- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
99-100

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stojanov, Zacharij - Stojanovic, Ljubomir - Stokade, Nicolaes de Helt- - Stoke, Melis - Stoke Newington - Stoke-on-Trent - Stokes, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politik. Hans memoarer, Zapiski po
blgarskite vozstanija
(1884-92), innehålla
fängslande skildringar af det bulgariska
insurgentlifvet. Dessutom skref han intressanta
biografier om L. Karavelov (1885) och skalden Botiov
(1889) samt redigerade Karavelovs samlade skrifter.
A-d J.

Stojanovic [ståja’nåvitj], Ljubomir, serbisk
språkforskare och politiker, f. 1860, sekreterare
i serbiska vet. akademien och f. d. professor
vid universitetet i Belgrad, tillhör den
s. k. själfständiga radikala grupp, som bröt sig
ut ur Pasics mer moderata radikala parti, och var
medarbetare i partiorganet "Odjek". Efter mordet
på Alexander 1903 inträdde han som kultusminister
i ministären Avakumovid och blef efter Pasics
fall 1905 ministerpresident. Hans viktigaste
filologiska arbeten äro: Miroslavovo jevangelie
(1897); Stari srpski zapisi i natpisi, I-III
(1902-05); Katalog rukopisa i starih stampanih
knjiga
(1901); Katalog narodne biblioteke u Beogradu
(1903) m. m. Han redigerade den nya editionen af Vuk
Stef. Karadzics Srpske narodne pjesme (1891-1902)
och densammes korrespondens, prepiska (1907-13)
samt skref studien Vuk Stefanovic Karadzic, njegov
na srpskom jeziku i pravopisu
(i "Glas", h. 5).
A-d J.

Stokade l. Helt-Stokade, Nicolaes de (skref
sig äfven: Stocade och Helt Le Stocade),
holländsk historiemålare, f. 1615 i Nijmegen,
d. 1669 i Amsterdam, studerade först i Holland, men
besökte sedan Italien och Frankrike samt uppehöll
sig särskildt i Rom, Venezia och Paris, i hvilken
sistnämnda stad han jämte Sandrart arbetade för
konungens af Frankrike räkning. Han målade äfven på
beställning af drottning Kristina. 1646 inskrefs han
i Antwerpens målaregille, men öfverflyttade 1652 till
Amsterdam, hvars S:t Lukasgille han 1654 tillsammans
med Bart. van der Holst stiftade. Man känner icke
numera, hvem som ursprungligen var hans lärare. Hans
taflor äro utanför Nederländerna ytterst sällsynta
och äfven i Nederländerna lätt räknade, såsom Josef
och hans bröder i Egypten
(i Amsterdams rådhus),
Venus och Adonis (på slottet Zuilen nära Utrecht) samt
några arbeten i privatsamlingar. I den nu skingrade
samlingen på Forsmark fanns af honom en Sofvande
nymf
. Ett mästerverk af hans hand, den stora taflan
Josef berättar för Jakob sina drömmar (dat. 1655),
förvaras på Bo i Närke, utgörande motstycke till
en annan större och likaledes utmärkt duk, "Josef
mottagande sin fader och sina bröder" af Salomon de
Bray. S. var en duktig akademiker och utförde såväl
i Amsterdams rådhus som i Tripska palatset därstädes
dekorationsmålningar af ganska högt värde, men hans
verk präglas af en viss kyla. O. G-g.

Stoke, Melis, holländsk medeltidsförfattare. Se
Holländska litteraturen, sp. 984.

Stoke Newington [ståu’k njö’in,ten], nordöstlig
"metropolitan borough" i London. 350 har. 50,659
inv. (1911). Den är hufvudsakligen bebyggd med
smärre bostadshus. Se kartan Londons omgifning till
art. London (G2).

Stoke-on-Trent [ståu’k ån tre’nt], stad och sedan
1910 eget grefskap (county borough), 45,1 kvkm., förr
hörande till engelska grefskapet Stafford, vid Trent,
Trent-Merseykanalen, och flera järnvägslinjer. 234,534
inv. (1911). Ursprungligen var S.-upon-
Trent en jämförelsevis liten stad (30,458 inv. 1901),
men centrum bland ett flertal sammanbyggda byar
och småstäder, som alla idkade lergodstillverkning
(trakten kallades därför The Potteries). 1910
förenades dessa städer (Burslem, Fenton, Hanley,
Longton och Tunstall) till det nuv. Stoke,
som är Englands förnämsta produktionsort
för lergods af olika slag. Fyra stora firmor
(utom flera mindre) sysselsätta öfver 5,000
pers. i denna industri; därjämte har S. järn-
och maskinindustri samt kolgrufvor. Staden har
teknisk skola (i Minton memorial building), i
det forna Burslem en annan (Wedgwood institute)
samt statyer af bl. a. Wedgwood och Minton,
märkesmän inom porslinstillverkningen. Staden
hette förut S.-upon-Trent, nu som storstad S.-on-T.
(J. F. N.)

Stokes [ståu’ks], William, irländsk läkare, f. 1804,
d. 1878, blef 1825 med. doktor i Edinburgh,
1826 sjukhusläkare och 1845 med. professor i
Dublin. S. hörde till sin tids mest betydande engelska
läkare och var därjämte en sällsynt framstående
lärare. Allt, hvad han skref, byggde han på den
direkta kliniska iakttagelsen och lämnade åt den
teoretiska spekulationen endast en mycket underordnad
plats. Hans förnämsta arbeten äro Treatise on the
diagnosis and treatment of diseases of the chest

(1837), The diseases of the heart and the aorta
(1854) och Lectures on fever (1874). S. vardt
1858 led. af Vet. akad. Jfr Liniment.
R. T-dt.

illustration placeholder

Stokes [ståu’ks], sir George Gabriel, engelsk
matematiker och fysiker, f. 1819 i Skreen på Irland,
d. 1903, blef 1837 student och 1849 professor i
matematik i Cambridge. S. var en af de tre stora
matematiska fysiker - de två andra voro Clerk
Maxwell (se d. o.) och lord Kelvin (se d. o.) -, som
höljde Cambridgeuniversitetet med ovansklig ära vid
1800-talets, midt och där skapade en klassisk skola,
den förnämsta i nutiden, i denna vetenskap. Hans
första arbeten (1842 -50) röra hydrodynamiska frågor
särskildt med hänsyn till den inre friktionen, The
friction of fluids in motion
(1845), On the effects
of the internal friction of fluids on pendulums

(1850). Därjämte studerade han ljudets teori,
hvarvid vindens och gasens kemiska naturs inflytande
på ljudstyrkan undersöktes. Genom dessa arbeten
lade han en ny grundval för hydrodynamiken. Äfven
de optiska företeelserna voro tidigt (från 1845)
föremål för hans uppmärksamhet. 1849 utförde
han häröfver ett vidlyftigt arbete, men detta
öfverträffades vida af hans berömda undersökning
af fluorescensen hos flusspat och uranglas, The
change in the refrangibility of light or fluorescence

(1852). Från 1853 föreligger ett arbete om metallisk
reflexion, från 1860 ett om ljus reflekteradt från
eller genomsläppt genom en stapel af genomskinliga
plattor och från 1862 en viktig öfversikt öfver
dubbelbrytningen från hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free