- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1457-1458

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockfångstskog - Stockfälla - Stockhausen, Julius - Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

börande sågverksegare komma dessa områden att 1916
och 1918 återlämnas till staten. A. A.

Stockfälla, jaktv. Se Giller.

Stockhausen[stå’k-], Julius, tysk konsertsångare
och sånglärare, f. 1826 i Paris, d. 1906 i Frankfurt
a. M., son af en i Paris bosatt tysk harpvirtuos
Franz S. och en framstående sångerska, studerade
vid Pariskonservatoriet och särskildt sång för
M. Garcia i London samt förvärfvade sig 1851-62 på
konsertresor ett berömdt namn Han dirigerade 1862-67
både orkester- och körkonserter i Hamburg, ledde med
utmärkelse Sternska sångföreningen i Berlin 1874-78,
var någon tid lärare vid Hochska konservatoriet i
Frankfurt a. M. och öppnade där 1880 egen sångskola,
som vann internationellt anseende. Med vetenskaplig
gedigenhet och fin urskillning sammansmälte
S. i sin sångundervisning mycket af det bästa
i de italienska, tyska och franska skolorna,
och hans Gesangunterrichtsmethode (2 bd, 1886-87)
har ännu sitt värde. Som sångare ställdes han bland
samtidens främsta genom sin barytonrösts ädla klang,
den mångsidigt och fulländadt skolade tekniken
och ett lika omedelbart tilltalande som af hög
konstuppfattning buret föredrag. Framför allt minnes
man hans utförande af Schuberts sånger och Bachs
passionsmusik. - S:s broder Franz S., f. 1839, var
1871-1907 direktör för konservatoriet i Strassburg.
E. F-t.

Sto´ckholm,
[1]
Sveriges hufvudstad och säte för rikets
centrala förvaltning, är beläget vid Mälarens
utlopp i en af öar uppfylld bukt af Östersjön
(där kallad Saltsjön), ungefär vid slutet af första
tredjedelen af rikets längdutsträckning från s. till
n. S:s observatorium är beläget vid 59° 20’ 34"
n. br. och 18° 3’ 30" ö. lgd fr. Greenw. Mälaren, som
i medeltal ligger blott omkr. 1/3 m.
Fig.l. Stockholms vapen (jfr. sp. 1491-92).
högre än Östersjön,avflyter inom staden
genom den korta, men breda och ståtliga Norrström (se d. o.), "Strömmen"
l. "Stockholms ström" på norra sidan om den holme,
på hvilken den äldsta staden är belägen, samt genom
tvenne mindre aflopp på södra sidan om samma holme, af hvilka det sydligare nu är öfvertäckt och det nordligare kanaliseradt förmedelst
en slussanläggning (se Sluss). Mälarens norra
strand är skogrik och svagt kuperad, den södra brant
uppstigande och högre med trånga sprickdalar; den
högsta punkten i S., frånsedt inkorporeringarna,
ligger 56 m. öfver Östersjöns medelhöjd. Berggrunden
består hufvudsakligen af s. k. Stockholmsgranit
och grå gnejs, på stora sträckor gående i dagen
och eljest täckt af senkvartära bildningar (leror,
grus m. m.). Ett betydelsefullt inslag i topografien
utgör den rullstensås ("Brunkebergsåsen"), som från
norr till söder genomlöper Norrmalm. S. har efter
inkorporeringarna af Brännkyrka och Bromma socknar,
som efter fleråriga utredningar genomfördes 1913,
resp. 1916, en areal af 13,799 har, hvaraf 13,190 har
land och 609 har vatten. Frånsedt nämnda införlifvade
ytterområden innehåller S. 3,236 har land (däraf
omkr. 1,500 utom stadsplanen) och 104 har vatten,
inalles 3,340 har. Den naturliga strandlinjen
(inberäknadt öar, men ej insjöar utan förbindelse
med de omgifvande vattnen) har en längd af 104 km.,
hvaraf 37,5 km. inom de nyinkorporerade områdena.

S., som är byggdt dels på öar och holmar, dels på
Mälarens och Saltsjöns stränder, anses till sitt
naturliga läge vara en af de skönaste städerna i
världen. S:s läge är äfven i alla afseenden sundt;
dock erbjuda några lågt belägna delar, särskildt bland
de nyinkorporerade, vissa svårigheter med hänsyn till
afloppsvattnets bortledande. Klimatet, som i det hela
är ett fastlandsklimat, erbjuder dock inga ohälsosamma
ytterligheter, bestämdt som det är af läget i
förhållande till icke blott Norra ishafvet och den
rysk-sibiriska kontinenten, utan äfven Östersjön och
den varma Atlanten. Vinterns kyla mildras sålunda
af de under denna årstid förhärskande sydliga till
västliga vindarna, och genom de stora omgifvande
vattenmassorna modereras äfven sommarvärmen. Vårarna
äro långa, kalla, torra och ombytliga; ännu längre
äro höstarna,, hvilkas temperaturförhållanden äro
ganska gynnsamma. Medeltemperaturen utgör, enligt
150-åriga iakttagelser, + 5,6° och månadsvis för:
jan. - 3,9°, febr. - 3,8°, mars - 1,9°, april + 3,2°;
maj + 8,9°, juni + 14,6°, juli 4 + 17,2°, aug. +
16,o°, sept. + 11,8°, okt. + 6,4°, nov. + 1,4°,
dec. - 2,1°. Den lägsta observerade temperaturen är
- 32,o° (20 jan. 1814) och den högsta + 36,o° (3 juli
1811); lägsta månadsmediet är - 14,3° (jan. 1814),
det högsta + 21,4° (juli 1855), lägsta årsmediet
är + 3,2° (1867) och det högsta + 8,3° (1822). Den
årliga nederbörden uppges normalt till 550 mm.;
observeradt minimum har varit 299,3 mm. (1875) och
maximum 717,7 mm. (1910; vid Experimentalfältet 749,5
mm. 1890).

Stadens olika delar. S., som 1907-11 triangelmättes,
hvarvid centesimaldelningen för första gången
togs i praktiskt bruk, kan, frånsedt de senaste
inkorporeringarna, sägas bestå af tre hufvuddelar: I)
gamla staden (Staden inom broarna eller blott Staden)
jämte Kiddar- och Helgeandsholmarna, omkr. 40 har
med 11,000 inv.; II) stadsdelarna på norra stranden
af Mälaren och Strömmen, omkr. 2,604 har, hvaraf
omkr. 1,500 har utom stadsplanen, med 248,000 inv.;


[1] Se de till artikeln hörande kartorna öfver S. och
dess omgifningar. Stadens samtliga församlingar ha
i Nordisk familjebok särskilda artiklar, i regel med
afbildningar af kyrkor; till dessa artiklar hänvisas,
likaså till artiklarna om stadsdelarna samt i staden
befintliga institutioner af alla slag och märkligare
byggnader m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:50:35 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free