- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
311-312

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Streeck, Jurian van - Street, George - Street arabs - Strehlen - Strehlenau, Nikolaus Edler von - Strehlenert, Robert Vilhelm - Streicher, Theodor - Streichgarn - Streitberg, von - Streitberg, Wilhelm - Strejk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(ej att förblanda med en annan stillebensmålare
i Amsterdam, Jan Jansz. Treck), målade utmärkta
"nature morte", hvilka ibland komma Willem Kalfs
ganska nära. Två synnerligen utmärkta sådana taflor
af hans hand finnas på Würzburgs slott. Andra
likaledes af natur och sann kolorit kännetecknade
arbeten träffas i Petersburgs Eremitage, i furst
Liechtensteins galleri i Wien m. fl. st. En mycket
god tafla, Frukoststycke, har förvarats på Finspångs
slott. S. målade äfven, ehuru mer undantagsvis,
porträtt. - Hans son, Hendrik van S.,
arkitekturmålare och bildhuggare, f. 1659, d. 1713,
elev af Emanuel De Witte, målade hufvudsakligen
interiörer af kyrkor och andra byggnader.
O. G-g.

Street [strit], George, engelsk arkitekt,
f. 1824 i Woodford i Essex, d. 1881, var elev
af G. G. Scott, som ingaf honom kärlek till den
gotiska stilen. S., hvars arbetskraft blifvit kallad
"rent af demonisk", byggde flera kyrkor, bland dessa
St. John, St. James the Less och St. Denis i London,
St. James i Oxford, Krimkatedralen i Konstantinopel,
nytt kor i katedralen i Dublin och västtornen i
katedralen i Bristol. Till hans betydande verk hör
justitiebyggnaden (Law courts) vid Strand (London)
med dess gotiska hufvudhall. S. restaurerade en
mängd kyrkor. Han var verksam äfven som författare,
bl. a. af arbeten om italiensk och spansk arkitektur.
G-g N.

Street arabs [strit ärabs], eng. ("gataraber"). Se
Barnardo.

Strehlen, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Breslau (Schlesien), vid floden
Ohle. 9,465 inv. (1910). Gymnasium, sockerbruk
o. a. industri. (J. F. N.)

Strehlenau, Nikolaus Edler von. Se Niembsch.

Strehlenert, Robert Vilhelm, ingenjör, uppfinnare,
f. 4 mars 1863 i Stockholm, blef elev vid Tekniska
högskolan 1880 samt utexaminerades från dess
mekaniska fackskola 1883. Efter praktisk verksamhet i
Nord-Amerikas förenta stater 1883-85 anlade S. 1886 i
Södertälje Sveriges första fabrik för tillverkning af
elektriska koltrådsglödlampor, en verksamhet, som han
sedermera flyttade till Stockholm och där bedref till
1894, då den på grund af konkurrensen från de tyska
elektrotekniska världsfirmorna måste nedläggas. S.,
som redan tidigare egnat sig åt uppfinnarverksamhet
samt äfven samarbetat med E. Nobel, sysselsatte
sig därefter med utarbetandet af metoder för
tillverkning af konstsilke ur cellulosa, något,
som i fabriksmässig skala sedermera en tid utförts
under S:s ledning vid Nol i Älfsborgs län. Under
senare år har S. gjort sig bekant som uppfinnare af
en metod att framställa ett bränsle, s. k. sulfitkol,
ur affallsluten från sulfitcellulosatillverkning,
hvarigenom stora värden torde kunna tillvaratagas.
G. H-r.

Streicher [straj-], Theodor, österrikisk
tonsättare, f. 1874 i Wien inom en sydtysk släkt af
pianofabrikanter, är hufvudsakligen autodidakt och
har komponerat solosånger till folkvisetexter och
dikter af Hafiz, Schiller, Hebbel, Dehmel, Nietzsche,
J. P. Jacobsen m. fl. samt körverk, bl. a. Mignons
exequien
och Die schlacht bei Murten.

