Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5 kapell (Betel-, Ebeneser-, Elina- och
Salemkapellet samt Tabernaklet) egas af baptister;
Betlehemskyrkan och Blasieholmskyrkan (se d. o.) äro
oberoende af församlingsbildning. Bland församlingar
af främmande trosbekännare märkas
engelsk-episkopala (med 1 kyrka, S:t Peter and S:t
Sigfrid, sedan 1913 på Garnisonskyrkogården, vid
Djurgårdsbrunnsviken), franska reformerta (se d. o.;
med 1 kyrka), grekisk-katolska (med 1 kyrka,
Ryska kyrkan), katolsk-apostoliska (med 1 kyrka;
se Irving, E.), metodister (med S:t
Markus-, S:t Pauls-, S:t Peters- och
Trefaldighetskyrkorna), mosaiska (med 1 synagoga; se d. o.),
Nya kyrkans bekännare (swedenborgare) och
romersk-katolska (med Sankt Eriks kyrka och Sankt
Eugeniakyrkan; se dessa ord). Äfven andra
religiösa samfundsbildningar och föreningar finnas,
flera af dem med mycket liflig verksamhet,
såsom Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Svenska
missionsförbundet. Sammanlagda antalet kyrkor,
kapell och andra gudstjänstlokaler stiger till 100.
Här må äfven nämnas den s. k. frälsningsarmén
(se d. o.), hvilken utom sitt religiösa arbete äfven
utöfvar en omfattande allmän social verksamhet.
Förströelser m. m. Allehanda nöjen af
högre art, såsom teatrar och de till trängsel
besökta biograferna, konserter m. m., äro redan
nämnda. "Friluftsteatrar" ha under de senare
åren varit i verksamhet på Skansen (ofta
barnpjäser), vid Haga och Enskede, "varietéer"
(kabaréter, "überbrettl") finnas i Berns salonger och
Blanchs kafé, på Gillet, i Fenixpalatset, på
Mosebacke, Novilla och Alhambra, de båda sista på
Djurgården, där äfven finns en revyteater,
Kristallsalongen. Dansbanor finnas på flera ställen, t. ex.
Dansut nedanför Liljevalchs konsthall på
Djurgården. En fast cirkus finnes där. "Nöjes-" eller
"utelifvet" koncentrerar sig naturligtvis oftast på de
många restaurangerna, de flesta med förträfflig
musik. Bland större och mera kända restauranger
må nämnas Piperska muren (värdshus antagligen
redan på 1730-talet), Hasselbacken (som krog redan
på 1740-talet), Reisens källare (1772), Pelikan
(antagligen från senare hälften af 1700-talet),
Hamburger börs (troligen från slutet af
1770-talet), Hotell Östergötland (1760-talet),
Operakällaren (den gamla, i det nu rifna
Operahuset antagligen från 1780-talet; den nuv. 1895),
Mosebacke (från senare hälften af 1700-talet;
renov. 1850), Hotell Kung Carl (sedan början af
1860-talet), Berns salonger (1863), Blanchs kafé
(1868), Grand hotell (1874), Hotell Anglais (1885),
Restaurang Riche (1893), Hotell Kronprinsen
(1894), Hotell Metropol (1898), Hotell Continental
(1899), Restaurang Rosenbad (1904), Dramatiska
teaterns restaurang (1908), Grand hotell royal
(1909), Fenixpalatset (1912), Strand hotell (s. å.),
Gillet (1915), nya Blå porten (1916) och nya
Kastenhof (s. å.); af utvärdshusen äro Lidingöbro (efter
uppgift åtminstone från 1700-talet), Djurgårdsbrunn
(1742), Stallmästargården (antagligen från senare
hälften af 1700-talet), Ulriksdal (antagligen från
förra hälften af 1800-talet), Nackanäs (mycket
gammalt), Bellmansro (1828), Fjäderholmen (det
nuv. etablissemanget från 1890-talet), och
Forestaterrassen (1916) de mest kända. "Folket", som
förr stundom på krogarna förde ett något ystert
backanaliskt lif, förtär nu, när så behöfves, sina
måltider på "Stockholmssystemets" (se d. o.)
utminuteringsställen, där ordning och snygghet råda och
utmärkt mat för billigt pris lämnas med eller utan
begränsade mängder af spirituosa. F. ö. kunna
måltider intagas och samlif idkas i många
föreningslokaler och ett antal klubbar (se Klubb).
Bland karakteristiska drag i Stockholmslifvet må
nämnas den från gamla tider ärfda julmarknaden
på det stämningsfulla Stortorget (aflyst 1907,
men återupptagen 1915), löfmarknaden i
midsommartid vid Riddarholmskanalen, firandet af
Trefaldighetsnatten vid Ugglevikskällan på Norra
Djurgården samt Bellmansdagen (26 juli), med
Bellmansbysten på Djurgården som medelpunkt,
och Barnensdagsfesten på hösten, som nästan tagit
form af en karneval. Idrotten på Stadion och på
idrottsplatserna lockar i synnerhet ungdomen. Alla
åldrar och samhällsklasser dragas till Skansen,
särskildt vid där anordnade stora vårfester.
J. C.
Näringar. Af S:s befolkning hämtade enligt
1910 års folkräkning omkr. 49 proc. sin utkomst
af industri, 35 proc. af handel och samfärdsel,
15 proc. af allmän tjänst samt religionsvård,
undervisning, litterära och konstnärliga yrken samt
1 proc. af jordbruk och fiske. Det till inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerade beloppet uppgick enligt
1916 års taxeringslängder till nära 601 mill. kr.
samt den uträknade inkomst- och
förmögenhetsskatten till 19,536,103 kr. eller 29,5 proc. af hela
rikets. 1913, det sista före Världskrigets utbrott,
voro motsvarande tal 484 mill. kr., 14,749,748 kr.
och 36,2 proc. – S. är Sveriges största industriort.
Tillverkningsvärdet vid fabrikerna utgjorde under
enhvar af femårsperioderna 1891–1915 i årliga
medeltal resp. 48,17, 109,21, 131,43, 166,07 och
216,73 mill. kr. eller i proc. af rikssumman resp.
13,6, 12,5, 11,8, 11,4 och 10,4. De absoluta talen
visa således betydande framsteg, men de relativa
en viss tillbakagång, i någon mån beroende på
en del industriers utflyttning till stadens
omgifningar. 1915 funnos i S. 731 fabriksanläggningar
med en förvaltnings- och arbetarpersonal af
41,991. Hufvudsiffrorna för de viktigaste
industrigrupperna efter tillverkningsvärdet räknadt voro
enligt 1915 års statistik följande:
| Antal fabriker. | Förvaltnings- och arbetarpersonal. | Tillverkn.-värde, mill.kr | |
| Lifsmedelsindustri | 158 | 6,555 | 88,59 |
| Malmbrytning och metallindustri | 220 | 14,744 | 74,80 |
| Pappers- och grafisk industri | 137 | 6,483 | 26,73 |
| Textil- och beklädnadsindustri | 67 | 5,837 | 25,82 |
| Kemisk-teknisk industri | 50 | 1,989 | 21,31 |
| Kraft-, belysnings- och vattenverk | 5 | 2,002 | 17,28 |
| Läder-, hår, och gummivaruindustri | 34 | 1,792 | 15,43 |
| Jord- och stenindustri | 25 | 1,494 | 6,19 |
| Träindustri | 35 | 1,095 | 4,84 |
| Summa | 731 | 41,991 | 280,99 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
