- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
213-214

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfurste - Storförhör - Storgaffel - Storglaamvatn - Storgnodingen - Stor-Grekland - Storgrufvan - Storgrufvekis - Storgrufvestöten - Storgården - Storhaave - Strohamar - Stor helton - Storhertig - Storhet - Storm, Hans Theodor Woldsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härskande fursten, som skulle öfver hela Ryssland
utöfva ett slags medlarkall. Men då maktens
medelpunkt flyttades från Kiev till andra trakter,
upptogo där härskande furstar titeln 1157 uppträdde
således en storfurste af Vladimir vid sidan af den
i Kiev, och sedan 1328 bar den i Moskva residerande
fursten titeln storfurste, "af allt Ryssland". Medan
Ryssland låg under tatarernas välde (1240-1480),
berodde storfurstevärdigheten af tatarkanens nåd,
och furstarna i Moskva förstodo att vinna och
behålla den. 1547 lät storfursten Ivan IV kröna
sig till tsar, som förblef den ryske härskarens
officiella titel, tills den af Peter den store
utbyttes mot kejsare. Kejsaren bar dock därjämte
titeln storfurste till de eröfrade områdena Litauen,
Volynien och Podolien (sedan 1793) samt Finland (sedan
1809), hvilkas härskare burit storfurstetitel. Äfven
dynastiens alla icke regerande medlemmar kallades
storfurstar och storfurstinnor, men 1886 inskränktes
rätten att bära denna titel till en kejsares barn,
sonsöner och sondöttrar, bröder och systrar. -
Titeln storfurste af Finland antogs af Johan III
1581 och ingick sedan i svenska konungatiteln,
tills Finland afträddes (1809). Äfven Sigismund och
Gustaf II Adolf som prinsar och Gustaf IV Adolfs son
Karl Gustaf (f. 1802, d. 1805) buro denna titel. -
I våra dagar bär kejsaren af Österrike och konungen
af Ungern titeln storfurste såsom härskare öfver
Siebenbürgen, som af Maria Teresia 1765 upphöjdes
till storfurstendöme.

Storförhör. Se Konfirmation.

Storgaffel, sjöv. Se Gaffel, sp. 554.

Storglaamvatn [-glam-], en 26,5 kvkm. stor sjö 509
m. ö. h., n. om glaciären Svartisen, hvars ismassor
gå ända ned i vattnet, Nordlands amt, Norge. S. af
flyter genom Fykanaa l. Fykanaaga (10 km.) i
Glaamfjorden - Vid S. håller man sedan 1915 på att
uppföra storartade industriella anläggningar för
användning af 150,000 turbinhästkrafter. Från det
uppdämda S. ledes vattnet genom 3 omkr. 1 km. långa
rör ned till en kraftstation vid Navervatn. Därifrån
förmedlas drifkraftens öfverföring genom 6 omgångar
14 km. långa, delvis genom fjälltunnlar gående
ledningar till de blifvande fabrikerna och hamnplatsen
vid Glaamfjorden i Melöys härad. Strax intill
fabrikerna är en tidsenligt planerad stadsanläggning
stadd i full utveckling och beräknas rymma åtskilliga
tusen inv. Samtliga anläggningar skola enligt planen
vara färdiga under loppet af 1918. K. V. H.

Storgnodingen, zool. Se Gnodingsläktet.

