ärke- och högstift, styrda af en ärkebiskop
eller en biskop, samt vid kollegiatstiftskyrkor,
s. k. kollegiatstift. Likbetydande med dessa stift
voro domkapitlen (se Domkapitel), hvilkas medlemmar
buro titeln kaniker, dom- l. stiftsherrar. Före
sekulariseringen 25 febr. 1803 voro flera tyska ärke-
och högstift samt några prosterier och furstliga
abbotkloster "riksomedelbara", hvarmed menas, att
de egde landshöghet och rösträtt på riksdagen samt
voro likställda med furstendömen. De världslige
kapitularerna, s. k. canonici seculares, i dessa
stift, som småningom blifvit försörjningsanstalter för
yngre söner af den gamla adeln, gjorde anspråk på alla
med kanonikatet följande rättigheter, till skillnad
från de andlige kapitelsmedlemmarna, de s. k. canonici
regulares
, hvilka iakttogo de ursprungliga reglerna
om kanonisk sammanlefnad. Efter sekulariseringen
äro alla stift i borgerliga och stiftsangelägenheter
underkastade sina landsfurstars öfverhöghet - Utom
nämnda stift finnas äfven kvinnliga stift, dels
andliga, till sin organisation öfverensstämmande med
klostren, dels fria världsliga, hvilkas medlemmar
endast aflägga löfte om kyskhet och lydnad mot
sina öfverordnade samt ha rättighet att hvar de
behaga lefva af och använda de inkomster, som
tillkomma dem från stiftet (jfr Jungfrustift). -
2. Område, fastställdt genom en ur kyrklig synpunkt
gjord administrativ indelning. Se Biskopsstift och
Ecklesiastik indelning. - 3. Bot. Se Pistill. -
4. Farm. Se Baciller 2. - 5. Se Nubb.

Stiftamtmand [-man], da. Se Amt, Island, sp. 942,
och Norge, sp. 1407.

Stiftarbilder, målark., de i medeltidens konst
förekommande framställningarna af personer, som genom
stiftelser, donationer e. d. gjort sig förtjänta af
kyrkans erkänsla. De kanske yppersta af dylika bilder
äro 12 statyer (furstar och furstinnor) i koret i
Naumburgs domkyrka (från midten af 1200-talet). De
personer, som framställdes, hade lefvat ett århundrade
tidigare, det är alltså inga porträtt af dem, man
här ser; men bilderna äro likväl uppenbarligen
utförda efter lefvande modeller, äro på en gång
individuellt och monumentalt hållna. Stiftarbilder med
anspråk på porträttlikhet förekomma såväl i skulptur
(exempelvis på kyrkportaler) som i kyrkligt måleri,
där donatorerna låtit afbilda sig själfva - ofta
jämte hustru och barn - knäböjande för madonna och
helgon. Längre fram infördes de som åskådare af den
tilldragelse, som skildrades. Stiftarbilderna,
som påträffas i italiensk, fransk, tysk,
nederländsk och andra länders konst, äro en
utgångspunkt för porträttmåleriet. Se Porträtt.
G-g N.

Stiftelse, jur., en själfständig förmögenhetsenhet,
som under fortvarande bestånd förvaltas för
främjande af ett bestämdt ändamål. Förutsättningar
för uppkomsten af en stiftelse äro sålunda, att ett
ändamål bestämmes för stiftelsen samt att denna förses
med medel för fullföljande af detta ändamål. Stiftare
kan hvar och en vara, som eger förmåga att afge en
rättsgiltig viljeförklaring, således icke blott
fysiska personer, utan äfven juridiska personer,
såsom bolag och föreningar. Stiftelseändamålet får
icke vara stridande mot lag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free