- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
163-164

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ministärskifte växla icke endast kabinettets
medlemmar, utan äfven de högste s. k. lag-ämbetsmännen
(law-officers, Englands och Irlands attorney
general
och solicitor general samt Skottlands lord
advocate
och solicitor general), de parlamentariske
understatssekreterarna paymaster general (se d. o.),
lordlöjtnanten för Irland, åtskilliga hofämbetsmän
samt de förnämsta hofdamerna. Till ministären (the
ministry
) brukar man räkna alla de statsämbetsmän
(kabinettsmedlemmar och andra), som skola ombytas vid
ministärföränding och hvilkas antal uppgår till mellan
60 och 70. De fleste af dessa skola vara medlemmar af
parlamentet. Hvarje gren af statsförvaltningen bör
vara representerad i parlamentets båda hus, så att,
om t. ex. en statssekreterare sitter i öfverhuset,
bör hans "parlamentariske" understatssekreterare
vara medlem af underhuset, hvilken regel dock ej
alltid strängt följes. En af skattkammarkanslerens
sekreterare, patronage secretary, har till uteslutande
politisk uppgift att vara kabinettets "förste
inpiskare" (chief whip), d. v. s. att sammanhålla
regeringspartiet i underhuset; han understödes
därvid af några junior whips. Världskriget har inom
ministären framkallat en del nybildningar, såsom
upprättandet 1917 af ett särskildt war council, ett
"kabinett inom kabinettet", samt tillsättande af
en ammunitionsminister (minister of munitions),
en blockadminister (minister of blockade) och
en minister för arbetarfrågor (labour adviser). Då
kabinettet utgöres af det härskande partiets eller en
partikoalitions ledande män, följer däraf, att intet
viktigare förslag antas af parlamentet, utan att vara
framställdt eller gilladt af kabinettet. Regeringens
medlemmar kunna genom "impeachment" (se d. o.) af
underhuset ställas till rätta inför öfverhuset, men
detta har icke skett sedan 1805. Numera anses ingen
annan ansvarighet behöflig än den parlamentariska,
hvilken framträder i misstroendevotum (vote
of censure
) eller parlamentets genom afslag på
framställda lagförslag, nedsättning af anslag eller
i andra former framträdande vägran att i någon fråga
af större betydelse följa kabinettets vilja.

Förvaltning. Den engelska förvaltningen utmärkes
genom en brokig och för utlänningen svårfattlig
blandning af gamla, ofta föråldrade och moderna
institutioner. Att lämna en kortfattad redogörelse
för det invecklade maskineriet är omöjligt, men några
karakteristiska drag må här framhållas. England med
Wales är indeladt i 62, Skottland i 33 och Irland i
32 grefskap (counties). I hvarje grefskap finns en af
regeringen utnämnd lordlöjtnant (lord lieutenant;
se d. o.), hvilken urspr, var befälhafvare
för grefskapets milis och därpå efter 1907–08
års arméorganisation till Världskrigets utbrott
ordförande i den county association, som hade att
syssla med organisationen af territorialarmén inom
grefskapet; hans öfriga funktioner anses i allmänhet
vara af nominell art. Vidare finnes där en sheriff
(se d. o.), hvilken utnämnes af regeringen för 1 år
inom ett för hvarje grefskap upprättadt förslag och
har till hufvuduppgift att med biträde af en mängd
lägre tjänstemän upprätthålla den allmänna ordningen,
bevaka kronans rätt, verkställa högsta domstolens
utslag och leda parlamentsvalen; de flesta af hans
ämbetsåligganden ha i praktiken öfvergått till
hans
juridiska ställföreträdare. Slutligen finnes äfven i hvarje
grefskap en talrik kår fredsdomare (justices of the
peace
), hvilken faktiskt kompletterar sig själf,
ehuru det formellt tillgår sålunda, att regeringen
utnämner fredsdomarna. De utses på lifstid och ha att
vid sammanträden af minst två (petty sessions) eller
af alla fredsdomarna inom ett mindre område (special
sessions
) eller af alla fredsdomarna inom grefskapet
(de hvar tredje månad hållna quarter sessions,
kallade general sessions, då de samlas vid andra
tillfällen) utöfva en vidsträckt polismyndighet och
domsrätt. Lordlöjtnanter, sheriffer och fredsdomare
åtnjuta icke aflöning. Sedan 1888 års Local government
act
för England och Wales utöfvas den egentliga
lokalförvaltningen inom grefskapet af en folkvald
korporation, ett grefskapsråd (county council)
bestående till tre fjärdedelar af councillors, valda
af invånarna på tre år, och en fjärdedel af aldermen,
valda af councillors på 6 år; halfva antalet af går
hvart tredje år. Om detta råd, åt hvilket grefskapets
administrativa och finansiella styrelse är anförtrodd,
se närmare County. – De administrativa grefskapen
äro, med undantag af grefskapet London, indelade i
county districts, hvilka antingen äro stads- eller
landsbygdsdistrikt (urban county districts och rural
county districts
). De ha att syssla med hälso- och
fattigvård, bostads- och en del vägfrågor m. m.,
dels själfständigt enligt bemyndigande från Local
government board, dels med grefskapsrådet som
öfverordnad myndighet. I sin ordning äro nämnda
distrikt indelade i förvaltningssocknar (civil
parishes
), hvilka i allmänhet ha sin särskilda
förvaltningsmyndighet, parish council. Städernas
förvaltning, som i äldre tider växlade alltefter
hvarje stadsområdes privilegier och korporativa
utveckling, reglerades till större enhetlighet genom
Municipal corporations act af 1837, till hvilken
sedermera kommit en likabenämnd akt af 1882, 1888
års Local government act och en mängd supplerande
stadgar. Enligt dessa lagar äro större städer
(med minst 50,000 inv.) under benämningen county
borougns
uttagna från grefskapsindelningen
och bilda med grefskapen likställda egna
förvaltningsområden. Deras borough councils
(se nedan) utöfva samma befogenhet som 1888 års
lagstiftning tillerkände grefskapsråden. Medelstora
städer, quarter session boroughs (med minst 10,000
inv. vid 1881 års folkräkning), stå för vissa ärenden
under grefskapsrådets kontroll, men ega i andra en
vidtgående själfstyrelse; de minsta städernas (med
mindre än 10,000 inv. vid 1881 års folkräkning)
själfstyrelse är däremot mycket begränsad. Alla
dessa städer ha till förvaltningsorgan ett stadsråd,
borough council, bestående af councillors, som väljas
på 3 år (en tredjedel afgår hvarje år) och i sin
tur utse aldermen för 6 år (hälften förnyas hvart
tredje år), och en förvaltningsborgmästare, mayor,
vald på 1 år. För fattigvård och undervisningsväsen
finnas andra, delvis själfständiga kommunala
själfstyrelseorgan. En särskild förvaltningsordning gäller
för hufvudstaden London (se därom London, sp.
1065–66). – I Skottland har en med den engelska likartad
förvaltningsorganisation införts genom lagar af 1889
och 1894. I skotska städer motsvaras mayorn af en
provost och aldermen af bailies.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free