- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
309-310

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strauss, Richard - Strauss, Edmund von - Strauss-bro - Strausspåle - Strazza - Stream currents - Streatham - Streator - Streber - Streck - Streckade fjädertofsspinnaren - Streckade kroppen - Strecker, Adolf - Strecksådd - Streeck, Jurian van

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

både satir och tragik framlysa, och Ein heldenlebcn
(1899), där såväl bittra som lyckliggörande
erfarenheter från S:s Münchenstid återspeglas. Sitt
eget familjelif har konstnären slutligen med
alltför stor apparat besjungit i Sinfonia domestica
(1904). Dessa S:s orkesterdikter ha efter sekelskiftet
vunnit insteg i Sveriges konsertlif.

Det musikdramatiska fältet beträdde han med
den wagneriserande operan Guntram (1894);
satyroperan Feuersnot följde 1901. Med operan
Salome (1905; uppf. i Stockholm 1908) tycks han ha
velat öfvertrumfa alla sina föregående verk genom
ytterlig naturalism och raffineradt hänsynslös
djärfhet i harmonierna. Operan Elektra (1908) är ett
stycke våldsam tragik, som står på gränsen till det
hysteriska, i Der rosenkavalier (1911) däremot blomma
erotik och Wiens lefnadsglädje, i Ariadne auf Naxos
(1912) äro välljudande sångensembler hufvudsak och
orkestern blott ackompanjerande. Pantomimbaletten Eine
Josephlegende
med musik af S. gafs på Parisoperan
1914. - Af sångromanser har S. komponerat
öfver ett 100-tal; de äro ej sällan betagande
i sin lyriska stämningsstyrka samt utmärkas
nästan alla af en sällsynt fin klangfullhet i
pianoackompanjemanget. Till hans tidigare arbeten höra
åtskilliga pianostycken, en pianokvartett, en violin-
och en valthornskonsert samt körverket Wanderers
sturmlied
. Storslagna äro hans två 16-stämmiga
a-cappellakörer (1896). Senare tillkommo manskörer,
Festliches präludium för orkester och orgel samt
(1915) hans Alpsymfoni.

Som dirigent är S. mycket framstående. Han har
framfört sina verk äfven på konsertresor till
många länder (Stockholm 1917). S. blef här led. af
Mus. akad. 1904; han är hedersdoktor i Heidelberg,
Berlin och Oxford. Han har nybearbetat Berlioz’
instrumentationslära och ger ut sammelverket
"Musik in einzeldarstellungen". Monografier öfver
S. ha skrifvits af Seidl och Klatte (1896), Brecher
(1900), Schmitz (1907), Ziegler (s. å.), Batka
(1908), Newman (s. å.) och Steinitzer (1911, 1914).
E. F-t.

Strauss, Edmund von, österrikisk tonsättare, f. 1869
i Olmtitz, utbildad i Wien, är kapellmästare vid
hofoperan i Berlin samt sedan 1910 anförare för
Blüthner-orkestern. Han har gjort sig känd som
kompositör af solosånger och duetter.

Strauss-bro, bygnk., klaffbro (jfr Bro, sp. 194)
af en typ, som uppfunnits af tysk-amerikanske
ingenjören Strauss. Dylika broar ha sedan 1906 fått
rätt stor användning i Amerika och under senaste
år äfven i Europa samt utföras med såväl en som med
två klaffar. Dessa vridas kring fast axel, och det
utmärkande för konstruktionen är, att hvarje klaff är
försedd med en rörlig motvikt, upphängd antingen under
brobanan eller öfver densamma; i senare fallet förses
bron med ett portalformadt torn. Genom ett system af
länkstänger förenas broklaffen med motvikten. Flera
variationer af konstruktionen förekomma. Den första
bro af denna typ, som uppförts i Sverige, och
samtidigt den största klaffbron i Europa (42 m. lång
enkelklaff) är den genom Vattenfallsstyrelsens försorg
1916 i samband med Trollhätte kanals ombyggnad byggda
bron för
Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga
järnväg vid Vänersborg.
Fmn.

Strausspåle, bygnk. Se Pålning.

Strazza, it., benämning på det affall, som uppstår
vid "moulineringen", d. ä. vid de tvinnprocesser,
hvarigenom grègesilket förvandlas till organsin,
trame eller andra silkestrådar. G. A. W.

Stream currents [stri’m ka’ronts], eng. Se Haf,
sp. 990.

Streatham [stre’tom 1. stri’tm], distrikt
(ward) i södra London inom metropolitan borough
Wandsworth. 49,191 inv. (1911).

Streator [strirto], stad i nordamerikanska staten
Illinois, vid Illinois’ biflod Vermilion, 130
km. s. v. om Chicago. 14,253 inv. (1910). S. blef
stad 1882. Stenkolsgrufvor, glas- och pappersbruk.
(J. F. N.)

Streber (ty., eg. sträfsam person), en, som har
till främsta syftemål att söka komma sig fram
i världen, särskildt om äregiriga ämbetsmän, som
eftersträfva högre platser genom att ställa sig väl
med inflytelserika förmän eller ett härskande parti
eller misstänkas för att mot bättre vetande hylla
rådande tidsriktningar. - Strebertum, ty., egenskapen
att vara en streber.

Streck. 1. Artill., ett vinkelmått, som används
vid gradering af riktmedel för artilleripjäser och
instrument för ledning af elden från sådana pjäser
samt vid yttre ballistiska beräkningar, särskildt
öfverslagsberäkningar. En vinkel af 1 streck har en
båglängd = 1/1000 af resp. cirkels radie; för <pi> =
3,1415 motsvaras sålunda 360° af 6,283 streck; i och
för förenkling af öfverslagsberäkningar har i allmänhet
en approximation gjorts; i Sverige t. ex. motsvaras
sålunda 360° af 6,300 streck, i några andra länder af
6,400 streck; i det senare fallet används benämningen
nystreck. 1 streck i 6,300-indelningen motsvarar i
vanliga sexagesimalindelningen 0° 32’ 26" och 1°
i samma indelning är 17,5 streck. Genom streckets
egenskap att vara approximativt 1/1000 af cirkelns
radie ernås stor enkelhet vid de öfverslagsberäkningar
och vinkelmätningar, som i praktiken erfordras
för artilleriets eldledning. Jfr Riktning,
sp. 411. – 2. Polit., det stadgade inkomstminimum för
åtnjutande af politisk och kommunal rösträtt. Den, som
ej eger ofvannämnda inkomst, är "under strecket". –
3. (Kompasstreck) Sjöv. Se Kompass, sp. 692.
1. S.

Streckade fjädertofsspinnaren, zool. Se
Fjädertofsspinnare, sp. 489.

Streckade kroppen, anat. Se Hjärnan, sp. 836.

Strecker, Adolf, tysk kemist, f. 1822 i Darmstadt,
d. 1871, blef 1846 Liebigs assistent i Giessen samt
var professor i kemi 1851-60 i Kristiania, 1860-70
i Tübingen och från 1870 i Würzburg. S. skref flera
värdefulla afh., i synnerhet i organisk kemi. Bland
hans arbeten märkas Das chemische laboratorium
der universität Kristiania
(1854), Theorien und
experimente zur bestimmung der atomgewichte
(1859)
och en ypperlig bearbetning af Regnaults "Lehrbuch
der chemie" (1851; forts. af Wislicenus). (S. A-s.)

Strecksådd, skogsh. Se Skogssådd.

Streeck [strek], Jurianvan, holländsk
stillebensmålare, f. 1632 i Amsterdam, d. där 1678



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free