- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
75-76

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

scen, än om dess fullständiga upplösning,
men konungen trädde alltjämt emellan och gjorde
uppoffringar för dess bestånd, oräknadt hans aldrig
indragna årliga privatanslag till teatern, 60,000
kr. (räknadt såsom ersättning för disponerandet af
k. logen). Statsanslaget från 1809 (6,750 rdr) indrogs
1841, beviljades åter 1845, förhöjdt till 9,000 rdr,
utgick 1855–57 med 30,000 rdr, 1858–68 med 75,000
rdr, 1869–88 med 60,000 kr. (sänkningen förorsakades
af missnöje inom riksdagen med offenbachiaders
upptagande på k. scenen). K. teaterns skuld uppgick
1870 till 468,000 kr., och till dess gäldande anslog
riksdagen 270,000 kr., medan konungen tillsköt
återstoden. 1881 hade anstalten åsamkat sig en ny
skuld å nära 292,000 kr., som konungen betalade,
samtidigt med att teaterns förvaltning öfverflyttades
från hofförvaltningen till Finansdepartementet. Denna
anordning hjälpte ingalunda upp affärerna. 1882–84
års riksdagar måste hvardera bevilja 40,000 kr. extra
och täcka uppkommen brist med sammanlagdt 231,000
kr. (förutom nära 70,000 kr. till reparation efter
en lindrigare vådeld, som öfvergick operahuset
1882). Riksdagen medgaf 1884, att teaterverksamheten
finge fortgå i tre år (med ord. anslaget jämte 15,000
kr. i tilläggskreditiv) mot villkor, att Stockholms
stad tillsköte 50,000 kr. för hvart af dessa år; då
detta afslogs af stadsfullmäktige, subskriberades
beloppet af enskilda personer, hvarigenom faran
afvärjdes för denna gång. 1888 beseglades för en
tid k. teatrarnas öde, i det att riksdagen indrog
anslaget och medgaf K. M:t rätt att upplåta teatrarnas
lösa och fasta egendom till lämpliga entreprenörer;
emellertid beviljades 129,000 kr. till täckande af
uppkommen brist, en summa till åtgärder mot eldfara
och 40,000 kr. till tillfälligt understöd åt dem
bland personalen, som blefvo utan anställning. Operan
innehades 1888–90 på entreprenad af hofkapellmästaren
K. Nordqvist (andra året med det åter utgående
statsanslaget af 60,000 kr.), hvarefter den öfverläts
på association åt truppen. Dramatiska teatern
öfvertogs omedelbart af förutvarande personalen
såsom associationssällskap. För bägge scenerna
ställde sig det ekonomiska resultatet skäligen
gynnsamt. Emellertid var det en tvingande nödvändighet
att råda bot på operabyggnadens otidsenliga och
eldfarliga beskaffenhet jämte dess trånga utrymme både
i salongen och dekorationsmagasinen, förhållanden,
som lade hinder för en förbättrad ekonomi. En
förträffligt kombinerad plan därtill vann stadfästelse
1889, i det att ett af framstående personer bildadt
"teaterbyggnadskonsortium" erhöll riksdagens
medgifvande att utsläppa ett premieobligationslån
å 10 mill. kr., afsedt att utlottas årligen inom
57 år, samt för inkomsten däraf uppföra å operans
tomt en ny teaterbyggnad, att färdig öfverlämnas till
statsverket med full eganderätt, hvarjämte Stockholms
stad förband sig att med 600,000 kr. bidraga till
byggnaden och riksdagen beslöt, att det årliga
statsanslaget af 60,000 kr. skulle framgent utgå efter
byggnadsföretagets fullbordan, dock med villkor,
att det funnes en bestämd, från statsverket fullt
skild ansvarighet för teaterns förbindelser. Lånet
öfvertogs af ett bankkonsortium, som af den beräknade
vinsten på obligationslånet utbetalade
till teaterbyggnadskonsortiet 3 mill. kr., hvaraf
2 1/2 mill. afsågos till byggningen, 500,000 till
reservfond för teaterverksamheten. I hyresinkomst
för samtliga affärs- och restauranglokaler i det
blifvande operahuset beräknades 100,000 kr. årligen
inflyta. Ritningar af arkitekten A. Anderberg till
nybyggnaden antogos 1890. 1891 började rifningen
af gamla operahuset, hvari den sista föreställningen
gafs 30 nov. 1891. Medan det nya uppfördes, spelade
k. operan 26 dec. 1891–3 juni 1898 på Svenska
teatern (se nedan), som för ändamålet undergått en
betydlig omrustning. Nordqvist stod kvar som chef
för associationen 1890–92, och operapersonalen
var det senare året förstärkt med en dramatisk
afdelning. Därefter förordnades A. Burén till
operachef.

Nya operahuset (K. teatern). Då med inkomsten af det
1889 emitterade 10-millionspremieobligationslånet den
nya teaterbyggnaden ej kunde nöjaktigt fullbordas
och samtidigt understöd lämnas till pågående
operaverksamhet, erhöll "teaterbyggnadskonsortiet"
1893 rätt att utsläppa ett nytt lån på 3
mill. kr. Efter Anderbergs plan började arbetena
på den nya byggnaden (terrasshuset) i aug. 1891,
men på själfva teaterhuset först i nov. 1892
och fullbordades, hvad det yttre beträffar,
1897. Byggnaden (se vidstående pl. II, fig. 4,
pl. XXIII till art. Byggnadskonsten samt fig. 3
å pl. till art. Stockholm), uppförd i gedigen
barockstil efter Garniers system för en kostnad af
5,200,000 kr., består till väsentlig del af tegel
med puts, men sockeln, lister, takfall m. m. äro
af naturlig sten (granit, sand- och kalksten). Den
bildar en långsträckt rektangel, upptar en areal af
6,280 kvm. samt har en längd af 112 m. och största
bredd af 65 m. Den består af två arkitektoniskt
sammanhängande delar: själfva teaterhuset (åt Gustaf
Adolfstorg), hvars hufvudfasads attikvåning prydes
af 4 allegoriska kvinnofigurer (mod. af K. Anderson),
representerande olika arter af scenisk konst, och
terrasshuset (åt Kungsträdgården), med restaurang
(Operakällaren; med 10 dekorativa målningar af
O. Björck), kafé (Operakaféet; med plafondmålning
af V. Andrén) och affärslokaler. Genom en af
toskanska kolonner smyckad täckt infartsväg från
Gustaf Adolfstorg, en af sex bronsstatyer och åtta
bronskandelabrar prydd, 27 m. lång vestibul,
hvälfd som lågt tunnhvalf, och uppför en trappa
(fig. 5) af hvit marmor med balustrader o. s. v. af
olika marmorsorter, belyst af opalglober och med
takmålningar (utförda på duk fullständigt som
freskomålningar) af A. Jungstedt, kommer man till
parketten och första raden. I samma plan med denna
ligga, utåt Gustaf Adolfstorg, den i guld prunkande,
26,73 m. långa, 8 m. breda och 10,7 m. höga foajén
(fig. 6) med plafond- och 6 sidohvalfmålningar (af
K. Larsson), konung Oskar II:s porträtt (lynettmålning
af A. Jungstedt) samt marmorbyster af L. Norman och
A. Söderman (skulpt. af Alice Nordin), Jenny Lind (af
Kr. Eriksson), Du Puy (af A. E. Brambeck), A. Ödmann
(af V. Åkerman) och Gustaf III (af Sergel), och,
utåt Strömgatan, för de kungl. personernas räkning,
en mindre salong och en större foajé, med särskild
uppgång från Strömgatan och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free