- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
205-206

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Storbritannien och Irland, Förenade konungariket. Se Storbritannien, sp. 136 - Storbrännan - Stor-Bulgarien. Se Bulgarer - Storbåt, skpsb. Se Barkass och Roslagsskuta - Storch, Henrik Fredrik (ry. Andrej Karlovitj Sjtorch) - Storch, Vilhelm - Storcirkel, mat. Se Parallellcirklar och Sfär - Storcirkelsegling, sjöv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket i sina grunddrag närmare ordnades under ett
besök i Amerika af en brittisk förhandlingsmission
(april–maj) under Balfours ledning. Den irländska
frågan tillspetsades mars 1917, då nationalisterna,
trötta att vänta på förverkligandet af home rule och
utsatta för indirekt påtryckning genom det radikalt
själfständighetskräfvande sinn-fein-partiets
starka tillväxt, öppet uppsade regeringen sitt
stöd i parlamentet. Lloyd George föreslog då (maj)
en ny metod för den irländska frågans lösning:
en stor konferens (convention), bestående af
representanter för alla irländska partier, skulle
utarbeta ett förslag i ämnet, hvilket regeringen,
såvida irländarna själfva blefvo eniga, lofvade
genomdrifva i parlamentet. Irlandskonferensens
arbeten vidtogo aug. under ledning af sir Horace
Plunkett och pågå ännu (dec. 1917); sinn-fein-partiet
vägrade från början sin medverkan och har blifvit
allt våldsammare i sin ej sällan ohöljdt upproriska
agitation. Ministären har flera gånger partiellt
rekonstruerats; viktigast därvid är Carsons inträde
som medlem af krigskabinettet, sir E. Geddes’
utnämning till sjöminister (juli) och arbetarledaren
Hendersons afgång (aug.), då regeringen vägrade pass
åt arbetarombud, som ville besöka den tillämnade
internationella socialdemokratiska fredskongressen i
Stockholm. Under krigets lopp hade stundom framstående
koloniala statsmän officiellt deltagit i kabinettets
förhandlingar (så kanadensiske premiärministern
Borden, australiske premiärministern Hughes och
sydafrikanske krigsministern Smuts). Maj 1917 bebådade
Lloyd George, att det "rikskabinett", hvartill dessa
statsrättsliga nyheter utgjorde en ansats, skulle
(i ännu ej närmare bestämda former) bli stående
institution. Själfstyrelsekrafven från Indien ha under
kriget växt i styrka och föranledt allmänt hållna
regeringsutfästelser om grundlig ombildning af det
indiska styrelsesystemet. I Australien och Canada
har frågan om införande efter moderlandets mönster af
allmän värnplikt framkallat lifliga partistrider. I
Australien föll ett dylikt förslag vid folkomröstning
med obetydlig röstöfvervikt, men väntas bli ånyo
framlagdt; i Canada var värnplikten hufvudfrågan
vid de dec. 1917 pågående parlamentsvalen.

Litt.: Några sammanfattande handböcker i S:s
historia äro omnämnda under artikeln England,
sp. 626. Modernast af dessa är det under redaktion
af W. Hunt och R. L. Poole utgifna samlingsverket
"The political history of England" (12 bd, 1905 ff.),
populärast S. R. Gardiner, "A student’s history of
England" (3 bd, ny uppl. 1902). Goda öfversikter,
försedda med utförliga bibliografier, ges i det
allmänhistoriska samlingsverket "The Cambridge
modern history" (12 bd, 1902–10). Om S:s historia
under 1700-talet se bl. a.
lord Mahon, "History of England from the peace of Utrecht down to the peace of Versailles 1713–1783" (7 bd, 1836–53)
och "History of England comprising the reign of queen Anne until the peace of Utrecht" (1870; ny uppl. 1908),
W. H. Lecky, "History of England in the eighteenth century" (8 bd, 1878–90;
"Englands historia i adertonde århundradet", 1886–92),
Onno Klopps partiska arbete "Der fall des hauses Stuart und die sukzession des hauses Hannover in Grossbritannien" (14 bd, 1875–87), och
J. M’Carthy, "History of the four Georges" (4 bd, 1884–1901).
Om S:s historia efter 1815 se
J. M’Carthy, "A history of our own times" (5 bd, 1878–97;
de 4 första i svensk öfv. "Englands historia i våra dagar", 2 bd, 1887),
Spencer Walpole, "History of England from 1815" (1878–86) och
"History of twenty-five years" (1904),
Herbert Paul, "History of modern England", 1846–95 (5 bd, 1906), och
J. A. R. Marriott, "England since Waterloo" (1913).

