- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
219-220

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storlien - Storloge - Storlommen - Storlucka - Storläger - Storm - Storm, Hans Theodor Woldsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

+18° C. Den första snön faller i slutet af sept. och
är sällan borta förrän i midten af juni. Vintrarna
äro ej så kalla, ehuru temperaturen ibland kan gå
till -35° C. De lägre gradtalen äro ej så kännbara,
ty fullkomlig vindstilla råder.
illustration placeholder
Storlien och i bakgrunden Snasahögen.

Klimatet, som röner gynnsamt inflytande af den
närbelägna Golfströmmen samt hafsvindarna, är
betydligt mildare än längre nedåt Jämtland. S. lämpar
sig bäst för nervsjuka och sömnlösa samt för
dem, som lida af astma, luftrörskatarrer och
blodbrist. Lungsotspatienter mottagas icke. S. är
medelpunkt för turist- och idrottslifvet om vintern,
särskildt lifligt under påsken, då dagliga utflykter
på skidor göras till omgifvande fjäll, med en för
skidåkning idealisk terräng. Om ock de närmaste
omgifningarna ej äro i vanlig mening vackra, äro de
desto mer storartade. Särdeles angenäma promenader
finnas på fjället n. om stationen, där under de sista
åren en mängd vägar anlagts. Wbg. Ln.

Storloge [-la j], en flera mindre af delningar
(loger) omfattande afdelning inom ett ordenssällskap
(se t. ex. Frimureri, sp. 1444, Godtemplarorden
och Oddfellows).

Storlommen, zool. Se Lommarna.

Storlucka, skpsb., kallas den största,
vanligtvis förom stormasten befintliga
luckan i däcket. Jfr Lucka 1.
R. N.*

Storläger, krigsv., kallades förr i Sverige
sammandragning af ett större antal trupper till
gemensamma öfningar, hvarvid de vanligen förlades
i läger. Storläger anordnades företrädesvis på
Ladugårdsgärdet (invid Stockholm), på Axvall (i
Västergötland) och på Ljungbyhed (i Skåne). Det sista
storlägret egde rum på Ladugårdsgärdet 1867. Sedermera
ha dylika truppsammandragningar, hvilka icke bundits
vid en plats, fått namn af fälttjänstöfning (se
d. o.). C. O. N.

Storm, meteor., eg. en mycket stark blåst, motsvarar
i denna bemärkelse 10 grader i den (12-gradiga)
Beauforts vindskala (se d. o.) och 5 grader i den
(6-gradiga) s. k. landskalan. Man plägar emellertid
med storm förstå äfven sammanfattningen af de fenomen,
som uppträda tillsammans med stormigt väder. I denna
bemärkelse säges t. ex., att cyklonerna äro
hvirfvelstormar, och en dylik betydelse har ordet i
sammansättningen "stormcentrum" (se Cyklon). Samma
orsak, som framkallar en vind eller svagare blåst,
nämligen skillnaden i lufttrycket på två angränsande
områden, orsakar
äfven, när denna lufttrycksskillnad är betydlig,
en storm. I regel är hvarje storm hvirflande,
d. v. s. att luftmassan rör sig spiralformigt in mot
det s. k. stormcentret, af sjömännen betecknadt
såsom "stormens öga" (se Stormmoln). Därför är
också skillnaden mellan en storm och ett vanligt
barometerminimum l. cyklon i våra trakter endast
kvantitativ. Vid de häftiga stormar, som passera
Västindiska öarna, de s. k. hurrikanerna, och de i
de kinesiska farvattnen förekommande tyfonerna aftar
lufttrycket mycket hastigt mot centrum, och därpå
beror dessa stormars våldsamhet. Stormarna blåsa i
allmänhet icke länge på ett och samma ställe, utan
flytta sig fram efter jordytan, och man har funnit
deras rörelseriktning vara någorlunda bestämd. De
förhållanden man funnit gälla för stormarna i de
stora världshafven och angränsande kustländer kunna
korteligen sammanfattas sålunda: I ett bälte omkring
ekvatorn, mellan 10° s. br. och 10° n. br., förekomma
icke några hvirfvelstormar. Utanför detta område taga
de sin början. Först framgå

de mot {VNV/VSV} på {norra/södra} halfklotet> hvarvid deras
omkrets håller sig jämförelsevis liten, 50-150
eng. sjömil (90-280 km.). Sedan de
anländt till 25°-30° br., blir riktningen
{N/S} och övergår därefter till {NO/SO}
Samtidigt med
riktningsförändringen förstoras diametern till 500-1,000
eng. sjömil (900-1,800 km.) och därutöfver. Vid låga
breddgrader äro stormarna vanligast under sommar-
och höstmånaderna, således på norra halfklotet i
juni-nov., på södra i jan.-april. Kännedomen
om stormarnas lagar har möjliggjort uppställandet
af regler för ett fartygs manövrering under en
hvirfvelstorm. Dessa regler, som gå ut på att undvika
stormens farligaste partier, äro olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free