Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiftsmatrikel - Stifts- och läroverksbibliotek - Stiftsråd - Stiftsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. J. Berqvist (1880 och 1893), F. M. och A. J. Ekdahl
(1900) samt H. T h. Ohlsson och L. Ty n el l
(1908). Enkla förteckningar utgåfvos af Ohlsson 1891
och 1898. Dessutom utgaf P. Paulsson 1860 "Matrikel
för kyrkans och skolans lägre tjenstemän". -
För Göteborgs stift utgaf C. J. Brag redan
1765 en "Stånds- cch hushåldningsmatrikel för
1764", hvarpå följde vidlyftiga stiftsmatriklar
af E. S. Kullman (1796), K. G. Santesson (1807),
B. Bagge (1819), L. M. Broman d er (1831), 0. E. K
a be (1854), H. A. Lindhult (1872), S. Pettersson
(1876), A. B. Magni (1893) och H. T h. Ohlsson
(1894). Därtill kommer en personalförteckning på
ecklesiastikstaten 1842. - För Kalmar stift finnes en
matrikel af P. A h 1-quist (1827), med senare tillägg
i Kalmar stiftstidningar, samt P. Sjöbring (1885). -
För Karlstads stift utgaf A. L i g n e 11 en matrikel
1816, hvilken efterföljdes af en årligen utkommande
"Förteckning på ecclesiastikstaten" (1822-60 och
1884). Dessutom finnas utförliga stiftsmatriklar
af J. Hammarin (1841), O. Tenow (1875 och 1886)
samt K. V. Bromander (1905). – För Härnösands
stift finnas motsvarande arbeten af O. Lindahl (1807),
J. Svedbom (1818, 1820 och 1845, med suppl. i
1847), A. Sidner (1866), R. M. Matthiesen (1874
och 1882) samt E. O. E. Högström (1896). -
Visby stiftsmatrikel utgafs af K. K. Eberstein
(1836). – För Stockholm utgaf H. G. Bergman "Matrikel
öfver ämbets- och tjenstemän vid församlingarne och
läroverken i Stockholm" (1827). - Åbo stiftsmatriklar
äro utgifna af N. M. Tolpo (1807), J. G. Chydenius
(1823), K. Törnudd (1840) och A. J. Hornborg (1854). -
För Borgå stift finnas matriklar :if A. Boman (1829) och
A. F. Sirén (1842) samt för Kuopio stift af
P. Aschan och K. Kiljander (1863).
En sammanfattning af de särskilda stiftens matriklar
utgöra de s. k. ecklesiastikmatriklarna. Sådana
ha utgetts för Sverige af bl. a. F. A. Westerling
(1838; 11:e uppl. 1888), K. M. Rosenberg (1886,
suppl. 1888; ny uppl. 1891), K. G. Eckerberg
(1896) och H. Th. Ohlsson (för åren 1899, 1902,
1903, 1906-1912), samt för Finland af A. J. Hornborg
(1873). Nyssnämnde Ohlsson utgaf "Biografisk matrikel
öfver svenska kyrkans prästerskap" för åren 1901
(1902), 1902-06 (1906) och 1914 (1914). Som supplement
till stiftsmatriklarna kunna anses de förteckningar
öfver särskilda stifts organist-, kantors-, klockar-
och skollärarlägenheter jämte ileras innehafvare,
hvilka tid efter annan utgetts. Sådana finnas för
Uppsala stift af J. E Fa n t (1850; aftryck ur samme
förf:s s+ifts-matrikel), för Linköpings stift af
J. T j e 11 a n-<ier (1856), för Västerås stift af
J. P. Peterson och P. Bergmark f 1852), för Växjö
stift af C. P. Hultstedt (1851) samt för Lunds stift
af M. Ekdahl (1821). Dylika matriklar, gällande för
samtliga stift, ha utarbetats af bl. a. A. G. Sundberg
och D. T h. Björkman (1869), G. Hjertsäll (1885)
samt O. Holmberg (1908). Jfr Herdaminne.
