- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
129-130

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora ofreden - Stora oktaven - Stora Paternosteröarna - Stora Pira - Stora Porjusselet - Stora Rann - Stora Rengen - Stora Rensjön - Stora rimkrönikan - Stora Rimmö - Stora Risten - Stor-Arksjön - Stor-Armenien - Stora Råby - Stora rådet - Stora Rågö - Stora Röda korset - Stora Rör - Stora sabbaten - Stora Saltsjön - Stora Sankt Bernhard - Stora schismen - Stora Schütt - Stora sekreta deputationen - Stora Sickla - Stora sjöfallet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och ett rent militärvälde blef rådande. Se Finland.

Stora oktaven, mus. Se Oktav.

Stora Paternosteröarna. Se Paternosteröarna 1.

Stora Pira. Se Mandéer.

Stora Porjusselet. Se Porjus.

Stora Rann. Se Rann.

Stora Rengen, insjö. Se Rengen.

Stora Rensjön. Se Rensjön.

Stora rimkrönikan. Se Rimkrönikorna.

Stora Rimmö. Se Rimmo.

Stora Risten, ö. Se Risten.

Stor-Arksjön. Se Arksjön.

Stor-Armenien. Se Armenien.

Stora Råby, socken i Malmöhus län, Torna härad. 723
har. 357 inv. (1916). Annex till Bjällerup, Lunds
stift, Torna kontrakt.

Stora rådet. 1. (It. il gran consiglio) Se Cisalpinska
republiken
och Venezia. - 2. (Fr. le grand conseil;
ty. grosser rat) Folkrepresentationer i de schweiziska
kantonerna. Se Fribourg 1, Genève och Schweiz,
sp. 1271.

Stora Rågö. Se Rågö.

Stora Röda korset. Se Sjuksköterskor, sp. 719.

Stora Rör, färjställe och poststation i Högsrums
socken på Ölands västra kust, omkr. 5 km. öfver
Kalmar sund till Refsudden på Skäggenäs. Platsens
2,9 m. djupa och väl skyddade hamn har regelbunden
ångbåtsförbindelse med Kalmar sunds andra hamnar.

Stora sabbaten. Se Lördag.

Stora Saltsjön. Se Saltsjön, Stora.

Stora Sankt Bernhard, alppass. Se Bernhard, sp. 47.

Stora schismen, Stora västerländska schismen,
den påfveschism, som efter Gregorius XI:s död 1378
begynte därigenom, att kardinalerna först i Rom valde
en italienare, Urban VI,
men sedan under fransk påtryckning och under
förevändning, att det förra valet genom folkets
störande inträngande i konklaven vore ogiltigt,
anordnade ett nytt påfveval i Fondi och valde
fransmannen Klemens VII, som tog sitt residens i
Avignon. Då Urban i Rom fasthöll påfvevärdigheten,
fick kyrkan två påfvar, som bekämpade hvarandra. På
den romerske påfvens sida ställde sig mellersta och
norra Italien, England, den tyske konungen och de 3
kurfurstarna vid Rhen, hvaremot Tyskland i öfrigt,
Polen och Norden tills vidare blefvo odeciderade,
med dragning åt Rom. På Avignonpåfvens sida ställde
sig Frankrike, Skottland, Spanien och Neapel (som
dock sedan vanns af Rom). Europa var alltså ungefär
jämnt deladt på de båda påfveobedienserna. Vid de
båda påfvarnas död valdes nya påfvar både i Rom och
Avignon, och det blef ett 30-årigt krig mellan Kristi
två ståthållare, hvarigenom kyrkan tillfogades
de svåraste sår och hela påfveauktoriteten
väsentligen rubbades (jfr Wycliffe). Om de
särskilde påfvarna, i Avignon Benedikt XIII, i Rom
Bonifatius IX, Innocentius VII och Gregorius XII,
se resp. artiklar. Om försöket på konsiliet i Pisa
1409 att häfva schismen, hvilket ledde till tre
påfvar (bredvid Roms och Avignons äfven konsiliets
Alexander V och Johannes XXIII), och om schismens slut
med Martin V:s val 1417 (den sista efterdyningens
slut, när den till Spanien flydde Benedikt XIII:s
efterträdare Klemens VIII 1429 förlorade Spanien)
se Konstanzkonsiliet och Pisakonsiliet. - Litt.:
Pastors och Creightons påfveverk, L. Gayet, "Le grand
schisme d’Occident" (2 bd, 1889-90), N. Valois,
"La France et le grand schisme d’Occident"
(4 bd, 1896-1902), hufvudverk, L. Salembier,
"Le grand schisme d’Occident" (4:e uppl. 1902),
och J. Haller, "Papsttum und kirchenreform" (1903).
Hj. H-t.

Stora Schütt, ö i Donau (se Schütt).

Stora sekreta
deputationen
. Se Deputation, sp. 170.

Stora Sickla. Se Sickla.

illustration placeholder
Stora sjöfallet.

Stora sjöfallet
(lapska Ädna muorki kårtje, af morka, landsträckan
invid en ofarbar fors, där båtarna måste släpas
fram, "stormorkans fall"), vattenfall i Lule älf
mellan Kårtjejaure (415,3 m. ö. h.) och Langasjaure
(375,2 m.), hvilket med Harsprånget täflar om rangen
som Sveriges förnämsta fall. Det är en komplex af
parallellfall (se fig.), ordnade i två rader: i den
öfre Hermelins fall och Læstadius’ fall, 10 m. smala
divergerande rännor, och nedanför dessa 27 m. höga
stup, af hvilka det förstnämnda (hvars äldre namn
är Ryssfallet) är lodrätt och det vildaste af alla,
utbreder sig en bassäng eller terrass af omkr. 200
m. bredd, hvarifrån tre fall: Dübens, Pettersons
och Widmarks, med en höjd af 12,4 m., utbredande sig
solfjäderformigt, nedstörta i Langasjaure. (Namnen
äro gifna efter de män, som inlagt de största
förtjänsterna om Lapplands utforskande.) Genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free