- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1459-1460

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

III) stadsdelen på södra stranden, omkr. 592 har med
112,000 inv. Härtill komma de 1913, resp. 1916
inkorporerade områdena: i s. Brännkyrka, 7,529 har
med 31,000 inv., sammanhängande med Södermalm med
det smala näset vid Skanstull, men i öfrigt skildt
därifrån genom Hammarbysjön och Årstaviken, samt
n. om Mälaren Bromma, 2,425 har med 7,000 inv.,
skildt från den gamla stadsdelen Kungsholmen genom
Ulfsundasjön och Mälaren.

I) Staden inom broarna, Stockholms "City"
(omkr. 40 har), består af den i Mälarens utlopp
liggande holmen Stadsholmen (omkr. 31 har, urspr.
endast 24 har), med hvilken i kyrkligt afseende
förenats i v. Riddarholmen (5,9 har),
skild från den förra genom den s. k.
Riddarholmskanalen, öfver hvilken leda två
broar, och i n. den lilla Helgeandsholmen
(2,8 har) i Norrström. Å Stadsholmen ligga
bl. a. K. slottet, Storkyrkan, Tyska kyrkan och
Riddarhuset; stränderna utgöras på alla
sidor, utom på den norra, där slottet är beläget,
af hamnar (Skeppsbron, i ö., m. fl.) och salutorg.
Det inre af Stadsholmen, S:s äldsta del, med
utomordentligt smala gator (jfr pl. VIII, fig.
39–41) och öfverallt höga, ålderdomliga och massiva
hus, nästan utan gårdsplatser, torde öfver hufvud
höra till de tätast bebyggda platserna på jorden (se
vidare Staden). Från Stadsholmen leda två broar,
Norrbro (se om denna Norrström) i ö., och Vasabron
(sedan 1878) i v., direkt öfver till Norrmalm.
Riddarholmen är nästan h. o. h. upptagen
af offentliga byggnader, såsom Riddarholmskyrkan
och lokaler för en mängd centrala ämbetsverk;
stränderna utåt Mälaren äro viktiga ångbåtshamnar (se
vidare Riddarholmen och pl. II o. III, fig. 6 o.
9). Från Riddarholmen leder en gångbro (bredvid
järnvägsbron) till Norrmalm. På Helgeandsholmen (se
vidare d. o.) ligga riksdags- och riksbankspalatsen,
hvarjämte Helgeandsholmen genom två broar, den
ena i s. (förr kallad Lilla Norrbro), den andra,
en provisorisk gångbro, i n. ("Riksbron", 1907),
förmedlar trafiken mellan Staden och Norr. – Till
"Staden" räknas äfven den lilla trädomkransade
holmen Strömsborg (se d. o.) i Mälaren.