Streichgarn (af ty. streichen, stryka, släta ut,
karda), kardullsgarn, d. v. s. garn af ull, som
endast kardats, i motsats till sådant, hvars
ull äfven kammats och därigenom befriats från de
kortare fibrerna. Streich-, eller, som det numera
vanligen kallas, kard- l. kardullsgarn tillverkas
af krusig, tämligen kort ull och är ludet på ytan;
det används därför till tyger, som skola ha ullig yta,
och till sådana, som skola filtas eller valkas, ty de
utstående, krusiga ullfibrerna underlätta filtningen.
G. A. W.

Streitberg, von. Se Odenwald, E.

Streitberg [strajt-], Wilhelm, tysk
språkvetenskapsman, f. 1864 i Rüdesheim, professor i
indoeuropeisk språkvetenskap i Fribourg (Schweiz)
1888-98, e. o. professor i Leipzig 1899-1906,
ord. professor i Münster 1906-09 och sedan 1909
i München, har utgett bl. a.: Die germanischen
comparative auf -oz-
(1890), omarbetad i Zur
germanischen sprachgeschichte
(1892), Die entstehung
der dehnstufe
(i "Indogermanische forschungen",
bd III, 1894), Urgermanische grammatik (1896;
2:a uppl. 1908), Gotisches elementarbuch (1896;
4:e uppl. 1909), Die gotische bibel, I-II (1907-10)
och i "Geschichte der indogermanischen
sprachwissenschaft" (I-III, 1916-17), som han utgett,
Germanisch (II:2, 1917). S. utger tills. med Brugmann
"Indogermanische forschungen" (1891 ff.) och ensam
som bihang härtill "Anzeiger f. indogermanische
sprach- und altertumskunde" (1891 ff.), han är
medutgifvare af "Indogermanisches jahrbuch"
(1914 ff.), "German.-romanische monatsschrift"
(1909 ff.) samt af "Germanische bibliothek" (1896
ff.), "Indogermanische bibliothek" (1906 ff.,
tills. med Hirt) och "Religionswissenschaftliche
bibliothek" (1910 ff., tills. med Wünsch).
K. F. J.

Strejk (eng. strike, verbalsubstantiv till to strike,
att slå, hvars här ifrågavarande substantiviska
användning, som torde ha sin förklaring i uttrycket
to strike work, att nedlägga arbetet, blef vanligt i
England på 1830-40-talen) betecknar en af ett antal
arbetare, vanligen efter gemensam öfverenskommelse
och utan arbetsgifvarens tillsägelse, företagen
arbetsinställelse i syfte att genomdrifva önskningar
i fråga om arbetsvillkoren. Strejker motsvaras å
arbetsgifvarnas sida af lockout (se d. o.).

Strejkerna äro eg. en modern företeelse, ehuru
de ingalunda voro okända för skråtiden (se därom
Gesäll och Skråväsen). 1700-talet har kallats
"gesällupprorens tid". Det är emellertid först
storindustrien under 1800-talet, som beredt den
jordmån, ur hvilken de moderna strejkerna uppväxa:
de privata affärsföretagens allt oftare skeende
ombildning till aktiebolag, där arbetsgifvarens
personliga förhållande till arbetarna så
godt som upphört, de starkt koncentrerade stora
arbetarmassornas naturliga benägenhet att sammansluta
sig till ömsesidigt bistånd för att förbättra
arbets- och lefnadsvillkoren, de demokratiska
och socialistiska idéernas växande inflytande och
arbetsklassens höjda anspråk på lifvets goda.

Den officiella statistiken egnar i Sverige, liksom
i de flesta andra kulturländerna, numera särskild
uppmärksamhet åt arbetsinställelserna inom landet samt
meddelar kvartalsvis och årsvis uppgifter om deras
antal, omfattning och fördelning efter näringsgrenar,
landsdelar och årstider, deras karaktär af strejker
eller lockouter, deras orsaker,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free