V. S–g.

Storbritannien och Irland, Förenade konungariket. Se
Storbritannien, sp. 136.

Storbrännan, kronopark i Arvidsjaurs socken,
Norrbottens län, tillhör Vargiså och Malmesjaurs
revir af Skellefteå öfverjägmästardistrikt och har
enligt k. br. 24 okt. 1871 bildats vid afvittringen
af gammal kronomark. Areal 23,549 har (1915).

S–r.

Stor-Bulgarien. Se Bulgarer.

Storbåt, skpsb. Se Barkass och Roslagsskuta.

Storch, Henrik Fredrik (ry. Andrej Karlovitj
Sjtorch
), rysk nationalekonom, f. 1766 i Riga,
d. 1835 i Petersburg, studerade i Heidelberg och Jena,
gaf lektioner i nationalekonomi åt storfurstarna
Nikolaus (sedermera kejsare) och Mikael. Dessa
lektioner utgjorde grundvalen för hans hufvudarbete,
Cours d’économie politique (5 bd, 1815;
öfv. till ty. med tillägg af Rau, 1819–20).
Med anledning af anmärkningar, som J. B. Say gjort
i en af honom utan S:s vetskap utgifven uppl. af
"Cours", publicerade han
Considérations sur la nature de revenu national (1824).
Vidare publicerade S. bl. a.:
Historisch-statistisches gemälde des russischen reiches (9 bd, 1797–1863). –
S. anses jämte Chr. von Schlözer (se under Schlözer 1)
vara grundläggare af en rysk-tysk nationalekonomisk
skola. Själfständigt följer han Ad. Smith och J. B. Say
och ger en värdefull framställning af ryska lifegenskapen
och det europeiska bankväsendet. Inom konsumtionsläran
har han infört begreppet "meningskonsumtion", d. v. s.
den förbrukning, som består däri, att förnödenheterna,
till följd af ny smak och nya moder, i ännu brukbart
skick kasseras.

E. H. T.

Storch, Vilhelm, dansk kemist, f. 21 juli 1837,
teknologie kandidat 1861, var 1865–82 medarbetare
i V. Steins kemiska laboratorium, där han egnade
sig i synnerhet åt landtbrukskemi. 1879 blef han
Fjords medarbetare och öfvertog 1882 ledningen
af de kemiska experimenten i Landbohöjskolens
laboratorium. Han har gjort viktiga undersökningar
om smörets behandling och särskildt tagit initiativ
till renodling af mjölksyrebakterier (om Storchs
prof
se Mjölkprofning, sp. 751). S. fick 1892 titeln
professor och blef 1899 led. af sv. Landtbruksakad.

E. Ebg.

Storcirkel, mat. Se Parallellcirklar och Sfär.

Storcirkelsegling, sjöv., navigering längs storcirkeln
mellan två ställen på jordens yta. Ehuru storcirkeln
(utom då den sammanfaller med en meridian eller med
ekvatorn) gör olika vinklar med meridianerna och
kursen alltså ofta måste ändras, för att fartyget
alltjämt skall peka rakt mot destinationspunkten,
blir vägen dock betydligt kortare, än om fartyget
hela tiden styrt samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free