II) De norra stadsdelarna äro Norrmalm, Östermalm
med Djurgården och Kungsholmen. De båda
första pläga ofta sammanfattas under den
gemensamma benämningen Norr. 1) Norrmalm
(omkr. 470 har och omkr. 130,000 inv.) fick
sin första gatureglering, ännu till största
delen bibehållen, på 1630-talet. Genom
Brunkebergsåsen, en numera betydligt förminskad
och ned emot stranden alldeles utplånad ås,
delas Norrmalm i en västlig och en östlig
hälft, ända in på 1700-talet kallade Väster-
och Östermalmen, mellan hvilka samfärdseln på flera
ställen är ganska besvärlig; genom åsen går (sedan
1911) en bred gata, Kungsgatan (se fig. 18),
som nu är pulsådern för trafiken mellan
malmens östra och västra del, och genom
den s. k. Brunkebergstunneln (sedan
1886) är för fotgängare en genomgång beredd
under åsen. I historiskt hänseende delas
Norrmalm snarare i en sydlig och en nordlig
del, Nedre och Öfre Norrmalm, af hvilka Nedre Norrmalm
(omkr. 130 har med ej fullt 23,000 inv.) kan anses
omfatta Klara församling (v. om åsen) och Jakobs förs. (ö. om åsen), Öfre
Norrmalm åter (omkr. 340 har och 107,000 inv.) Adolf
Fredriks förs. samt Gustaf Vasa förs. och Matteus’
förs. (i v.) och Johannes’ förs. (i ö.). Nedre
Norrmalm har ståtliga öppna platser och regelbundna,
välbyggda gator; där ligga S:s förnämsta teatrar,
bankpalats och hotell; det har ända till senaste
tider ansetts som S:s hufvuddel och som företrädesvis
hemvist för dess förmögnare befolkning, numera
dock vid sidan af Östermalm. Öfre Norrmalm var
länge glest bebodt, men under de senare åren ha
på dess stora vidder uppvuxit hela nya stadsdelar,
af hvilka den s. k. Vasastaden (som grupperar sig
omkring Gustaf-Vasakyrkan, se fig. 19) nu räknar
öfver 50,000 inv.; under vissa år på 1900-talet
utvidgade sig S. starkt ännu längre åt v. och n.,
den s. k. Birkastaden. – Till (Nedre) Norrmalm räknas
äfven Skeppsholmen (se d. o.), 16,5 har, genom en
järnbro förenad med Norrmalm, och Kastellholmen (se
d. o.), 2,8 har, till hvilken leder en träbro från
Skeppsholmen, med det vidt omkring synliga kastellet;
de båda holmarna äro upplåtna åt kungl. flottan och ha
ej indelats till regelbundet bebyggande. Norrmalms
sydöstliga, mellan Nybroviken och Norrström
utskjutande del, den s. k. Blasieholmen (se d. o.),
var fordom en ö. Där ligga bl. a. Nationalmuseum,
Svenska teatern och stora hotell (jfr fig. 4, 16 och
30). – 2) Östermalm (förr och ännu stundom i dagligt
tal Ladugårdslandet; se d. o.), ö. om Norrmalm,
mellan Birgerjarlsgatan och Valhallavägen och ned
till Nybro- och Ladugårdslandsvikarna (omkr. 237 har
med omkr. 64,000 inv.), tillhör Engelbrekts, Hedvig
Eleonoras och Oskars församlingar. Länge glest och
oansenligt bebyggd, har Östermalm sedan senare delen
af 1800-talet nästan h. o. h. ombyggts och förvandlats
till S:s fashionablaste stadsdel. I byggnads-
och stadsplanehänseende särskildt intressanta äro
den s. k. Lärkstaden (se d. o.), vidare trakten
n. om Karlaplan och området längst i s. ö. vid
Djurgårdsbrunnsviken ("Diplomatstaden", fig. 17). –
Ett n., ö. och s. om Östermalm beläget stort
område, Djurgården (se vidare d. o.), omkr. 7,000
inv., är sedan 1906 deladt (med Sturevägen ut till
Tegeludden som gräns) mellan Engelbrekts och Oskars
församlingar. Djurgården omfattar dels en mellan
Saltsjön i v., s. och ö. samt Djurgårdsbrunnsviken
och Djurgårdsbrunnskanalen belägen ö (omkr. 275 har),
till hvilken stockholmarna i allmänhet begränsa namnet
Djurgården, dels det n. därom belägna fastlandet,
"Norra Djurgården" (omkr. 1,250 har). På ön (fordom
Valdemarsön), till hvilken leda Djurgårdsbron
(fig. 29) och en bro öfver Djurgårdsbrunnskanalen,
upptages västra stranden af Galärvarfvet och ett
mindre, förstadslikt samhälle, Djurgårdsstaden (25
har, omkr. 900 inv.), från hvilken bro leder till
den söderut liggande Beckholmen (se d. o.) med dess
skeppsdockor. F. ö. utgöres ön af en vida berömd
förlustelsepark, öfversållad af nöjesetablissemang
(teater, cirkus, Hasselbacken, Bellmansro, Blå
porten m. fl. restauranger, Gröna lunds tivoli,
revyteater och flera varietélokaler) och praktfulla
villor, tillhörande kungliga personer (prinsarna
Karls, Eugens och Lennarts palats) och enskilda
(t. ex. E. Thiels villa med storartadt galleri),
samt rik på skulpturverk, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free