- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
133-134

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Sundby - Stora sällskapet - Stora teatern - Stora Tockenön - Stora tullen - Stora Tuna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inredningen är ståtlig och dyrbar (särskildt är
riddarsalen anmärkningsvärd med sina utomordentligt
vackra gobelängimitationer), och slottet innehåller
en rik samling porträtt af dess egare och deras
fränder. ”I sitt nuvarande skick är S. ett af de
mest lysande och mest karakteristiska profven i
Sverige på den nyromantiska tidens arkitektur med
dess svärmeri för medeltidens stilarter”.

2. Gods i Kärnbo och Åkers socknar,
Södermanlands län, vid Mälarens vik Bondkroken och
nära Läggesta station på Norra Södermanlands
järnväg, omfattar 10 7/8 mtl, tax. till 265,500
kr. (1916), samt såg, tax.-v. 2,000 kr., och har
en areal af 1,176 har (hvaraf 339 har åker).
S. är en gammal gård, som i början af 1500-talet
egdes af And. Pijk och sedan tillhört medlemmar
af släkterna Ekeblad, Ulfsparre, Posse, von
Schantz m. fl. samt i senare tid Gyllenborg,
Svinhufvud, Erdmann och nu tillhör V. Kumlin.

Stora sällskapet. Se Sällskapet.

Stora teatern i Stockholm. Se Stockholms
teatrar
, sp. 74.

Stora Tockenön. Se Hjälmaren, sp. 821.

Stora tullen. Se Stora sjötullen.

Stora Tuna. 1. Socken i Kopparbergs län,
Falu domsagas södra tingslag. Socknen ligger på
båda sidor om Dalälfven mellan Gagnefs och
Torsångs socknar samt omkring Tunaån, som fr. h.
infaller i Dalälfven och delar socknen i Ofvanbrodelens
och Utanbrodelens länsmansdistrikt. 61,766
har. 20,842 inv. (1916). Häri ingår med 2,656
inv. Amsbergs (Amundsbergs) kapell, som tillhör
kommunen, men däremot icke den till S.
församling hörande köpingen Borlänge, som
utgör egen kommun, med 43 har, 1,707 inv.
S. (med Borlänge köping) bildar med Amsbergs
kapell ett pastorat i Västerås stift, Stora Tuna
kontrakt. Till 1869 hörde dit som kapell Silfbergs
socken (Nikolai kapell), till 1778 Gustafs socken
under namn af Enebacka kapell samt före
reformationstidehvarfvet mer eller mindre fullständigt
de nuv. pastoraten Aspeboda, Säter, Grangärde
och Ludvika, öfver större delen af socknen
utbreder sig den bördiga, af blånande berg
omkransade Tunaslätten, som dock är tämligen
kuperad. Hufvudnäringen utgöres af jordbruk och
boskapsskötsel. Äfven grufdrift, järnförädlingsindustri
och sågverksrörelse äro af betydelse.
Kopparbergs bergslags a.-b:s inom S. belägna järn- och
sågverk Domnarfvet (se d. o.) är en af de mest
storartade industriella anläggningarna i riket.
Kommunikationsväsendet är starkt utveckladt.
Nedanför den stora forsen vid Domnarfvet eger liflig
ångbåtstrafik rum på Dalälfven, och äfven Tunaåns
nedre lopp (till Tunabro) trafikeras med
ångbåtar. Bergslagsbanan, som vid Domnarfvet går
fram öfver Dalälfven på en storartad järnvägsbro,
skäres vid Borlänge station af Södra Dalarnas
järnväg (linjen Krylbo–Borlänge–Insjön–Rättvik),
till följd hvaraf där uppstått köpingen
Borlänge.
illustration placeholder
Stora Tuna kyrka efter restaureringen 1917.

Den nuv. kyrkan är en stor sengotisk
stenbyggnad, uppförd på 1400-talet och rik på
minnesmärken; den restaurerades 1914–17 för en kostnad
af öfver 300,000 kr. af arkitekten Axel Lindegren
och erhöll då bl. a. en 56 m. hög kopparklädd
tornspira (se fig.). Det är den största
och vackraste landskyrka i Sverige. Invigningen
skedde 2 dec. 1917 i närvaro af kronprinsen
och hans gemål, hvartill utgafs minnesskriften
”Stora Tuna kyrka 1200–1917”. Bredvid kyrkan
upprestes 1882 ett monument öfver J. O. Wallin,
som föddes i S. Ej långt därifrån ligga Stora
Tuna station
vid Södra Dalarnas järnväg och
Rommehed (förr kallad Tunahed), 1796–1908
Dalregementets exercisplats. Ofvanför Domnarfsforsen
ligger vid Dalälfven den för sin naturskönhet
bekanta egendomen Båtsta och nära
Domnarfvet landshöfdingbostället, kungsgården
Hushagen, med lämningar af det från engelbrektska
resningen bekanta Borganäs slott. I S. finnas en
folkhögskola, Fornby, och, i Borlänge, en
kommunal mellanskola, sedan 1914 (förut enskild
samskola) med statsbidrag och realskolexamensrätt.
Någon särskild sockendräkt begagnas ej mer.
– Till följd af sitt centrala läge mellan öfre
Dalarna (egentliga Dalarna) och bergslagen
utgjorde S. af ålder ett slags medelpunkt för
Dalarna, hvilket torde vara orsaken till, att dess
kyrkoarkiv är synnerligen rikt på värdefulla
historiska handlingar. Under den senare medeltiden
erhöll landskapet en gemensam tingsplats i S.,
och det var på ”landsting” i S., som Gustaf
Vasa 1525 och 1528 höll räfst med de upproriske
dalkarlarna. Ett dit af Jakob Näf (se denne)
utlyst landsting blef ock anledningen till det s. k.
Näftåget 1598, hvarunder Näf med ett par
följeslagare mördades af den uppretade allmogen vid
kyrkan. Under medeltiden (åtminstone från 1300-talet)
var kyrkoherden i S. medlem af Västerås
domkapitel (kanik) och synes i denna egenskap
ha utöfvat uppsikt öfver prästerskapet i Dalarna.
Då fanns där äfven ett slags kloster, Vårfrugille,
som synes ha varit filial af stiftelser i
Västerås och Eskilstuna. 1554 ämnade Gustaf
Vasa alldeles skilja Dalarna från Västerås stift,
då dess kyrkostyrelse skulle förläggas till S. eller
Falun, och några kyrkoherdar i S. buro därefter
verkligen titeln ”ordinarius” (den titel, som under
Gustaf Vasas senare tid tilldelades stiftsstyresmännen
i st. f. biskop). 1607–09 utarbetades förslag
till anläggning af en stad i S. (Gustafsstad),
hvilken skulle bli residens för ”superintendenten”
öfver bergslagen och Dalarna och
erhålla en lärdomsskola. Men någon stadsanläggning
kom ej till stånd, antagligen emedan Falun
skulle ha försteget, och därmed uppgafs tanken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free