Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statistiken funnos 1913 i S. (med Brännkyrka
och Bromma) 3,223 har åker och annan odlad
jord samt 266 har trädgård. Trädgårdsskötseln
är tämligen uppdrifven. En ny form därför äro de
s. k. koloniträdgårdarna; 1915 utgjorde antalet dylika
trädgårdslotter 1,382 om tillsammans 333,280 kvm. Af
kreatur funnos 1916 bl. a. 7,863 hästar, 1,151 kor
och 2,582 svin.
Penninginrättningar. S. är säte för hufvudkontoret
af Sveriges riksbank; af andra penninginrättningar
märkas Riksgäldskontoret, Järnkontoret, Stockholms
enskilda bank, A.-b. Stockholms handelsbank
(som 1917 med sig införlifvat Norrlandsbanken),
Stockholms Inteckningsgaranti a.-b., Skandinaviska
kredit-a.-b. (hvari A.-b. Sveriges privata centralbank
med år 1917 uppgått), A.-b. Mälareprovinsernas
bank, Bank-a.-b. Södra Sverige, Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa samt filialkontor för
åtskilliga banker i landsorten. Af sparbanker
märkas förutom postsparbanken: Stockholms
stads sparbank och Stockholms läns sparbank. Af
pantlåneinrättningar finnas 3 stycken. – S. är
medelpunkten för det svenska försäkringsväsendet. Af
försäkringsanstalter märkas, förutom statens
hithörande verk (Riksförsäkringsanstalten och
Pensionsstyrelsen), för brandförsäkring: Stockholms
stads brandförsäkringskontor (fast egendom),
Stockholms stads brandstodsbolag (lösegendom),
Stockholms läns brandstodsbolag, Städernas allmänna
brandstodsbolag, Allmänna brandförsäkringsverket
för byggnader å landet, Fenix, Norrland, Tor och
Victoria samt filialkontor för bolag i landsorten;
för lifförsäkring: Allmänna lifförsäk-ringsbolaget,
Balder, De Förenade, Oden, Nordpolen, Nordstjärnan,
Svenska lifförsäkringsbolaget, Thule, Trygg,
Victoria m. fl., filialkontor af bolag i
landsorten; för såväl brand- som lifförsäkring:
Skandia; för lifränte- och kapitalförsäkring:
Ränte-och kapitalförsäkringsanstalten samt Allmänna
pensionsförsäkringsbolaget; för olycksfallsförsäkring:
Bore, Fylgia, Gotia, Hansa, Skandinavien m. fl.; för
sjöförsäkring: Stockholms sjöförsäkrings a.-b. samt
Vega, Ägir, A.-b. Sjöassuranskompaniet, filialer af
bolag i landsorten m. fl.; anstalter för sjukdoms-,
häst- och glasförsäkring m. fl. branscher.
Samfärdsmedel. Med samfärdsmedel är S. väl försedt
såväl för förbindelsen med andra orter som för
trafiken mellan stadens olika delar. Tre hufvudlinjer
af de svenska järnvägarna utgå från S., nämligen
Västra och Norra stambanorna samt den enskilda
Stockholm–Västerås–Bergslagsbanan; härtill komma
den smalspåriga Rimbobanan till Roslagen och den
därmed förenade elektriska spårvägen till Djursholm
med bibanor, vidare Värtabanan för lokaltrafiken
med hamnen vid Värtan, Saltsjöbanan (elektrisk)
för trafik med Saltsjöbaden samt järnvägen
Stockholm–Nynäs. Järnvägarna n. och s. om Mälaren
förbindas genom Sammanbindningsbanan genom Stockholm
(sed. o.). Utom Centralbangården har S. inom sitt
område eller i stadens omedelbara närhet 12 andra
bangårdar. Hela järnvägspersontrafiken vid bangårdarna
(frånsedt de inkorporerade områdena) utgjorde 1916
14,33 mill. anlända och afresta pers. Häraf kom
största delen, 12,25 mill. pers., på den lokala
trafiken. Likväl förmedlas lokaltrafiken hufvudsakligen
af ett vidsträckt spårvägsnät med elektrisk drift.
