- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1399-1400

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stillman, William James - Stilloff, Anders - Still-syra - Stillt - Stillwater - Stilmassa - Stilmetall - Stilo, Lucas AElius Praeconinus - Stilo rappresentativo - Stilpnosiderit - Stilpnotia - Stilpon - Stilprof - Stilskalor - Stilsättningsmaskin - Stiltje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1399

Stilloff-Stiltje

1400

Ruskin och blef kallad "den amerikanske
prera-faeliten". Efter att 1861 ha deltagit i
Nordamerikanska inbördeskriget blef han Förenta
staternas konsul först i Rom, sedan på Kreta och i
Aten, slog sig så ned i London, var korrespondent till
"Times" från Hercegovina 1875, från Aten 1877 -83 och
från Rom 1886-98. Han utgaf i bokform Ön the track
of Ulysses (1888), Billy and Hans (1897), Fernando
Crispi (1899) m. fl. Autobio-graphy of a journalist
utkom i Boston 1931. G~£ N-

Stilloff, Anders, norsk författare, f. 19 april
1866 i Valdres, var 1890-99 tandläkare i Bergen
och är sedan 1902 redaktör af "Morgenavi-sen"
där. Han gjorde sig bekant genom äktenskapsdramat
Sakförer Hellmanns (1902), med god teknik och
intensiv karaktärsteckning, samt det svagare sociala
dramat Strid (skrifvet 1900, utg. och uppf. 1903).
K. V. H.

Still-syra. Se Etsningsvätska.

Stillt. Se S t i 11 j e.

Stillwater [sti’l«wåta], stad i nordamerikanska staten
Minnesota, vid Mississippis biflod S:t Croix, som är
segelbar därifrån. 10,198 inv. (1910). Statsfängelse,
bibliotek, stora sågverk o. a. fabriker.
J- F. N.

Stilmassa. Se Legering, sp. 40.

Stilmetall, boktr. Se Stereotypi och S t i l 4.

Stilo, Lucius Æilius Præconinus, latinsk grammatiker
(jfr Grammatiker, sp. 103) från Lanuvium, lefde
omkr. 150 f. Kr. Den förste "grammatiker" i Rom,
var han lärare för Varro och Cicero och följde
Quintus Metellus Nu-midicus i landsflykten
till Rhodos omkr. 100 f. Kr. (jfr Metellus,
sp. 259). Han var därjämte historieskrifvare (till
sina aristokratiska vänners tjänst), fornforskare
och kritiker - han sysselsatte sig t. ex. med
äkthetsfrågor rörande Plautus. Hans skrifter ha ej
kommit till oss. Litt. bl. a. R. Reitzenstein,
"De Stilone, Cosconio, Varrone" (1895).
J. C.

Stilo rappresentativo [-la -va], it.,
mus. (eg. förebildlig stil). Se M o n t e v e r d i,
sp. 1009, Musik, sp. 1441, och Opera, sp. 740.

Stilpnosidarit (af grek. slilpnofs, glänsande,
och si’deros, järn), miner., becksvart,
fettglänsande, svampig förvittringsprodukt
af limonit, med muss-ligt brott.
A. Ung.

Stilpno’tia, zool. Se Pilhvitgumpen.

Stilpon från Megara. Se Megariska skolan.

Stilprof, boktr., af boktryckerifirma till
kunder eller af stilgjuteri till boktryckare
utsändt häfte med rikhaltiga prof på officinens
(resp. stilgju-teriets) tryckstilar; skriftligt prof.