R. G.
Stiftsmöte, sammankomst af präster och
lekmän inom ett stift på kallelse af stiftschefen. Ett
stifts prästerskap har i de genom kyrkolagen påbjudna
prästmötena hvart sjätte år och i de under mellantiden
årligen sammanträdande halfcfficiella prästsällskapen
eller prästkonventen tillfällen att gemensamt afhandla
kyrkliga och teologiska frågor. Lekmannaelementet
är emellertid härvid uteslutet. Under de sista
årtiondena har ett allt starkare behof fraraträdt
att tillvarataga lekmanna-intresset och att
låta lekmannainflytandet göra sig gällande. Inom
kyrkomötet ha förslag väckts att i detta syfte ombilda
prästmötena. En mera gångbar väg anvisades genom
det initiativ, som biskop H. W. Tottie i Kalmar tog,
då han 1906 inbjöd intresserade präster och lekmän
till ett stiftsmöte. 1908 hölls ett dylikt stiftsmöte
i Lund, hvartill hvarje församling på stiftschefens
anmodan sändt ett lekmannaombud. Under de följande
åren ha stiftsmöten hållits i ett flertal stift,
såsom i ärkestiftet (första gången 1911), Härnösand,
Skara o s. v. Inom Karlstads och Västerås stift
har man nått till en fastare organisation. Vid
präst-mötet i Karlstad 1911 beslöt man, att ett
stiftsmöte skulle omväxlande med prästsällskapet
sammanträda hvartannat år (första gången 1912) och
att i samband härmed ett s t i f t s r å d skulle
inrättas för främjande af kyrkligt församlingsarbete
och kyrklig kärleksverksamhet. Inom Västerås
stift har genom biskop N. Lövgrens initiativ en
omfattande stiftsorganisation, i hvilken stiftsmötet
ingår som ett viktigt led, inaugurerats. Vid 1912
års prästmöte väcktes motion om införandet af en
synodalorganisation, omfattande församlingar, kontrakt
och stift, med följande organ: församlings-rnöte,
församlingsstämma och församlinssråd, kontraktsmöte,
kontraktsstämma och kontraktsråd samt slutligen
stiftsmöte, stiftsstämma och stiftsråd. Stämman
skulle tillsätta rådet, mötet hade mera öfverläggande
och uppbygglig karaktär. Förslaget förklarades
hvilande och har sedermera i tillämpliga delar
genomförts. Af den nya organisationen torde
stiftsmötet och stiftsrådet vara verkligt
lefvande moment. - Förslag ha varit å bane att
genom lagstiftning genomföra syncdalorganisation
inom svenska kyrkan. Därom motionerade vid
1908 års kyrkomöte bl. a. biskop Tottie under
hänvisning till stiftsmötena i Kalmar och Lund, och
kyrkomötet begärde hos K. M:t utredning af frågan.
E. M. R.
St:fts- och läroverksbibliotek. Se Stifts
bibliotek.
Stiftsråd. Se S t i f t s m ö t e.
Stiftsskolor. Under den äldre medeltiden gåfvos inga
andra högre bildningsanstalter än klosterskolorna,
hvilka räknade sina anor från klosterväsendets
begynnelse och erhöllo sin egentliga organisation
af Benedikt från Nursia (d. 543) Längre fram, då
prästerskapet vid biskopskyrkorna förenades till
domkapitel (se d. o.), inrättades vid dessa kyrkor
domkyrkoskolor (domskolor, katedralskolor). Sådana
skolor, ordnade af biskop Krodegang af Metz (d. 766),
uppmuntrades kraftigt af Karl den store. Det af
biskopskyrkornas prästerskap gifna föredömet följdes
flerstädes af prästerskapet vid andra större kyrkor;
så uppkommo "understift" l. kollegiatstift, och i
samband med dessa inrättades skolor, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