Det eges och trafikeras af två bolag, ett för de norra stadsdelarna
jämte Bromma (A.-b. Stockholms spårvägar) och ett
för Södermalm. Det förra trafikerar äfven linjen
Haga–Hagalund–Råsunda–Sundbyberg, det senare den i
Brännkyrka belägna Södra förstadsbanan. I båda bolagen
är kommunen numera delegare. Spårlängden (i betydelsen
trafikerad gatulängd, utan dubbelräkningar) utgjorde
för de södra spårvägarna omkr. 14 km., för Södra
förstadsbanan omkr. 7 km. samt för norra spårvägarna
omkr. 40 km. (hvaraf linjen Haga–Sundbyberg något
öfver 4 km.). 1916 befordrades å de norra spårvägarna
(i nyss angifven omfattning) 73,04 mill. passagerare,
å de södra 16,16 mill. samt å Södra förstadsbanan
2,20 mill. En del af persontrafiken inom S. (1916:
9,67 mill. passagerare) ombesörjes af ett antal
små ångslupar och färjor, hvilka i alla riktningar
genomkorsa stadens många vattendrag och utgöra
ett specifikt utmärkande drag för S. Af stor
betydelse och likaledes ett typiskt inslag i S:s
samfärdsel är äfven den lifliga lokala Skärgårds- och
Mälartrafiken. 1916 befordrade den 1,94 mill. pers.,
hvaraf omkr. 3/4 på månaderna maj–sept. Trafiken
mellan Mälaren och Saltsjön förmedlas (utom
den obetydliga genom Norrström) genom en sluss
(se d. o. och sp. 1458 härofvan) och kommer att
ytterligare främjas genom Hammarbyleden (se ofvan
sp. 1461). För persontrafiken till det högt belägna
Södermalm finnas tre hissar (1916 tills, befordrande
1,69 mill. passagerare), och förbindelsen mellan
Norr- och Östermalm förmedlas bl. a. genom en tunnel,
"Brunkebergstunneln" (1916 0,73 mill. passagerare). –
Telefonväsendet har nått en sådan utveckling, att
S. bland alla världens städer eger det jämförelsevis
största antalet telefoner. Telefonverksamheten
utöfvas dels af staten ("Rikstelefon"), dels af
enskildt bolag (A.-b. "Stockholmstelefon"). Antalet
apparater utgjorde vid slutet af 1916 tills.
öfver 111,000, d. v. s. 1 på hvar 4:e inv. 1916
förmedlades å Rikstelefonen nära 83 mill. samtal och
på Stockholmstelefonen 188 mill. – De å hotellen
anmälda resandes antal uppgick 1916 till 162,721.
G. S-g. (V. S.)
S:s garnison utgöres af Svea och Göta lifgarden,
Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner, Svea
artilleriregemente, Positionsartilleriregementet,
Svea ingenjörkår, Fälttelegrafkåren och
Intendenturkompaniet i Stockholm. Högsta befälet öfver
dessa trupper föres af en öfverkommendant. S. är
dessutom förläggningsort för ett stort antal staber,
militära inspektioner m. m. och för "S:s station af
k. flottan".
S:s fasta försvar under medeltiden utgjordes af
det i n. ö. på Stadsholmen liggande slottet (se
Stockholms slott), hvarifrån en ringmur rundt staden
gick utefter, delvis något innanför innersidorna
af Öster- och Västerlånggatorna samt var förstärkt
med torn i synnerhet vid norra och södra portarna,
hvarjämte en yttre, väl försvarad port fanns på
Helgeandsholmen. Med strandremsornas utfyllning och
stadens tillväxt uppgick ringmuren småningom i de nya
husen eller nedrefs, hvarför nya befästningar måste
uppföras. Dessa gjordes då i form af porttorn med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
