- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
159-160

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wei-hai-wei, Luva m. fl. Sjöförsvarsbudgeten för
räkenskapsåret 1914–15 utgjorde 925 mill. kr. Efter
Världskrigets utbrott har flottan förutom genom
nybyggnader blifvit i högsta grad förstärkt genom en
mängd hjälpkryssare och tusentals trålare m. m. Dess
besättning lär uppgå till mer än 400,000 man. Det
oaktadt har Englands öfverväldigande sjömakt,
hufvudsakligen på grund af undervattensbåtarnas
verksamhet, icke förmått fylla sin förnämsta uppgift
i krig: att tillkämpa sig herraväldet öfver hafven.

H. W–l.

Det fasta försvaret. Då ju flottan är hufvudfaktorn
för S:s stormaktsställning, träda naturligtvis
också kustbefästningarna i förgrunden inom det
fasta försvaret. Ännu för kort tid sedan var
det endast Frankrike, som kunde anses bli en
mera afsevärd motståndare på sjön, och i följd
däraf inskränkte man sig till anläggning af fasta
försvarsanstalter hufvudsakligen på Englands och
Irlands sydkuster. Först på senare år, då såväl
Nord-Amerika som framför allt Tyskland började på
ett för S. oroväckande sätt öka och utveckla sina
krigsmariner, blef skyddandet äfven af viktigare
kustplatser och anläggning af nya krigshamnar
och marinstödjepunkter på andra delar af öarna
af nöden, under det att samtidigt åtskilliga
förut befintliga kustbefästningar iståndsattes
och åtminstone delvis förstärktes. Större befästa
krigshamnar äro Cork–Queenstown i Corkbukten och
Pembroke–Milford i Milfordbukten, hvilka gemensamt
spärra S:t Georges-kanalen, Plymouth och Portland,
hvilkas landbefästningar nyligen moderniserats,
Portsmouth med ön Wight och Dover vid Kanalen
samt Sheerness, det för ej länge sedan förstärkta
Chatham och Gravesend vid Thames–Medwaymynningen,
hvartill på senare tid kommit befästningar vid
Bristolkanalen i sydvästra England och vid Firth of
Forth i sydöstra Skottland samt vid Bearhaven i Bantry
bay på Irlands sydvästkust. Genom tillämnad eller
måhända redan pågående utvidgning af Clydekanalen,
så att äfven örlogsfartyg skulle kunna gå öfver
från öst- till västkusten vid Forth of Clyde,
skulle Firth of Forths krigshamn vinna oerhördt i
betydelse. Äfven på Scilly- och Kanalöarna ha nya
befästningar anlagts. Ett antal af några och 20
befästa mindre hamnar har betydelse hufvudsakligen
som kolstationer och replipunkter. Bland dem märkas
Kinsale på Irlands södra kust, Falmouth och Dartmouth
på Englands södra samt Harwich och Lowestoft på dess
östra kust. Åtskilliga mer eller mindre föråldrade
kustbatterier och torn vid syd- och östkusterna
voro visserligen i och för sig af föga värde, men
flera af dem ha dock under senare år iståndsatts
och äfven förstärkts samt bestyckats med modernt
artilleri, hvarigenom kustförsvaret i sin helhet
vunnit ganska afsevärdt i styrka. Några fästningar
i det inre finnas ej. En 1897 påbörjad befästning
af London resulterade i en kedja smärre verk,
som äro afsedda att för milistrupperna underlätta
hufvudstadens försvar. I samband med uppgörandet af
planen för arméns organisation på 6 armékårer med
bestämda förläggningsområden företogs för några år
sedan äfven en indelning af alla inom resp. områden
varande jämförelsevis större fasta platser. Inom
1:a området (Aldershot) finnas dock inga sådana;
men inom 2:a (Salisbury med South Eastern-, Southern-
och Western-districts)

ligga fästningarna Portsmouth, Plymouth, Portland,
Pembroke-Milford och Dover samt de befästa hamnarna
Falmouth, Scilly-öarna, Newham, Bristol, Cardiff
och Swansea; inom 3:e (Dublin med Irland) finnas
fästningen Cork-Queenstown samt de befästa hamnarna
Bearhaven, Lough Swilly, Belfast och Dublin; inom 4:e
(London med Eastern-, Home- och Thames-districts,
med Woolwich) ligga fästningarna Sheerness,
Chatham, Gravesend och Harwich; inom 5:e (York
med North-Eastern och North-Western-districts)
ligga de befästa hamnarna Mersey, Tyne, Tee,
Hartlepool och Humber; samt inom 6:e (Edinburgh
med Skottland) finnas de befästa hamnarna Forth,
Tay, Aberdeen och Clyde. Åtskilliga andra hamnar,
mestadels på östra kusten, ha dessutom försetts
med kustbatterier. Befästningarna bestå i regel af
öppna jordverk, men äfven pansarkasematter finnas;
däremot äro pansarkupoler sällsynta. Bestyckningen
växlar mellan 15,2- och 34,3-cm. kanoner (vanligast är
23,4 cm.-kanonen), hvartill komma lätta snabbelds-
och maskinkanoner samt luftförsvarspjäser. Af
andra storbritanniska inom Europa liggande befästa
stödjepunkter för flottan äro Gibraltar och Malta af
större betydelse. I andra världsdelar har S. en mängd
befästa krigshamnar, kolstationer och etapphamnar,
bland hvilka de förnämsta äro Larnaka på Cypern, Port
Said och Aden, Hamilton med varf och 2 flygdockor på
Bermudaön Ireland, Halifax i Nova Scotia, Quebec
i Canada, Jamestown på S:t Helena, Free town på
Sierra Leone-kusten, Cape Town, Simon’s town och East
London i Kapkolonien, Durban i Natal, Port Louis på
Mauritius, Bombay, Madras och Calcutta i Indien,
Colombo på Ceylon, Rangoon i Burma, Singapore på
Malakkahalfön, Sydney och Melbourne i Australien,
Hongkong och Wei-hai-wei i Kina och Esquimault
på Vancouver. Härförutom finnes äfven en del mer
eller mindre befästa kustbevakningsstationer.

L. W:son M.

Författning. S:s författning har
långsamt och utan egentliga afbrott vuxit fram ur de
förhållanden, som voro rådande under medeltiden,
och icke i senare tider kodifierats i någon
skrifven grundlag. Till följd däraf är det mycket
i nu rådande brittiska samfundsförhållanden, som
antingen saknar stöd i eller t. o. m. står i strid
med skrifven lag. Bland de viktigaste ännu gällande
engelska författningslagarna, statsrättsligt dock
ej intagande någon särställning i förhållande till
andra lagar, kunna nämnas Magna charta l. det stora
frihetsbrefvet af 1215, Petition of right af 1628,
Habeas-corpus-akten af 1679, Declaration of rights
af 1689, Act of settlement af 1701, unionsakten
mellan England och Skottland af 1707 samt unionsakten
mellan Storbritannien och Irland af 1800. En liknande
ställning inta de tre stora parlamentsreformakterna
af 1832, 1867 och 1884–85. Genom 1707 års unionsakt
blefvo England och Skottland en enda stat med
gemensam regering, men de bestående olikheterna i
lagar upphäfdes icke. 1800 införlifvades Irland med
S. till ett konungarike, hvars officiella titel är
United kingdom of Great Britain and Ireland. – S. är
en konstitutionell monarki. Kronan är ärftlig både
på mans- och kvinnolinjen inom huset Sachsen-Koburg,
som 1917 i S. ändrade sitt namn till Windsor;
yngre broder ärfver före äldre syster, men äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free