- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1461-1462

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bellmans byst (af Byström, 1829) och staty (af
Nyström, 1872), Karl XV:s (af Ch. Friberg, 1909),
Karl X:s (af Malmqvist, 1917) och Wennerbergs
(af K. Eldh, 1916) statyer, Börjesons "Viking",
Kr. Erikssons "I tankar", Lundbergs "Orfeus" och
"Gosse med fisk". Vidare märkas där Rosendals
slott (se d. o.; nu ett Bernadottemuseum),
Nordiska museet, Skansen, Biologiska museet och
Liljevalchska konsthallen (1916). På Norra Djurgården
ligga Ladugårdsgärdets öfningsfält, omgifvet af
gardenas m. fl. kaserner och bekant som mötesplats
för socialisternas demonstrationer, vidare Stadion
och andra idrottsplatser, Sophiahemmet, Tekniska
högskolan samt längre i n. v. Bergielund, Vet. akad:s
byggnader och andra vetenskapliga institutioner
("Vetenskapsstaden"). Den natursköna trakten ö. därom
(Uggleviken m. m.) torde komma att bevaras som
park. I östra delen ligga Hjorthagen med talrik
arbetarbefolkning, S:s elektricitets- och gasverk;
s. om dem upptas ett vidsträckt strandparti vid
Lilla Värtan, öfver hvilken gå flottbro och ett par
färjor till Lidingön, af storartade hamnanläggningar,
den s. k. Värtahamnen, till hvilken leder järnväg
från Karlbergs station; och s. om Värtahamnen är
från aug. 1917 S:s frihamn under anläggning. – 3)
Kungsholmen (omkr. 372 har med 47,000 inv.), en ö
i Mälaren på västra sidan af Norrmalm, hvarifrån
den skiljes genom Karlbergssjön och Klaraviken
och med hvilken den står i förbindelse medelst tre
broar: en bro från Stadshuset (under byggnad, på
den förra Nya Kungsholmsbrons plats) samt längre i
n. Kungsbron (sedan 1881) och S:t Eriksbron (sedan
1906). Kungsholmen är vidsträckt, men ännu till
stor del obebyggd, ehuru starkt utvidgad under de
sista årtiondena (jfr folkmängdstablån, sp. 1462);
den innesluter en stor mängd fabriker, råd- och
polishusen, det under byggnad varande stadshuset,
S:s flesta sjukvårdsanstalter, Svea ingenjörkårs
och (vid Marieberg, se d. o.) Fälttelegrafkårens
kaserner (se vidare Kungsholmen). I dess västra del
ligger S:s första koloniträdgård, och där utbreder
sig Stadshagen, med idrottsplats. En bro förenar
Kungsholmen i s. v. med Lilla Essingen (om denna
ö se Essingen), en annan, Tranebergsbro,
i v. med fastlandet, och en tredje går i n. öfver
Karlbergskanalen.

III) S:s södra stadsdel, Södermalm, vanligen
kallad Söder (omkr. 592 har och 112,000 inv.),
sammanhänger med fastlandet endast i s. genom en
landtunga vid Skanstull, som kommer att genomskäras
af en slussanläggning för den stora skeppskanalen
från Mälaren till Saltsjön, den s. k. Hammarbyleden.
I öfrigt omges stadsdelen af Liljeholmsviken,
Årstaviken och Hammarbysjön. Medelst två broar (utom
2 järnvägsbroar), nämligen Liljeholmsbron
vid Hornstull och en bro vid Danviken öfver
kanalen från Hammarbysjön till Saltsjön, har S.
förbindelse med fastlandet. Södermalm, som
delas i tre församlingar, Katarina och Sofia åt
Saltsjösidan och Maria inåt Mälaren, är
mycket vidsträckt, men innesluter stora
sträckor, som äro obebyggda. Med Staden
inom broarna sammanhänger den endast genom
de båda slussbroarna, som alltså ensamma förmedla
trafiken med denna stora del af S. och torde kanske
vara den lifligast trafikerade punkten inom hela
Skandinavien. Södermalm stiger brant upp ur sjön (se fig. 7 och
8) och är därför mycket svårtillgänglig från de ur
berget sprängda trafiklederna Söder Mälarstrand och
Stadsgården (åt Saltsjösidan). För fotgängare äro
tre hissar anlagda (Katarinahissen 1883, Mariahissen
1836 och Stadsgårdshissen 1907); för körtrafiken
har (1890) en storartad uppfartsväg blifvit sprängd
utefter Mälarsidan; en liknande från Saltsjösidan
(Katarinavägen) fullbordades 1913. Den nordligaste
delen af Södermalm räknas bland stadens centrala
delar, den större återstoden är bebodd af en
mestadels mindre bemedlad befolkning. Men högt och
brant belägen, erbjuder Södermalm på många punkter de
mest hänförande utsikter öfver den öfriga staden (jfr
fig. 5 o. 6). – Till Södermalm räknas äfven Långholmen
(34 har) i Mälaren med ett centralfängelse (för män).

Till belysning af de äldre stadsdelarnas
utveckling under senaste årtionden må anföras den
(mantalsskrifna) folkmängden vid slutet af åren 1880
och 1916.
Skillnad (+,-)
År 1880 År 1916 absolut proc.
Staden 13,348 11,097 -2,251 -16,9
Nedre Norrmalm 31,951 22,459 -9,492 -29,7
Öfre Norrmalm 26,928 107,183 +80,255 +298,1
Östermalm 31,806 70,929 +39,123 +123,0
Kungsholmen 13,690 47,014 +33,324 +243,4
Södermalm 50,145 112,243 +62,098 +123,8
Summa 167,868 370,925 +203,057 +121,0


Särskildt från början af 1880-talet har den
s. k. citybildningen tagit stark fart: den bofasta
befolkningen i de centrala delarna minskas ständigt
i samband med, att byggnaderna där alltmera tas i
bruk för affärs- och anstaltslokaler o. d. Ännu mer
pregnanta än ofvanstående siffror för större områden
äro talen för Klara kyrkorote, som sett sin folkmängd
nedgå från 9,867 1880 till 5,489 1916 eller med nära
nog hälften. Tillväxten har varit dess kraftigare
i de yttre delarna, särskildt Öfre Norrmalm och
Kungsholmen med nära fyrdubbling af folkstocken under
1880–1916. En yttring af samma tendens är det högst
betydande tillskott i folkmängden, som under samma
tid visat sig för S:s omgifningar. Så för de numera
införlifvade Brännkyrka från 4,478 till 31,034 eller
ej mindre än ett 7-faldigande och Bromma från 1,367
till 6,833 eller en femdubbling.

I de införlifvade områdena ligger ett stort
antal tätt bebyggda orter: i Brännkyrka förs.:
Reymersholm, en med Södermalm genom bro förenad ö,
Liljeholmen, Gröndal, Ekensberg, Hägersten, Klubben,
Fridhem och Pettersberg vid Mälaren, Blommensberg,
Tellusborg, Årstadal, Midsommarkransen, Älfsjö, Örby,
Långbrodal och Herrängen v. om eller vid statsbanan
söderut, Enskede villastad och Malmen ö. om denna
samt Södertörns villastad vid järnvägslinjen till
Nynäshamn; i Bromma förs., till hvilken Lilla
och Stora Essingen höra, Äppelviken, Ulfsunda,
Kungsholms villastad, Kratsboda och Mariehäll,
alla i församlingens östra delar.

Af S:s gator må följande nämnas såsom i ett eller
annat hänseende af större märklighet. I Staden inom
broarna: Västerlånggatan, en intressant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free