Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter hvilken stadsutskylder erläggas, sålunda att för
dylik inkomst t. o. m. 2,000 kr. tilldelas l röst för
hvarje påbörjad inkomst af 100 kr., för inkomst öfver
2,000 kr. ytterligare en röst för hvarje påbörjadt
belopp af 500 kr., dock högst 40 röster. Rösträtt
får utöfvas äfven för bolag. Valen ske
proportionellt. Deltagandet i stadsfullmäktigvalen,
som till en början var ytterst ringa (på 1870-talet
ofta under 5 proc.), har de senare åren varit
lifligare; 1915 deltogo 56,6 proc. af de effektivt
röstberättigade. – För val till riksdagens
Andra kammare är S. deladt i två valkretsar,
den första omfattande Storkyrkoförsamlingen,
Kungsholms, Bromma, Maria, Katarina (odelade)
och Brännkyrka församlingar, den andra omfattande
Klara, Jakobs, Johannes’, Adolf Fredriks, Gustaf
Vasa, Matteus’, Engelbrekts, Hedvig Eleonora
och Oskars församlingar. Hvardera kretsen utser
(fr. o. m. sept. 1917) 8 representanter. Valmanskåren
utgjorde vid 1914 års ord. val 94,486 pers.; af dessa
voro 58,852 (62,3 proc.) effektivt röstberättigade. Af
de icke röstberättigade häftade 73,2 proc. för oguldna
utskylder. I valet deltogo 75,7 proc. af de effektivt
röstberättigade. I Första kammaren representeras
S. f. n. af 10 led., utsedda af stadsfullmäktige. –
Vid val till kyrkomötet utgör S. eget valdistrikt och
väljer 2 lekmannaombud, hvarjämte stadens prästerskap
utser 1 ombud förutom pastor primarius (kyrkoherden
i Storkyrkoförsamlingen), hvilken är själfskrifven.
Under stadsfullmäktige sorterande myndigheter. För
ärendenas beredning utse stadsfullmäktige, de år
stadsfullmäktigval egt rum, ett beredningsutskott,
bestående af 10 valda led. jämte stadsfullmäktiges
ordf. och vice ordf. Af stadsfullmäktige
enbart tillsatta förvaltningsnämnder (jfr
ofvan) äro f. n.: drätselnämnden (med två
afdelningar, en finans- och en teknisk afdelning),
fattigvårdsnämnden, handels- och sjöfartsnämnden,
styrelsen öfver gas- och elektricitetsverken,
styrelsen öfver arbetsförmedlingen, slakthus- och
saluhallsstyrelsen, landtegendomsnämnden (se
d. o.), hamnstyrelsen, lönenämnden, styrelsen
öfver rättshjälpskontoret och nykterhetsnämnden
(af mera tillfällig natur: stadshusnämnden,
lifsmedelsnämnden och frihamnsnämnden), härtill
kommer styrelsen öfver S:s stads statistiska kontor
(se d. o.), som sorterar under, men ej är vald af
stadsfullmäktige. På grund af särskilda författningar
utse stadsfullmäktige vidare vissa af led. i
hälsovårdsnämnden, byggnadsnämnden, mantalsnämnden,
folkskoledirektionen och kyrkogårdsnämnden. Kontroll
öfver förvaltningsnämnderna tillkommer
stadsfullmäktige genom årlig revision och
fastställande af budgeten. Under förvaltningsnämnderna
sorterar ett flertal af dem tillsatta styrelser,
för sjukhus och inrättningar etc.