Stilskalor, oftalm., sammanställningar af med olika
stora stilar tryckta bokstäfver eller skrift-stycken,
afsedda att mäta synskärpan (se Syn). Synskärpan
kan visserligen på en vetenskapligt skolad person
mätas af det minsta vinkelafstånd, under hvilket
två punkter eller linjer kunna ses skilda från
hvarandra. För praktiskt bruk är emellertid en
sådan metod fullkomligt oanvändbar, då uppgifterna
äro osäkra, och ingen möjlighet till kontroll från
undersökarens sida föreligger. Den måste därför
ersättas med uppmätning af den minsta vinkel, under
hvilken ett föromål af bestämd form kan igenkännas,
och härtill lämpar sig

alfabetet, som erbjuder tillräckliga tillfällen
till variationer och objektiv kontroll. De första
stilskalorna, som tillnärmelsevis motsvarade behof vet
af en internationell måttstock, utgåfvos af Jseger i
Wien 1854 och trycktes 1867 på olika språk med samma
stilsorter. Måttstocken var emellertid icke rationell:
en uppgift från en ögonläkare i Wien, att en patient
läste "Jaeger N:o 2" på högst 40 cm. afstånd kunde
visserligen verifieras af en ögonläkare i Stockholm,
men i denna uppgift uppgafs ej, hur denna synskärpa
förhöll sig till den fysiologiska. Denna olägenhet
undanröjdes af Snellen, som 1862 sammanställde en
tabell af enstaka bokstäfver, optotyper, enligt
följande principer. Hvarje bokstaf har grundstreck,
som öfverallt mäta en femtedel af hela bokstaf vens
höjd och bredd. Lika stora bokstäfver äro anordnade i
samma rad, och denna betecknas med det afstånd, urspr,
i fot, sedermera i m., på hvilket hela bokstafven
synes under en vinkel af fem minuter, grundstrecken
alltså under en vinkel af en minut. Synskärpan skulle
anges med ett brutet tal, i hvilket täljaren angaf
det största afstånd, på hvilket en viss rad lästes,
nämnaren åter det afstånd, med hvilket raden på
angifna sättet betecknas på täflan. En synskärpa af
5/e betyder sålunda, att bokstäfver af ifrågavarande
form, hvilka på ett afstånd af 6 m. synas under en
vinkel af fem minuter, kunna läsas på ett afstånd
af högst fem meter. Efter liknande, ofta delvis
förfuskade principer har sedan ett stort antal
stilskalor blifvit utgifvet, hvaraf följden blifvit,
att det med olika skalor upptagna måttet på synskärpan
endast approximativt är jämförligt. I Sverige torde
bland dessa Monoyers tabeller vara mest kända, då
de äro föreskrifna vid undersökningar för militärt
ändamål. De äro ordnade efter decimalsystemet, så
att synskärpan anges med ett decimalbråk. Enheten
sammanfaller emellertid ej exakt med den Snellenska,
då väl bokstafvens höjd, men ej dess bredd
motsvarar det uppställda villkoret. Behofvet af en
jämförlig internationell enhet har också ledt till
konstruktionen af internationella stilskalor, som
antagits på den internationella oftalmologkongres-sen
i Neapel 1909. Här användas ej bokstäfver, utan
ringar, hvilkas tjocklek är femtedelen af den yttre
konturens diameter, och hvilka på ett eller annat
ställe ha en defekt af samma bredd som tjockleken. Om
den minsta vinkel, under hvilken läget af denna
defekt kan ses, är fem minuter för den yttre konturens
diameter, så betecknas synskärpan med talet 1. Denna
enhet motsvarar ett visst praktiskt genomsnitt,
men betecknas ofta med orätt som normal synskärpa:
den normala synskärpan hos ett fullgodt öga är
i ungdomen och medelåldern större. Man använder
stilskalorna ej blott till uppmätning af synskärpan
för att lära känna denna, utan äfven för att med
detta mått kontrollera inverkan af olika glas vid
refraktio-nens undersökning. Det är också först sedan
det glas funnits, med hvilket ös^at får sin maximala
synskärpa, som måttet på denna anger graden af ögats
motsvarande funktionsförmåga. G-d.

Stilsättningsmaskin, boktr. Se S ä 11 m a s k i n.

Stiltje, Stillt 1. Vindstilla, meteor., benämnes
det tillstånd i atmosfären, då ingen vind
blåser. Vindstilla förekommer i regel vid öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free