Stor-Grekland (grek. Megale Hellas, lat. Græcia
magna
), eg. namnet på den sydvästra af de båda
halföar, som Italien bildar på sin södra kust (det
nuv. Kalabrien). Det hette i äldre tider Oenotria
och beboddes, då grekiska sjöfarare kommo dit i
8:e årh. f. Kr., af flera stammar, som befunno
sig på herdelifvets kulturgrad. Genom den stora
invandringen af greker (mest akéer, i mindre mängd
jonier), som egde rum under 800-500-talen, blefvo
dessa stammar greker till språk och seder. De äldsta
grekiska kolonierna skola ha varit Rhegion (före
720), Sybaris (omkr. 720), Kroton (omkr. 700) och
Lokroi (680-talet). Till S. räknades äfven Tarent
och Kyme samt i allmänhet de grekiska kolonierna i
södra Italien och på Sicilien, ehuru de lågo utanför
det egentliga området för S. Flera af de
ursprungliga städerna anlade därefter i sin ordning
nya kolonier. Sålunda blef det af rhodier och kreter
uppbyggda Gela moderstad till Akragas, Sybaris till
Poseidonia och Tarent till Herakleia. I S:s städer
samlades tidigt stora rikedomar, hvilket gaf upphof,
till yppighet och ett förvekligande lefnadssätt (jfr
Sybaris). Men äfven de bildande konsterna nådde under
det materiella välståndet hög utveckling, hvarom
i synnerhet vittna ruinerna i Pæstum, Syracusæ,
Selinus m. fl. städer. Den vetenskapliga odlingen
fick däremot icke samma betydenhet, ehuru det i
Syd-Italien bildade pythagoreiska förbundet gjorde en
viktig insats i den grekiska kulturhistorien. Sedan
Kroton förstört Sybaris (510 f. Kr.), aftogo de
i Syd-Italien belägna grekiska koloniernas makt,
och efter romarnas eröfring af Syd-Italien 270
f. Kr. och Sicilien 241 f. Kr. inträngde alltmer
det romerska elementet, om ock det grekiska ännu
länge gjorde sig gällande i språk och seder.
J. F. N.

Storgrufvan vid Bersbo. Se Åtvidabergs kopparverk.

Storgrufvekis. Se Falu grufva, sp. 1345.

Storgrufvestöten. Se Falu grufva, sp. 1342 och fig. å
sp. 1341 och 1343-44.

Storgården, hem- och hembygdsskildring 1900 af
Karl-Erik Forsslund (se d. o.).

Storhaave [-håve] l. Storhove, större gård ett
stycke n. om Lillehammer, Norge. Dit är Kristians
amts landtbruksskola med mönstergård förlagd.
K. V. H.

Storhamar l. Storhammer, storgård i Vangs härad,
Hedemarkens amt, Norge. På dess grund ligger
staden Hamar, och där låg i medeltiden staden
Hamar kaupangr med biskopssäte och domkyrka,
hvaraf ruiner ännu finnas, och sedan 1537
residerade länsherren öfver Oplandene där. Sedan
1900 tillhör S. familj-a.-b. "S. gård". Till
S. betalas ännu jordränta af en hel del hustomter
i Hamar stad och en liten afgift, "hamarskat",
af de flesta gårdar i Vangs härad vid Mjösen.
K. V. H.

Stor helton, mus. Se Helton.

Storhertig (it. granduca, ty. grossherzog), titel
för furstar, som intaga rangen mellan konungar och
hertigar. Cosimo I af Medici, hertig af Florens,
var den förste regent, som antog titeln storhertig,
hvilken tilldelades honom 1569 af påfven Pius
V. F. n. (1917) innehas denna värdighet af regenten
i Luxemburg (sedan 1815) samt af 6 tyska furstar,
nämligen regenterna i Hessen-Darmstadt och Baden
(sedan 1806), Sachsen-Weimar, Mecklenburg-Schwerin
och Mecklenburg-Strelitz (sedan 1815) samt Oldenburg
(sedan 1829). Konungen af Preussen bär titeln
storhertig af Nedre Rhen och Posen, kejsaren af
Österrike titeln storhertig af Toscana och Krakau.
(N. H-tz.)

Storhet, mat., kallas allt, hvad som kan ökas eller
minskas. Storhetsbegreppet är ett af de enklaste ur
åskådningen hämtade och kan därför icke i strängt
logisk mening definieras. Man har visserligen
föreslagit åtskilliga definitioner, men dessa
visa sig vid närmare undersökning antingen vara
cirkeldefinitioner eller också gälla blott för
mera sammansatta slag af storheter. Detta sista
är t. ex. fallet med definitionen: "storhet är en
förnimmelse, som kan bildas genom ett ändligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free