Kommunala verk och institutioner. 1875 inrättades
i S. en brandkår. Kåren, som successivt och från
1916 fullständigt försetts med automobilutrustning,
består af 5 officerare, 10 underofficerare och 214
man. Vattenledning anlades 1861 från Årstaviken. 1904
togs emellertid i bruk ett nytt vattenledningsverk,
beläget vid Norsborg i Botkyrka socken (vatten från
Bornsjön och grundvatten). 1915 var rörledningens
längd 315 km. och totala vattenförbrukningen 14,85
mill. kbm. (107 liter per dygn och pers.). Det 1853 inrättade
gasverket (nuv. s. k. Klaragasverket) öfvertogs
1884 af staden och utvidgades följande år; en ny
anläggning, Värtagasverket, började 1893 tagas i bruk
och har sedermera väsentligt utvidgats. Konsumtionen
af gas för enskildt behof (belysning, kokning,
eldning, drifkraft) uppgick 1916 till 45,2
mill. kbm. Antalet gaslyktor för offentlig belysning
utgjorde s. å. 10,164. 1892 togs i anspråk ett af
staden uppfördt elektricitetsverk, afsedt endast
för större delen af Norrmalm. Sedermera anlades ett
sådant vid Värtan, som i sin första utbyggnad togs
i anspråk 1903. Vid Dalälfven inköpte staden 1905
tvenne vattenfall för en blifvande kraftstation,
Untraverken, hvarmed arbetena f. n. pågå. 1917
nyttjades tillfälligt elektrisk kraft äfven från
Älfkarleby. Förbrukningen af elektrisk energi för ljus
och kraft uppgick 1916 till 257 mill. kw. Ett stadens
renhållningsverk kom till stånd 1859, ombesörjde till
en början endast afträdesrenhållningen, men öfvertog
1898 äfven gaturenhållningen; gårdsrenhållningen
ombesörjes, om fastighetsegare så önskar, af staden
efter taxa (se vidare Renhållningsväsen). Sedan
en på stadsfullmäktiges initiativ tillkommen
lagstiftning medgett kommun rätt att genomföra
slakthus- och köttbesiktningstvång, uppfördes
vid Enskede ett slakthus, som öppnades 1912. 1915
slaktades där 88,278 (1914 101,134) djur. – S. har
tvenne begrafningsplatser, den norra (invigd 1827)
utanför Norrtull (se Nya kyrkogården) och den södra
(sedan 1895) i närheten af Enskede. Den senare
har 1912 ökats med ett större område. Förr voro
S:s kyrkogårdar äfven begrafningsplatser, och ännu
begagnas de som sådana i fråga om familjegrafvar.
Finanser. Gatureglerings-, byggnads- och andra
arbeten, markförvärf för stadsområdets utvidgning,
anläggning af gas- och elektricitetsverk etc. ha
belastat S. med en afsevärd skuld, 1916 uppgående till
öfver 201 mill. kr.; tillgångarna uppgingo emellertid
samtidigt till omkr. 402 mill. Stadens utgifter
beräknas i staten för 1917 till 77,7 mill. kr. och
inkomsterna till 41,4; skillnaden är afsedd att täckas
genom kommunalskatt, 27,5 mill., och lånemedel, 8,8
mill. kr. I inkomsterna ingå gasafgifter med 5,3,
elektricitetsaf gifter med 6,8, vattenafgifter
med 2,0 samt hamn- och tolagsafgifter med 2,1
mill. kr. Af utgifterna beräknas 6,2 mill. kr. till
fattigvård, 6,5 till hälsovård; 5,8 till
undervisningsväsen samt 2,4 till gatuläggnings- och
trumbyggnadsarbeten. Kommunalskatten beräknas
för 1917 med 6 kr. per 1/10 bevillningskrona. Till
de olika församlingarna utgå församlingsafgifter,
dels personliga med i regel olika belopp för man och
kvinna, dels med visst belopp per 1/10 bevillningskrona
(växlande 1917 mellan 34 och 75 öre).
Hälso- och sjukvård. Närmaste inseendet öfver
den allmänna hälso- och sjukvården tillkommer
Hälsovårdsnämnden, som utgöres af polismästaren,
1:e stadsläkaren, 1 led. vald af magistraten samt
4 af stadsfullmäktige valda led. Chef för stadens
såväl hälso- som sjukvård är 1:e stadsläkaren
med sundhetsinspektören som ställföreträdare vid
förfall. I hälsovårdens intresse verka hälsopolisen
(inrättad 1878 och bestående af 1 kommissarie,
1 underinspektör, 7 förste tillsyningsmän och 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
